En retro-artikel i samarbete med tidningen Minnenas Journal

Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Västergötland och dog 1957 i Rom. Hon var ett syskon i en stor barnaskara på 13 barn och fick en het start i livet. Den kloka gumman Stina som hjälpte till vid födseln förstod att det var något speciellt med Elisabeth. Hon lade den nyfödda babyn på den heta stenen framför kakelugnen och sade:
– Det här barnet har stora prövningar framför sig, hon ska härdas i tid!

Familjen var mycket fattig och Elisabeth emigrerade som ung till USA för att dra in pengar till familjen i Sverige. I USA kom Elisabeth i kontakt med katolicismen samtidigt som hon utbildade sig till sjuksköterska.

År 1903 besökte Elisabeth Rom där hon fick en uppenbarelse i Heliga Birgittas hus på Piazza Farnese och beslöt sig för att viga sitt liv åt att återuppväcka Birgittinorden som tynat bort seklerna efter Birgittas död. Hon lyckades mot alla odds och i dag finns det Birgittinkloster på över 50 platser i världen. Birgittas hus kunde man återföra till orden 1931. Elisabeth var en varm människa med starka känslor för andra. Under nazisternas härjningar gömde hon två judiska familjer och för den insatsen hyllades hon postumt av staten Israel med utmärkelsen ”Rättfärdig bland folken”. En helgonförklaring är en lång process som i Elisabeths fall startades redan på 1980-talet. Förutom ett exemplariskt liv ”i Jesu efterföljd” måste personen också ha genomfört av kyrkan bekräftade mirakel. I Elisabeth Hesselblads fall gäller det en cancersjuk pojke på Kuba och en rullstolsburen kvinna i Mexiko, som båda tillfrisknade sedan anhöriga bett till Elisabeth.

Birgittasystrarna i klostret i Djursholm gläder sig över grundarens upphöjelse.
– Vi har väntat länge på beskedet, ända sedan saligförklaringen 2000. Det är glädjande att det äntligen kommit. Hon är en inspirerande förebild för mig, säger syster Beata Rohdin till Expressen.
P.S. I år besöker påven Sverige, vilket kan ha ett samband med utmärkelsen.