I början av 1900-talet startade Munktell sin traktortillverkning i Eskilstuna. Företaget kom senare att bli Bolinder-Munktell och när de, efter samarbete med Volvo, helt såldes till Volvokoncernen 1950, fick traktorutvecklingen en ny skjuts.

I början av 1950-talet planerade företaget en ny traktor. För att vara säker på att utvecklingen gick åt rätt håll skickades en enkätundersökning ut till landets lantbrukare med uppmaningen: ”Var med och bygg Er nya traktor!”. Över 10 000 följde uppmaningen och utifrån önskemålen skapades den nya traktorn.

Läs också: Deras passion skapar unik traktorsamling: Här är familjen som tokälskar Zetor (LRF Premium)

Skapade traktorhistoria

För med lanseringen av BM 35 i februari 1952 tog traktorhistorien i Sverige ett stort kliv.

Nu skrotade BM tändkulemotorn och i stället kördes den nya traktorn med en fyrtakts dieselmotor. En trecylindrig historia med 42,5 hästkrafter och med tydliga likheter med Volvos T 31-34. Modellerna hade nämligen bland annat likadana växellådor, bakaxlar, bromsar och hydraulisk lyft.

I början av tillverkningen hette traktorn BM 35, sedan BM 36 och slutligen BM 35/36. Det som skilde modellerna åt var hjulbasen, lite annorlunda axel och däckutrustningen men i princip var det samma maskin.

Fanns i Volvoversion

BM 35 fanns dessutom i en Volvoversion och hette då T35/36 och var målad i röd färg, tillskillnad från BM:s gröna. Den röda var mer sällsynt, av den totala produktionen fick 20 procent den färgen och ungefär hälften av dessa exporterades. Av BM:s gröna variant exporterades ungefär en fjärdedel.

Men med en succé kommer också tvivel. Skeptiker undrade hur stort skulle slitaget hos den nya traktorn bli? Eller reparationskostnaderna? Statens Maskinprovningar gjorde stora tester av BM 35/36 och den samtida Fordson Majortraktorn, även den med dieselmotor. Mätningarna visade att cylinderslitaget var mycket lägre än hos konkurrenten Fordson.

Läs också: Traktorracing och skrotlyftning är livet för Emelie (LRF Premium)

Era tog slut

BM 35/36 vann mångas hjärtan och för att få hem ett eget exemplar av traktorn fick kunderna slanta upp 14 800 kronor 1959, drygt 183 000 kronor i dagens penningvärde, enligt SCB, för att få sitt eget exemplar av traktorn. Samma år tog eran slut, då hade 12 703 exemplar lämnat fabriken.

Läs mer i boken Från Munktells till Valmet – en 75-årig traktorepok av Olov Hedell som du hittar i Land Shopping.