Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Trädgård 12 april

Allt om gödsel och kompost

Det är dags att ge odlingsbäddarna en kickstart inför våren. Här är allt du behöver veta om gödsel och trädgårdskompost.

 Ett sätt att mata jorden. Stallgödsel ger både näring och mull.
Ett sätt att mata jorden. Stallgödsel ger både näring och mull. FOTO: TT

Det viktigaste för en odlare är att ha bra jord, med en fin balans mellan jordkorn, mullämnen och håligheter där luft och vatten kan röra sig fritt.

Dessutom behöver jorden innehålla näring så att plantorna kan växa sig stora och livskraftiga, vilket gör att de kan värja sig mot sjukdomar och insektsangrepp. Genom att växa i gödslad jord kan plantan också producera näringsrika, goda och inte minst hållbara grödor.

I naturen cirkulerar växtnäring naturligt, medan trädgårdens kretslopp ofta är ofullständigt. En del näring försvinner till exempel med skörden, medan annan körs iväg som avfall efter vårfixet i trädgården.

Kiss som gödsel

Det är inte ovanligt med trädgårdsägare som först åker till återvinningscentralen med löv, grenar och gräsklipp för att sedan fara till handelsträdgården för att köpa jord, kompost och gödsel!

Det är förstås absurt, åtminstone om man lever efter tumregeln som säger att ingenting som har vuxit i trädgården ska lämna den. I princip har du redan det gödsel som krävs hemma i trädgården, egentligen är gräsklipp, kompost och ditt eget kiss det enda som behövs.

Ibland räcker det egna materialet dock inte till och då krävs att du skaffar gödsel utifrån. För att kicka igång odlingarna på våren är ett extra tillskott av stallgödsel perfekt, alltså spillning från djur som bor i stall. Hästar, kor eller grisar spelar egentligen ingen roll, allt stallgödsel innehåller kväve, fosfor och kalium som bidrar till att plantorna kan utvecklas optimalt.

Har du inga egna djur brukar ridskolor med glädje skänka bort hästbajs, särskilt om du själv går och plockar den i hagarna som därmed blir rensade från spillning, medan ko- eller grisbönder säkerligen bidrar med en säck skit om du frågar. Dessutom finns förstås köpegödsel i handelsträdgården.

Läs också: Anlägg potatisland – guide

Låt gödseln brinna

Färsk stallgödsel är stark och behöver vila, eller brinna, i upp till ett år innan den används. Under brinntiden ligger gödslet i en hög och komposteras, och ger sedan näring som är mild nog för att inte skada rötterna på dina växter.

Därefter klarar du dig fint med det gödselmaterial trädgården eller den omgivande naturen själv producerar. Mest handlar det om att samla kvistar, löv och växtrester i en kompost, att blanda egen näringslösning som vattnas ut över jorden och att lägga kväverikt gräsklipp direkt på odlingsbäddarna. Det bidrar med både näringskickar och material som maskar och mikroorganismer kan omvandla till luftig och näringsrik mull.

För att lyckas som odlare ska du helt enkelt skapa en sådan där näringsrik, luftig och lucker jord som grönsakerna älskar.

Näringsämnen i gödsel

 Det mesta jorden behöver finns redan hemma. Låt växtresterna komma tillbaka till jorden via komposten.
Det mesta jorden behöver finns redan hemma. Låt växtresterna komma tillbaka till jorden via komposten. FOTO: Istock

Makro. De tre viktigaste näringsämnena är kväve, fosfor och kalium. De kallas för makronäring och är de ämnen som växterna använder mest av.

  • Kväve (N) gör att växten kan bygga upp stjälkar och en fin och frisk bladmassa. Kväve finns i bland annat välbrunnen stallgödsel, i hönsgödsel, blodmjöl, kökskompost, färskt gräsklipp och urin.
  • Fosfor (P) gynnar tillväxt, blombildning och fruktsättning. Fosfor finns i bland annat välbrunnen stallgödsel, benmjöl och urin. Jordmaterialet i sig kan också innehålla rejält med fosfor. Mängden varierar mellan jordar, en tumregel är att mullhaltiga jordar innehåller tillgänglig fosfor.
 Gödselgiva från häst. Här finns kalium.
Gödselgiva från häst. Här finns kalium. FOTO: TT
  • Kalium (K) är viktigt för växtens vätskebalans och ämnesomsättning samt för grödornas smak och hållbarhet. Kalium finns i bland annat välbrunnen stallgödsel och urin. En stor mängd kalium kan också finnas i jordmaterialet. Lerjordar har bra förmåga att leverera kalium via markvätskan.

Mikro. Växterna behöver också mineralämnen som zink, järn, koppar, bor och molybden. De kallas mikronäring eftersom växterna behöver dem i ytterst små mängder. I allmänhet innehåller jorden tillräckligt med mikronäringsämnen i sig själv, i övrigt finns de i alla gödselmedel.

Gräsklipp på odlingsbädden

 Lägg gräsklipp direkt på jorden så blir vitlöken glad.
Lägg gräsklipp direkt på jorden så blir vitlöken glad. FOTO: Bella Linde

Gräsklipp innehåller mängder av kväve som frigörs när det bryts ner av de maskar, smådjur och mikroorganismer som finns i jorden. Dessutom ökar gräsklippet mullhalten i jorden. Om du lägger ett lager gräsklipp på odlingsbädden så bibehålls också fukten i jorden, klippet lägger sig som ett skyddande lock så att fukten inte dunstar. Gräsklippet kväver också ogräs.

Lägg regelbundet ett tio centimeter tjockt lager nyklippt gräs på jorden. Lägg inte gräsklippet direkt mot växterna, med en fingerbredds distans slipper växterna kvävas eller ruttna.

Läs också: Så gräver du jordlimpa, pallkrage och djupsäng

Gör din egen näringslösning

 Näringslösning av stallgödsel ska blandas så det ser ut som te.
Näringslösning av stallgödsel ska blandas så det ser ut som te. FOTO: Bella Linde
  • Nässlor är rika på kväve och alla tänkbara mineraler. Du kan tillverka snabbverkande nässellösning genom att fylla en hink med nässlor och hälla på vatten. Lägg därefter på ett lock, låt stå i en vecka och sila sedan bort nässlorna från lösningen. Blanda en del nässellösning och tio delar vatten och strila över jorden. Obs! Nässelvattnet luktar apa, så vattna inte just när grannen eller du själv ska ha grillfest.
 Vallört ger näringslösning som innehåller kväve, fosfor och kalium.
Vallört ger näringslösning som innehåller kväve, fosfor och kalium. FOTO: Bella Linde
  • Vallört och fräken innehåller mycket mineraler och spårämnen. Tillverka egen näringslösning på samma sätt som nässelvatten.
  • Urin innehåller kväve, fosfor, kalium och olika mikronäringsämnen. Snabbverkande kiss- eller guldvatten tillverkas av en del urin och tio delar vatten. Vattna jämnt över jorden. Avsluta gödslingen en månad innan skörd. Gödsla inte med ditt urin om du äter läkemedel.
  • Stallgödsel ger en näringslösning som ger tomater, gurka och pumpor stöd under fruktbildningen! Blanda en del stallgödsel och två delar vatten i en hink. Låt blandningen stå i någon vecka, rör om varje dag. Sila och späd en del gödselkoncentrat i tio delar vatten. Vattna på jorden.

Kompost – tre varianter

 Färskt och torrt blir bra kompost.
Färskt och torrt blir bra kompost. FOTO: Bella Linde

Trädgårdskompost

Består av färska och torra växtrester, överbliven frukt och grönsaksblast samt annat skrufs från trädgården. Färskt material är kväverikt medan torrt material är kolrikt. När färskt och torrt möts startar en nedbrytningsprocess som inom ett år resulterar i fin kompost. Trädgårdskompost är inte särskilt näringsrik men ger mycket mull till jorden.

Gör så här: Se ut en skuggig plats, minst en kvadratmeter stor. Lägg ett tio centimeter tjockt lager med torrt och finfördelat växtmaterial på marken, lägg sedan på ett lika tjockt lager finfördelat färskt material. Varva sedan färskt och torrt material allt eftersom.

En perfekt fungerande kompost är varm och fuktig. Om komposten kallnar är det för mycket torrt material, då kan du kicka igång den med mer färskt. Du kan också kissa på komposten för att få igång processen. Om komposten är blöt och börjar lukta ammoniak är det för mycket färskt material, då behöver du tillföra lite torrt växtmaterial. Lägg aldrig tillagad mat i trädgårdskomposten!

 En trädgårdskompost tar vara på växtrester.
En trädgårdskompost tar vara på växtrester. FOTO: Bella Linde

Kökskompost

Bygger på matavfall från hushållet och kräver både tillstånd från kommunen och en stängd behållare för att inte locka skadedjur som råttor och möss. Matavfall är i regel mycket kväverikt och behöver balanseras med minst en tredjedel kolrikt material som spån, strö, löv, tidningspapper eller wellpapp. Kökskompost är mycket näringsrik.

Lövkompost

Höstlöv som har fallit av träden ger fin kompost. Samla löv och lägg i sopsäckar, gör några hål i säckarna för att få in syre och ställ undan dem i ett år eller två. Lövkompost ger ingen näring men mycket mull.

Så ska du gödsla

• När jorden reder sig, alltså när du kan arbeta med jorden utan att den klibbar fast på redskapen, är det dags att fördela all trädgårdskompost över odlingsbäddarna. Komposten tillför en del näring men framför allt mullhaltigt material. Gräv ner i jorden med grep. Undvik spade, den klyver maskar och smådjur.

• Grundgödsla med stallgödsel ett par veckor innan planerad sådd och utplantering. Använd 3–4 liter brunnen stallgödsel per kvadratmeter. Mylla ner i översta jordlagret.

• Stödgödsla med näringslösning när växterna är i full tillväxt. Vattna på jorden lite men ofta, då kommer näringen ut i jämn takt och växterna hinner ta upp den.

• Lägg gräsklipp på jorden några gånger under säsongen. Klippet ger näring och material som ökar mullhalten i jorden. Lägg dock inte på för ofta, då riskerar du kväveöverskott som gör växterna slappa i strukturen, mottagliga för sjukdomar och mindre benägna att utveckla frukt.

• Tänk på att gödsla utifrån växtföljdsprincipen. De sparsamt näringskrävande grödorna i växtföljden behöver inte lika mycket gödsel som de näringskrävande.

• Om du bor långt norröver, där tjälen är kvar länge, kan det vara bättre att gödsla på hösten än på våren.

Läs också: Att förkultivera och förså

Då har gödseln inte fungerat

 Kväverikt nässelvatten är bra men det kan bli för mycket.
Kväverikt nässelvatten är bra men det kan bli för mycket. FOTO: Bella Linde

Kvävebrist: Rötterna blir stora medan bladen blir små. Äldre blad blir gulfärgade.

Kväveöverskott: Plantan växer för mycket och för fort. Bladen blir stora och blågröna. Växten blir lös i strukturen och angrips lätt av skadedjur.

Fosforbrist: Långsam tillväxt. Växten kan få små och lilafärgade blad. Rötterna blir stora på bladens bekostnad.

Fosforöverskott: Märks knappt då ämnet binds i jorden. Ett extremt överskott kan ge brist på järn, kalcium, mangan och zink.

Kaliumbrist: Plantan orkar inte blomma och sätta frukt. Bladen växer sig stora medan rötterna är klena. Döda fläckar uppstår längs bladkanter och bladspetsar.

Kaliumöverskott: Väldigt sällsynt, kan dock påverka upptaget av kväve.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen