En retro-artikel i samarbete med tidningen Minnenas Journal

Begravningsklockornas tunga klang ljöd dagligen över Sverige mellan åren 1918 och 1920. Hälften av Sveriges befolkning insjuknade i spanska sjukan och 38 000 människor dog. Alla kände någon som drabbats och ingen visste vem som stod på tur.

De flesta som insjuknade var unga och friska. De dog snabbt och oväntat. Ett ögonvittne i Stockholm berättade: ”En ung man föll plötsligt ihop på spårvagnen och dog inför våra ögon.” Han dog av lungödem, en snabb följd av influensan.
– Då visste man ingenting om influensan. En del trodde att pesten drabbat oss igen eftersom några som avled blev svarta i ansiktet av att lungorna angreps, berättar Margareta Åman, en av Sveriges ledande forskare om spanska sjukan.

I ett försök att begränsa smittan begränsades antalet resande med spårvagn i Stockholm, alla sätena tvättades vid varje ändhållplats med karbolsprit.

Förr några år sedan kom en liknande influensa tillbaka, som tog avstamp bland svin och fåglar och som smittar i luften mellan människor.
– Det är inte helt klarlagt men spanska sjukan ligger väldigt nära den svininfluensa som sprids över världen i dag, säger Margareta Åman.

Tack vare den svenske forskaren Johan Hultin som 1976 ur Alaskas permafrost hackade fram en fet inuitkvinna har vi i dag kunskapen om Spanska sjukans virus. I hennes frusna och intakta lugnvävnader hittade han ett virus som sovit mjukt i hennes fetma och lyckades väcka liv i den fruktade sjukdomen. Ett led i den upptäckt som i dag gjort det möjligt att ta fram ett vaccin mot svininfluensan.

Att Spanska sjukan kunde utvecklas till en av historiens dödligaste farsoter med upp till 100 miljoner döda har att göra med första världskrigets förflyttningar av soldater över världen. Från USA kom stora arméer av män som hade trängts på förläggningar. Här spreds smittan blixtsnabbt från soldat till soldat.

Trots att USAs president fått ett brev från en oroad läkare: ”Att skicka dessa sjuka soldater till Europa vore att skapa en pandemi.”
Thomas Woodrow Wilson svarade aldrig på brevet. Hans agenda var att vinna kriget.
– Politiska hänsyn är alltid överordnade, förklarar Margareta Åman.

Tusentals sjuka och döende soldater skeppades över till Europa och inkvarterades på förläggningar där smittan fann fäste. Sedan gick det snabbt. Alla trupprörelser längs järnvägs- och båtlinjer över hela världen skapade en nerv för spridningen av influensan.

Krigets censur skapade oreda, ingen kunde få rätt information om vad som skedde. Det var först när sjukdomen drabbade det neut­rala Spanien som influensans omfattning blev känd. Där skrev tidningar fritt och sjukdomen fick på så vis det missvisande namnet spanska sjukan.

Sverige följde samma mönster som övriga världen. Längs starkt trafikerade järnvägslinjer spreds influensan blixtsnabbt. Östersund drabbades värst där två tredjedelar av invånarna insjuknade 1918. Provinsialläkaren Gerard Åberg beskrev att sannolikt 70 procent av befolkningen i Sundsvall och socknarna runt om hade angripits av influensan: ”Distriktet har drabbats av en sjuklighet som nuvarande generation ej förut genomgått.”
– Till en början trodde många att klimatet spelade in eftersom många städer just i norr drabbades. Men det hittades inga belägg för det, berättar Margareta Åman.

Förklaringen var snarare  bra kommunikationer till stora städer i Norge som Kristiania, dagens Oslo, och Trondheim som avgjorde vilka orter som skulle drabbas.

I Sundsvall stängdes alla offentliga nöjen som biografer och dansbanor för att minska spridningen men det var främst på militära förläggningar som influensan skördade många ungas liv.
– Men spridningen var nyckfull, tillfälligheter spelade in, berättar Margareta Åman.

Läkarna kunde inte göra så mycket annat än att ge de sjuka god omvårdnad och näringsrik mat, en bristvara under krigets ransoneringar.
– Det fanns en tro på att konjak kunde göra nytta, de som hade råd fick till och med champagne. Men det handlade snarare om att få ett behagligt slut än något annat.

I Norge, där det rådde spritförbud, tilldelades varje drabbat hushåll en halvflaska konjak som medicin. Vanligt folk kokade tjära på spisen och tvingade den sjuke att inandas ångorna. När spanska sjukan i de sista attackerna på 1920-talet drabbade Norrland trodde man att alla de som klarade sig gjorde det tack vare all fet fisk de ätit.

Då som nu frodades konspirationsteorierna. Fransmännen var övertygade om att tyskarna framställt viruset i fabriker, de rika skyllde sjukdomen på de fattigas brist på renlighet och engelsmännen skyllde på andra outvecklade kulturer.
– Men de flesta människor som drabbades antog nog att det var kriget i Europa som ställt till eländet, säger Margareta Åman.

Döden svepte fram oavsett. Ingen var skyddad av vare sig pengar eller makt. Sveriges konung, Gustav V, förlorade 1918 sin älskade son. Prins Erik dog 29 år gammal i spanska sjukan på Drottningholms slott.
Alla var lika inför döden.

Mänsklighetens största farsoter

Digerdöden, pesten 1300-talet. Dödade nära 40 miljoner människor. Slog ut nära 40 procent av befolkningen. Fick enorma sociala konsekvenser för hela samhällsstrukturen.
Ryska snuvan, 1889–92. Två miljoner människor dog, cirka två procent av de som insjuknade.
Spanska sjukan, 1918–20. En av världens dödligaste farsoter som dödade 50–100 miljoner människor. Uppemot 3 procent av världens befolkning dog. (I Första världskriget 1914–18  dog 20 miljoner människor.)
Asiaten, 1957–58. Influensan tog död på runt fyra miljoner av världens människor.
Hongkong, 1968–69. Minst en miljon döda över hela världen.
Svininfluensan, 2009–10. Hitills har minst 8 830 människor över världen har dött.

38 000 svenskar dog!

☛ I Sverige dog uppemot 38 000 människor.
☛ Av dem som dog var de flesta unga människor mellan 18 och 40 år.
☛ Omkring hälften av Sveriges befolkning insjuknade.
☛ 3 procent av de insjuknade dog.
☛ Spanska sjukan kom i tre attacker åren 1918–1920.
☛ En överreaktion hos immunförsvaret skapade allvarlig celldöd. Detta yttrade sig ofta i hög feber och lunginflammation och ledde i värsta fall till döden.