Återanvänd gammal jord och krukor

Krafsa i stora krukor

Det är onödigt jobb att tömma hela, stora krukan om plantan ska övervintras. Krafsa bort översta jordlagret. Ersätt med ny, välgödslad jord men vänta till våren innan du gör det. Gödsel på hösten gör det svårt för plantan att komma till ro.

Spara magert till såjord

Krukjorden har inte mycket näring kvar efter en hel sommar. Däremot kan den vara mullrik och till och med innehålla smågrus, lerpellets eller vita små bitar av vulkanisk sten som ger finfin struktur.

Skaka av jorden från rotklumparna och använd som näringsfattig såjord. Sterilisera den i varm ugn 20 minuter innan sådd.

Läs också: Steg för steg: Så planterar du om dina krukväxter

Förnya jord med kompost och bokashi

Gammal jord blir som ny varvad i en kompost. Den får ny näring, mer mullämnen och oönskade småkryp tas om hand av övrigt mikroliv.

Har du ingen trädgårdskompost kan du göra en liten jordfabrik med bokashikompost som accelerator.

Det duger gott med en plastlåda med lock. Varva matavfall från bokashihinken i köket med jorden. I rumstemperatur blir jorden klar på några veckor.

Tvätta och spara krukor

Stopp! Släng inte plastkrukorna. De går att använda igen och igen. Dessutom är de stapelbara och de fyrkantiga kan ställas tätt, tätt när du vill så.

Glöm inte heller att en plastkruka kan vara räddningen för en krukväxt som är känslig för uttorkning. Azalean, till exempel. Den är perfekt för en plastkruka på grusbädd i en fin ytterkruka.

Borsta av både lerkrukor och plastkrukor i en hink med varmt diskmedelsvatten, stapla och spara.

Lecakulor och småsten

Att slänga lecakulor är ett väldigt slöseri. Det går åt en hel del energi för att ta lera och bränna den i en roterande ugn i 1100 grader tills leran puffar upp.

Sortera ut lecakulorna och spara till nästa år. Samma sak gäller för grus och porslinsskärvor som använts för dränering. Tvätta av dem i en hink diskmedelsvatten.

Varning! Det här ska du inte spara!

Krukväxter som dött på grund av sjukdomar kan slängas i hushållssoporna, för säkerhets skull. Ett exempel är tomatplantor som drabbats av potatisbladmögel, drabbade växtdelar ska inte läggas på komposten.

För något år sedan kom ett larm om att köpta krukväxter kunde vara behandlade med retarderingsmedel för att bli kompakta och de medlen kunde bli kvar i jorden och hämma tillväxten hos nya sådder.

Enligt Karl-Johan Bergstrand, forskare vid SLU, är faran överdriven.

– Jag är personligen inte rädd för att lägga krukväxter på komposten. Det som kan vara kvar blir väldigt utspätt i en kompost och bryts ner så småningom.

Det mesta av åtgärderna för att göra växter kompakta görs genom växtförädling och genom att man kontrollerar klimatet i växthusen. I de fall det omtalade tillväxthämmande medlet paklobutrazol används är det oftast för inomhusväxter som kalanchoe, miniros och julstjärna.

Läs också: Så odlar du bärbuskar – allt du behöver veta