Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Mat & dryck 2 februari 2017

Svensk ost – visste du det här om den svenska osten?

Världens godaste ost görs i Jämtland. Och ostens breda genomslag i Sverige kan vi tacka Gustav Vasa för. Här är fakta du måste ha koll på - om svensk ost.

FOTO: Produktbild och arkivbild.

1. Vi svenskar älskar ost och äter nästan 20 kilo per person och år. Inget annat land i världen äter mer hårdost än vad vi gör här. Världsmästare i hårdostätning alltså!

2. En av våra äldsta ostar – prästosten – gjordes från början av den mjölk som inkasserades genom skattesystemet tiondet. För mjölkbönderna bestod betalningen till prästerna ofta av den finaste osten de kunde tillverka: Prästost.

3. Numera tillverkas många läckra dessertostar i Sverige. Det är mögelsvampar ur penicillium-släktet som ger sorter som brie och camembert sin karaktär. Men att svamparna är släkt med det penicillin vi äter när vi är sjuka betyder tyvärr inte att man kan bota sin halsfluss genom att frossa i ost. Synd…

Världens godaste ost är från Jämtland

4. Jämtland har en lång osttradition, här har de bördiga jordarna brukats sedan medeltiden. Den kalkrika jorden gör mjölken från betesdjuren extra kalkrik, något som krävs för att få en bra ostmassa.

5. Världens godaste ost tillverkats just nu i Jämtland. Förra året vann Dura, en hårdost av fårmjök, från Oviken Ost guld i ost-VM, World Cheese Awards, i San Sebastián.

6. På 1500-talet fick tillverkningen av ost ett rejält uppsving när Gustav Vasa tog hit holländsk boskap och deras skötare. Det var också då som komjölk blev norm, och den dominerar fortfarande i svensk ostproduktion.

Osthyveln är norsk, inte svensk

7. Har du någon gång gett bort en osthyvel i present när du hälsat på någon utomlands? Osthyveln är bland det ”svenskaste” redskap vi har i våra kök, men faktum är att den är en norsk uppfinning från 1925.

8. Det är vid pressningen av ostmassan, efter att den fått koagulera, som det avgörs om osten ska bli grynpipig som hushållsost, eller rundpipig som grevé.

9. Historiskt var det under en lång tid endast kvinnor – mejerskor – som tillverkade ost utanför klostren. Ystningen skedde i hemmet, men ibland anordnades ystegillen, så kallade ”ysten”, gärna i samband med att prästosten, tiondet, skulle betalas till kyrkan. Män börjar delta i ostproduktionen först på 1700-talet.

10. Enligt skrönan kom Västerbottenosten till av en slump 1872, när mejerskan Ulrika Eleonora Lindström arbetade ensam i mejeriet i Burträsk.
Hon ska ha blivit tvungen att avbryta arbetet med osten för andra sysslor. Ryktet säger att hon uppvaktades av en dräng som körde mjölk och försvann iväg med honom. Ystningen drog ut på tiden och osten ställdes på hyllan, där den glömdes bort. När den långt senare avsmakades visade det sig att osten vara något i särklass.

Källor: Ostakademien, LRF Mjölk, Wikipedia, OstForum, LRF

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen