Sommarbeskär: Expertens tips för friska träd!

Prydnadsapel, hagtorn, magnolia och thuja. Valnöt, kastanj, lönn och ek. Prydnadsträden i våra täppor sköter sig i det närmaste själva. Men det hindrar inte att de behöver lite omsorg och vård, vilket med fördel görs under JAS-perioden, alltså i juli, augusti eller september.

– Vården går mest ut på att ge trädet bra förutsättningar för att fortsätta växa och bli gammalt med så få komplikationer som möjligt, säger arboristen Tobias Andersson på Trädakuten i Falun och Göteborg. Att plantera och vårda ett träd är en handling för kommande generationer.

Det är inte särskilt komplicerat att vårda ett träd, i princip handlar det om att ta bort grenar som korsar varandra och skadar barken, att avlasta vikt från svaga grenar för att minska grenbrott och stamskador samt att anpassa trädet till sin växtmiljö.

– Det kan vara sådant som att ta bort låga grenar över en trafikerad väg eller att reducera in grenar som växer mot eller över en fastighet, förklarar Tobias Andersson.

Bygg upp i tre steg

På ett vuxet träd är beskärningen enkel att genomföra, åtminstone om trädet genomgått en noggrann uppbyggnadsbeskärning under sina första femton år.

– En rekommendation är att bygga upp trädet i tre omgångar, med en första beskärning efter ett till två år, en andra efter fem år och en tredje efter cirka femton år, självklart beroende på art och växtsätt.

Uppbyggnadsbeskärningen syftar till att skapa en hållfast trädkrona inför framtiden, och görs genom att ta bort svagheter som dubbeltoppar och instabila förgreningar liksom att rensa bort döda, skadade och sjuka grenar. Dessutom bör grenarna sitta väl spridda och gärna symmetriska kring och längs med stammen, vilket ger både en vacker form och skapar utrymme för ljus och luft att leta sig in i kronan.

Själva beskärningen görs med skarpa snitt med väl rengjorda verktyg. Det är viktigt att såga utanför grenkragen, alltså de små veck som bildas vid grenens fästpunkt och som har förmåga att valla över och läka snittet. Var dock inte för försiktig, att lämna kvar utstickande stumpar eller ”rockhängare” är detsamma som att bjuda in ohyra och svampsjukdomar på fest.

Luftigt för friska rötter

En vanlig orsak till ett träds förfall är annars dålig rotmiljö, alltså tätt packad jord som ger syre- eller näringsbrist eller rotvälta. Problemet åtgärdas genom att ge marken en försiktig luftning med grep, att avlägsna gräsväxt på markområdet under trädkronan och därefter mulcha, alltså tillföra ett lager med kompostmaterial.

– Mulchningen gynnar miljön för mikroorganismer och ger därmed även trädet goda förutsättningar. Men lägg inte mulchen dikt intill stammen, om rothalsen täcks kan växten stressas medan sjukdomar kan gynnas. Att fortlöpande hålla gräsfritt några decimeter från stammen är också tillrådligt, då riskerar man inte att skada barken med gräsklipparen.

Ett annat problem är att grova grenar eller stammar bryts av och ger aggressiva svampar utrymme att etablera sig och sänka trädets immunförsvar och livskraft.

– Genom att hålla trädet under uppsikt och ta bort skadade grenar innan de orsakar sår hålls växten vital och är mindre mottaglig för svamptillväxt.

Dränera mot kräftan

Den vanligaste sjukdom som uppträder på träd är kräfta, en åkomma som visar sig i form av släppt bark där veden inunder exponeras. Kräftan, en svamp vid namn Nectria galligena, kan spridas från mindre grenar i toppen till grövre längre ned och leder till att grenen slutligen dör. Knepet för att hålla kräftan på avstånd är att ordna med mullrik jord och god dränering, att inte gödsla med för mycket kväve samt att under en varm sommardag ta bort angripna grenar – som ska brännas eller destrueras. Kläder och verktyg som används under arbetet måste rengöras noggrant eftersom de annars bär med sig sporer från svampen.

Självklart finns det träd som inte vill beskäras alls, som magnolia, men om det ändå krävs lite putsning gäller det att vara varsam.

– Det bästa är att ha trädets naturliga form i åtanke och att vara försiktig om man är osäker, säger Tobias Andersson.

– Det gäller förstås även stora träd, och eftersom olika arter reagerar på olika sätt vid samma typ av beskärning är det absolut bäst att både läsa på och fråga om råd i plantskolan. Eller varför inte slå en signal till en arborist!

Att välja och etablera ett träd

• Välj träd utifrån platsens förutsättningar, det är definitivt enklare än att försöka förändra växtmiljön.

• Välj ett träd som tål den växtzon där det ska stå.

• Ta hänsyn till hur stor plats trädet tar som vuxet, både när det gäller rotsystem och krona, så att det verkligen får plats.

• Om det finns plats: Var inte rädd för stora träd, och plantera gärna för en kommande generation.

• Gräv en grop som är aningen större än rotklumpen. Ta bort krukan och lösgör försiktigt trädets rötter. Låt eventuell väv eller metallnät sitta kvar. Lossa runt stammen och på rotklumpens ovansida.

• Blanda befintlig jord med planteringsjord. Vattna i gropen innan plantering.

• Plantera inte för djupt, rothalsen ska befinna sig ovan marknivå. Trädet kommer att sjunka något efter plantering.

• Sätt tre stödpinnar i utkanten av rotklumpen, med stödband på 25–35 procent av trädets höjd. Stödbanden låser rotklumpen men ger stammen utrymme att röra sig och bli stark.

• Fyll på med jord och stampa försiktigt så att trädet står stadigt. Vattna rikligt.

• Glöm inte att vattna även på våren, glömda träd etablerar sig dåligt.

• Kontrollera trädstöden varje år. De kan avlägsnas efter omkring fyra–fem år, beroende på hur rotsystemet har etablerats.

Mulligt med mulch

Mulch är det engelska namnet för halvt förmultnat kompostmaterial. En perfekt trädmulch består av strimlade löv samt flisrester från lövträd. Undvik barr samt flis från barrträd, de sänker pH-värdet i marken.

Vettiga verktyg

Vid beskärning används skärande verktyg som handsåg och sekatör. Undvik verktyg som klämmer, som bultsax eller avbitartång. Satsa också på en bra och stadig stege.