9 oktober 2020

Nya boken "Med gemensamma krafter" firar LRF 50 år

Rikt illustrerad, fylld av dramatiska händelser – nya boken ”Med gemensamma krafter” berättar om bondeuppror, matens betydelse, om att tackla opinion och miljökrav och om att hugga i när naturkatastrofen är ett faktum.

Det är en svindlande läsning; från starten 1971, året då 20 000 bönder samlades till protestmöte i Jönköping, genom 1980-talets miljökrav på lantbruket och EU-förhandlingar under 1990-talet, till förödande naturkatastrofer då stormen Gudrun fäller en årsavverkning 2005 och 2018 när sommartorkan drabbar landet. Summeringen handlar om 2000-talet när LRF:s vision om tillväxt och lönsamhet formulerades och som ledde fram till beslut i riksdagen om den nya nationella livsmedelsstrategin 2017.

Jubileumsbok firar LRF 50 år

Allt detta plus en överskådlig tidslinje, finns samlat på 220 sidor i den nyskrivna jubileumsboken av tidigare LRF Media-medarbetaren Kerstin Davidson.

Boken ger en samlad bild kring svensk livsmedelsproduktion och en historisk överblick som gör det lättare att förstå den aktuella debatten om bland annat livsmedelsproduktionen som samhällsviktig verksamhet.

Boken är fylld av bilder och berättelser om engagerade profiler, politiker och ledare inom LRF. Emilia Astrenius Widerström, företrädare för Sveriges unga bönder 2017–2020.

Tidsdokument som inspirerar

Författaren Kerstin Davidson har under mer än 30 år varit reporter och ledarskribent i landsbygdens och lantbrukets tjänst på tidningen Land Lantbruk. Kerstin Davidson, som alltid trivts bland bönder, berättar fängslande om LRF:s utveckling från kravmaskin och förhandlingsapparat, om matpriserna till modern företagarorganisation.

De senaste årens naturkatastrofer och hur de har slagit mot Sveriges bönder skildras i boken. Fredrik Haglund i Vedum drabbad av torkan 2018. FOTO: Daniel Strandroth

”Denna bok är bidrag till nuet och framtiden”, skriver bokens initiativtagare Anders Källström, VD och LRF:s Koncernchef (2009–2019) i efterordet. ”Den ger en bild över en lång tid, många viktiga skeenden och flera svåra överväganden. I förhoppningen att skapa ett tidsdokument finns lika mycket ambitionen att inspirera till fortsatt utveckling.” Anders Källström konstaterar även; ”Det som i dag omfattas av paraplyet LRF är resultatet av flera generationers strävan.”

Världens renaste jordbruk

Författarens personliga insikt under arbetets gång är att förändring tar tid. Hon lyfter debatten om användning av antibiotika, som exempel:

– 1992, inför EU-inträdet, lanserade LRF kampanjen ”Sveriges bönder på väg mot världens renaste jordbruk”. Men det var inte det initiativet som lade grunden för dagens positiva syn på svenskt lantbruk. Redan 1984 togs ett framsynt beslut av dåvarande Slakteriförbundet att användning av antibiotika i förebyggande, tillväxtstimulerande syfte skulle fasas ut. Djur skulle endast behandlas med antibiotika om de var sjuka. Långsamt började förändringsarbetet, säger Kerstin Davidson och slår fast:

– Redan då gick Sverige före andra länder, men det är först nu det har nått ut fullt ut till konsumenten.

LRF fyller 50 år 2021

1971 började Sveriges bönder tala med en röst. LRF – Lantbrukarnas Riksförbund bildades då Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) och Lantbruksförbundet slogs ihop. Att förhandla om livsmedelspriserna var LRF:s mest centrala och viktiga uppgift under de första nära 20 åren av organisationens liv.