Mina gamla äppelträd har inte gett frukt på tjugo år, mest har de stått där som fästen för tvättlinan. Men nu ska de ner, för att återuppstå i ny och odlingsvänlig form!

Träden ska lägga grunden till en hügelkultur, en upphöjd bädd bottnad med stammar som i allt mer murknande tillstånd fungerar som närings- och fuktreservoarer för mina odlingar. Över stockarna lägger jag trädgårdsskräp som ris, sly, löv, halm och hö och inte minst delar av den ensilagebal jag i somras fick av en bonde (som kompensation för att hans kor traskat runt i min trädgård).

En varm och god hög

Allt eftersom kommer såväl trädstammar som trädgårdsskrufs att förmultna till härlig mylla, men för att ha en färdig odlingsbädd till våren täcker jag redan nu högen med ett tjockt lager jord. Enklare kan det inte bli. Och knappast varmare, eftersom nerbrytningen i sig genererar värme som borgar för tidig start på säsongen.

Att stammarna suger i sig väta och därmed håller odlingsbädden fuktig är en annan av hügelkulturens fördelar, liksom att komposteringsprocessen i sig resulterar i att bädden ständigt förses med näring inifrån.

Hügel är det tyska ordet för kulle eller vall, och begreppet hügelkultur bygger just på att odlingsbädden reser sig en bra bit över marken. Principen, som har använts i hundratals år i Tyskland och Östeuropa, är synnerligen enkel. Det hela går alltså ut på att lägga stockar på marken och fylla på med grenar, kvistar och växtmaterial för att sedan toppa med jord och kompost.

Självklart kan du bottna med vilka trädstammar, stockar eller stubbar som helst. En gammal vedtrave som legat och blivit murken, stubbar som samlats på hög, nerfallna träd från skogen…

Möjligen kan färsk tall och gran ännu innehålla terpener, men om träden har varit döda i ett par år lär det mesta ha lakats ur. I övrigt är al, poppel äpple och björk sorter som hålls högt i sammanhanget.

Spara på jorden

Hügelbädden kan anläggas direkt på marken men för att slippa köpa en massa jord till ovandelen är det smart att först gräva ur en spadbladsdjup grop i bäddens tänkta storlek och form. Den som orkar med grävandet och sedan sållar och lägger jorden högst upp på kullen sparar både pengar och miljö.

Med tanke på odlingsbäddens höjd och sluttande sidor är det smart att fundera på hur den placeras. Om bädden är hög med skarpa sluttningar ligger dess ena sida i full sol medan den andra hamnar i skugga. Det innebär att du behöver placera solälskande grödor i söder och mer skuggtåliga växter mot norr. För att komma runt problemet kan hügelbädden göras aningen flack så att solen kommer åt större ytor.

Mina äppelträd ska alltså ner på marken, det stora risröset som ligger i ett hörn av tomten hamnar ovanpå och sedan dammsuger jag grannskapet på all slags komposterbart material att ösa över. Sedan toppas högen med både egen framgrävd jord och köpejord på säck.

Förankra med buskar

Om det ännu är hyggligt milt planterar jag några perenner, kanske vinbärsbuskar eller blåbärstry, dels för att ha kommit igång och dels för att rötterna armerar jorden så att den inte glider ner.

När våren så kommer är det bara att så frön – och se fram emot fina grönsaker redan första säsongen. Det som sedan krävs för att hålla bädden igång är att ständigt fylla på med täckmaterial som växtrester, gräsklipp och kompost. Och kanske skapa ytterligare en hügelbädd efter nästa storm.

Så bygger du en hügelbädd

• Gräv ur den tänkta formen på odlingsbädden. Gräv en grop på ett spadblads djup, eller så djupt du orkar. Du ska kunna nå över bädden, en bredd på 120-140 centimeter är lagom.

• Spara jorden, den ska du senare använda till att täcka hügelkulturen. Du kan också anlägga bädden direkt på markytan men då behöver du skaffa extern jord.

• Såga till och lägg ett antal lika långa stockar intill varandra i gropen. Fyll i mellanrummen med grenar, bark, löv, barr och flis.

• Lägg på ett andra lager med stockar, lägg dem som en pyramid. Fyll i gammalt växtmaterial i mellanrummen.

• Lägg ytterligare stock, tre lager med stockar brukar vara lagom. Nu är pyramiden klar.

• Lägg grenar och kvistar över stockpyramiden.

• Fyll på med växtmaterial som löv, halm, hö, ensilage, kompost och färskt gräsklipp om det är tillgängligt.

• Sålla den uppgrävda jorden om det behövs. Klä in hela hügelkulturen med ett 5-10 centimeter tjockt lager jord. Hämta vid behov jord från en annan plats i trädgården, eller köp hem säckar. Toppa med kompost.

• Plantera perenna växter, om det fortfarande är planteringsväder. Perennerna håller ihop jorden med sina rötter. Så anueller, alltså ettåriga växter, när säsongen är igång till våren.

Problemlösning för hügelbädd

1. Näringsbrist i hügelbädden

Problem: Trä är kolrikt och fungerar som en kvävetjuv under nedbrytningen.

Lösning: Om träet är tillräckligt murket är nedbrytningen igång och det har redan tagit åt sig tillräckligt med kväve. I övrigt går det att tillföra kväve genom att kissa på stockarna, liksom att fylla med kväverikt material allt eftersom.

2. Hügelbädden tappar höjd

Problem: Bädden sjunker ihop allteftersom materialet bryts ner.

Lösning: Bygg så högt som möjligt från början, gärna två meter. Då får bädden en bra höjd trots att den sjunker. Genom att täckodla med gräsklipp, växtrester, kompost och annat organiskt material bygger du ständigt vidare uppåt.

3. Sniglar i hügelbädden

Problem: Mördarsniglar söker sig till täckodlade odlingsbäddar.

Lösning: Lägg ruskor med granris runt bädden. Sniglar tycker inte om att krypa på det taggiga underlaget.

4. Rådjur äter på hügelbädden

Problem: En upphöjd odlingsbädd är som ett matbord för rådjur.

Lösning: Lägg fårull runt odlingsbädden, rådjuren tycker inte om doften. Hos fårbönder går det ofta att få tag på smutsig ull, de brukar annars behöva slänga den.

5. Hügelbädden får för lite ljus

Problem: Ena sidan av bädden hamnar i skugga, den andra i full sol.

Lösning: Odla värmeälskande växter på den soliga sidan och skuggtåliga, som sallater, spenat och mangold, på den mörka. Ett alternativ är att bygga en aning flackare bädd där solen når över en större yta. Läs också: Bygg och odla i nyckelhålsodling

Fördelar med hügelkultur

• Nedbrytningen av stockar och grenar sker gradvis. Därmed får växterna en jämn ström av näringsämnen.

• Stockar och grenar drar åt sig och lagrar regnvatten som släpps ut under torrare perioder.

• Virket genererar värme under nedbrytningen. Det ger en tidig start på växtsäsongen och möjlighet att odla värmeälskande växter.

• Jorden luftas automatiskt när stockar och grenar bryts ner. Det gör att bädden aldrig behöver luftas manuellt.

• Murknande stockar är mumma för smådjur och mikroorganismer vilket ger en jord med livskraftig odlingsmiljö.

• Bädden kan byggas på med växtmaterial uppifrån, allt eftersom.

• En upphöjd bädd ger bra arbetshöjd, perfekt för dig som vill slippa krypa på knä vid sådd, plantering och skötsel.

• Bäddens själva existens gör att du slipper åka till tippen med gammal ved och växtrester.

• Materialet binder kol i jorden, vilket gör gott för miljön.

Läs också: Lands odlarskola – alla avsnitt