Vi på ATL ser gärna att du uppdaterar din webbläsare till en nyare version för att ATL.nu ska fungera på bästa sätt. Klickar du här kommer du till en hemsida som listar nyare webbläsare.
Övergivna ödehus kan vara en möjlighet för framtiden
Det finns 200 000 ödehus i Sverige, hus som inte används och som ofta står och förfaller. Länge har de setts som skamfläckar i bygden men intresset för dem är i växande och de kan till och med vara en stor möjlighet för landsbygden i framtiden. Det menar ödehusentusiasterna Robert Danielsson och Sara Thyselius.
Du har så klart sett dem. Välbyggda och vackra hus som en gång i tiden var hem för en glad och strävsam familj men som nu står och förfaller i en skogsdunge eller i en bykärna. Nedrasade tegelpannor, sönderslagna fönster och träd som växer genom golv gör att känslan är att huset aldrig kommer vara hem för mänsklig närvaro igen.
Allt fler intresserar sig för ödehus
Men det behöver inte vara så – fler och fler intresserar sig nu för ödehus och tar sig an uppgiften att rädda hus som under decennier stått och förfallit.
– Det handlar om en lavinartad utveckling, säger Robert Danielsson som är ödehuskunnig och driver flera olika ödehusprojekt. Det är fler och fler som intresserar sig för att rädda hus och fler och fler som förstår att ödehusen inte bara är ett förfallet hus utan också en möjlighet för landsbygden.
Robert Danielsson har just skaffat sig ett andra ödehus som han ska återställa till brukbart skick. FOTO: Robert Danielsson
Därför växer intresset för ödehus
Enligt Robert Danielsson finns det flera förklaringar till att intresset för ödehus är så stort just nu.
– Vi har bland annat ändrat synen på arbetsplatsen under coronapandemin och insett att vi inte måste resa till ett kontor varje dag. Med tillgång till fiber så kan man arbeta hemma inom många yrken som gör att man kan bo på andra platser och då är hus som inte varit bebodda på länge en möjlighet, berättar han.
Ödehusen lockar preppers
Danielsson menar också att en förändrad syn på konsumtion gör att fler vill återvinna hus i stället för att bygga nytt, att många är intresserade av att skala ned och lämna dyra hus i tätorter och dessutom lockar ödehusen ofta preppers – personer som vill ha möjlighet att ha en tillflyktsplats vid ett eventuellt krisläge.
– Man ser numera husen som en resurs och inte som en belastning. När jag började intressera mig för ödehus 2016 var synen på dem att de var en belastning, i dag ser man dem som en resurs. Det är den stora förändringen, säger Robert Danielsson.
Kan bli väldigt stora projekt
Sara Thyselius har räddat två hus från totalt förfall - det skapar en stolthet för byn. FOTO: Robert Danielsson
Sara Thyselius har räddat två ödehus utanför Eskilstuna och ser sina husräddningar som en del av det lokala utvecklingsarbetet i byn eller på orten.
– Det finns så starka känslor förknippade med de här husen och i mitt nuvarande ödehus så blev det nästan trafikstockning i byn när jag satte upp en julstjärna som lyste ut på vägen. Det hade inte varit ljus i huset på flera decennier så alla blev så glada över att det var på väg att räddas, säger Sara Thyselius.
Ett stort projekt att renovera ödehus
Sara Thyselius har återskapat sitt nuvarande hus från övergivet ruckel till beboelig skönhet på mindre än ett år men både Sara och Robert vittnar om att renovering av ödehus kan vara ett väldigt stort projekt.
– Man måste vara medveten om att det är många delar i ett hus som man måste hantera, det är nästan som Pettssons pannkakstårta där man för att göra en grej måste göra fem grejer först, säger Sara Thyselius.
Vad ska man då tänka på om man vill ta sig an ett ödehus och rädda det från förfall?
– Var medveten om att det kommer ta tid och se till att göra en besiktning av huset av en kunnig besiktningsman. Det kommer finnas skador på huset men de flesta skador går att bygga bort men man vill inte ha skadedjur eller röta, då blir det svårt, förklarar Robert Danielsson.
– Och använd din näsa! Hur doftar huset? Doftar det angenämt? Doften i ett hus säger mycket om hur det mår, säger Danielsson.
Från belastning till resurs
Enligt Sara Thyselius och Robert Danielsson så kan ödehusen på landsbygden komma att bli en viktig resurs i framtiden och deras kamp för ödehusen handlar inte bara om husen.
– Vi är på gång, det är något som håller på att hända. Huset är bara ett verktyg för att komma åt något väsentligt större – vilket liv man vill leva. Att ta hand om ett ödehus är oftast en väldigt medveten målsättning om att få vara med om något större, tycker Robert Danielsson.
– Det här är ingen tillfällig trend som kommer gå över utan det här är en möjliggörare – nu och i framtiden – och det kommer vara en möjlighet för landsbygden, säger Sara Thyselius.
Lyssna på mer om ödehus i Landpodden där Sara Thyselius och Robert Danielsson pratar med Lands Joel Linderoth om läget för ödehusen i Sverige i dag. Du får också tips på hur du ska tänka om du vill ta hand om ett ödehus och hur ödehus kan vara en bra stöttning för landsbygdsutveckling i Sverige.
Landpodden FOTO: Logga
Så lyssnar du på Landpodden
I mobilen:
Ladda hem en poddspelare till din mobil: Acast, Spotify, Apple podcast är några – det finns många fler.
Leta upp Landpodden i spelaren.
Tryck på play och börja lyssna!
På datorn:
Gå till Land.se.
Sök efter Landpodden – då hittar du en samlingsartikel med samtliga Landpodden-avsnitt.
Tryck på play och börja lyssna
Landpodden med programledare Joel Linderoth och ödehusfantasterna Sara Thyselius och Robert Danielsson. FOTO: Joel Linderoth
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.