Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Recept 24 februari 2017

Så gör du egen yoghurt – i 5 steg

Att sätta sin egen yoghurtkultur är kul, enkelt, billigt och gott. Så här gör du enkelt egen yoghurt.

FOTO: Thomas Hjertén

Surdeg, korvstoppning, hembryggt öl – laga-själv-från-grunden-intresset är fortsatt starkt. Men när bjöds du på egentillverkad yoghurt senast? I Sverige, alltså. I Medelhavsländerna är yoghurtmaskiner en storsäljare, vart och vartannat hushåll gör sin egen krämiga mjölk syrad med levande bakteriekulturer.

Det här behöver du

  • 1 liter svensk mjölk (ju högre fetthalt, desto bättre)
  • 3/4 deciliter naturell yoghurt
  • kastrull, förpackningar att förvara yoghurten i, mattermos
  • Måste man ha en köksmaskin? Nej, det går lika bra med en kastrull i ugnen. Men det går att köpa maskiner i olika prisklasser som gör det lättare att ha exakt koll på processen.

    Så här gör du yoghurten

    1. Värm mjölken till 90 grader för att ta död på eventuella oönskade bakterier. Man ska se småbubblor i kastrullen, men det får inte koka. (Om du använder pastöriserad köpemjölk och rena redskap så kan du hoppa över det här steget)

    2. Låt den svalna till 30–40 grader.

    3. Tillsätt yoghurt och rör om så att den löser sig, 1 deciliter yoghurt till 9 deciliter mjölk brukar vara lagom.

    4. Häll mjölkblandningen i en ren kastrull eller gryta och vira in med en filt eller handduk. Ställ den varmt eller i ett varmt vattenbad. Helst 35 grader, men inte varmare än 40.

    5. När yoghurten har tjocknat ska du ställa in den i kylen. Vänta i fem-sex timmar, så är den klar. Du kan också låta den stå längre, till exempel ett dygn, för att få en härligt krämig och syrlig yoghurt.

    Hur går det till?

    Det som sker är att köpeyoghurtens mjölksyrebakterier förökar sig i värmen – en milliliter yoghurt innehåller minst en miljon levande bakterier. Bakterierna ger inte bara den syrliga smaken och tjocka konsistensen, de förlänger också hållbarheten rejält. Upp till två veckor håller sig yoghurten i kylen.

    En evighetsmaskin

    Men nu kommer det fina i kråksången, det som nästan får oss att tro att vi har uppfunnit evighetsmaskinen: Med en klick från den hemgjorda yoghurten kan du starta nästa omgång. Som i sin tur kan hjälpa till att starta nästa. Och så vidare. Bara att köpa ny mjölk.

    Emellertid brukar bakteriekulturen efter ett antal generationer förändras av att andra bakterier hittat dit, så med tiden måste man börja om från början.

    Syrliga tips

    • Yoghurt utvecklas bäst vid 35–45 grader. Lägre temperatur än så funkar, men då krävs längre syrningstid.
    • Längre tid ger syrligare yoghurt.
    • Använd inte ohomogeniserad mjölk. Det vill säga mjölk där man inte har finfördelat fettet, och vars fetthalt då inte kan bestämmas exakt. Resultatet blir grynigt och vattnigt, inte krämigt.
    • Använd heller inte sötad eller smaksatt yoghurt. Vill du smaksätta den ska du göra det när den är klar att ätas.
    • Mjölk med extra proteintillsats ger yoghurt med tjockare konsistens.
    • Créme fraiche (och seter-römme) dör vid 25 grader, låt burkarna stå två dygn i rumstemperatur.
    • Om yoghurten efter mognadstiden i kylen fortfarande är för lös, går det att sätta tillbaka den i maskinen och köra den lite längre.
    • Priset för den hemlagade ekologiska yoghurten blir runt 11 kronor, jämfört med 15 kronor för köpevarianten. På köpet slipper du bära hem tungt. Att göra ekologisk créme fraiche lönar sig också, men inte alls lika mycket.
    • Kul kuriosa

      • Yoghurt innehåller runt 40 procent mindre laktos än mjölk, då yoghurtkulturen bryter ner laktos. Det betyder att den som är intolerant mot större mängder mjölk i bästa fall kan tåla att äta yoghurt.
      • Förr tillverkade man yoghurt genom att förvara mjölk i en påse gjord av getmage hängande i solen, tills en syrningsprocess, fermentering, kommit i gång. Tillverkningsprincipen är fortfarande densamma, men sker under mer kontrollerade former.
      • Yoghurt innehåller minst en miljon levande bakterier per milliliter.
      • Till Europa kom yoghurt först på 1600-talet.
      • Relaterade artiklar

        Läs mer om

        Populära ämnen på Land.se

        Gör som 60 000 andra!

        Missa inte Lands nyhetsbrev

        Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

        Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

        Läs artiklar i säsong

        Till toppen