Redan när första skvätten vatten runnit ner på dammduken var livet där.

– När det hunnit bli bara en kvadratmeter vattenyta kom den första dykaren, berättar Ola Jennersten, lycklig dammskapare i Märsta.

Till vardags jobbar han som biolog på Världsnaturfonden. Trots stor naturvana och goda ögon för kryp låter han uppriktigt förvånad över att livet som så fort.

– Redan första sommaren hade vi bägge arterna av salamander i dammen. Det var häftigt.

Dammen bakom gården är väl tilltagen, 20 år gammal och ett lyckat hugskott.

– Huset var på väg ner i backen och jag tog hit en grävare som stöttade med sten runt huset. När han fick en stund över föreslog han att han kunde gräva en damm.

Resultatet blev en damm på 6-10 meter och en rejäl djupzon. Enligt Ola går dammen att bada i – rent teoretisk då och om man råkar ha dåligt omdöme sent någon afton.

– Jag bottnade den med en rejäl dammduk. Tog en som var ganska dyr och det är jag glad för idag. När det ändå skulle göras är det skönt att den hållit så länge.

I dammen har han valt att plantera bara inhemska växter och den fylls med regnvatten och vatten från bäcken intill.

Kabbeleka, missne, fackelblomster, vattenaloe, svärdslilja och mycket mer.

Och Ola är glad över att dammen blev så pass rejäl.

– Den är så stor att gräsänderna landar här ibland. Det är roligt.

Så gör du en damm

Placering: Välj en ljus och skyddad plats, särskilt om du vill ha groddjur i dammen. Undvik solstekta platser och placering under träd som kan fälla löv ner i dammen.

Storlek: Större är bättre än mindre men allt behöver inte vara djupt. Du vinner mycket på att planera in olika nivåer på vattnet plus en sumpig zon utanför vattenytan. Det ger variation i vilka växter du kan välja.

Grävning: För hand eller med grävare, gör det försiktigt. Det bästa är att gräva ner till de djup du vill ha och sedan stanna där. Då blir botten stabil. Gräver du för djupt och fyller tillbaka blir jorden fluffig och du får stampa ihop eller vänta länge tills vattnet tryckt ihop jorden färdigt.

Kanter: Grus, stenar eller mossiga stockar blir fina kanter. Ett bra trick är att inte låta gräsmattan nå dammkanten. Gräs är törstigt.

Vatten: Bygg ditt dammliv på gratisvatten. Du kan leda regnvatten från taket i gjutna rännor, slangar och metallrännor. Du kan också bygga dammen som en fortsättning på ett vattenförande dike.

Plantering: Välj växter du också kan se i naturen så långt det är möjligt. Det ger bättre förutsättningar för en naturlig fauna i dammen. Många av dem finns att köpa, kom ihåg att du inte får gräva upp plantor på annans mark utan tillstånd.

Skötsel: Det vanligaste problemet i dammen är trådalger. De dyker upp om det finns för mycket näring i vattnet. Är 50 procent av vattenytan täckt av växter blir det för magert för algerna. Man kan också sänka ned en jutesäck med halm, helst kornhalm, i dammen. Det hjälper.

Tre sätt att bottna en damm

Balja: Även en liten vattenspegel gör nytta i din trädgård. Det finns färdiga baljor av svart plast att gräva ner men du kan ta det du har: en lekpool i hårdplast, babyns badbalja eller en avkapad IBC-tank.

Duk: Den vanligaste modellen för en damm. Det finns både film av PVC och duk av gummi. Gummiduken håller generellt sett längre. Undvik skarvar så långt det går.

Innan duken läggs plockas alla stenar och pinnar bort och ytan grundas med ett lager sand. Det minskar risken för att duken sticks sönder när vattnet trycker på uppifrån.

Lera: Har du bastant lerjord kan den räcka som tätning. Gör gärna en testgrop först.

Gräv först och trampa noga till leran till en slät och tät yta. En sådan damm kan bli grumlig och vattennivån kan variera under året.

På plussidan är den en helt naturlig damm som kan hålla i evigheter.

Det går också att lägga ett lager lera som tätning på annan jord men det är hårt jobb med osäkert resultat. Täckt med vatten håller den tätt men om dammen torkar ut spricker leran och läcker

Dammväxter för olika zoner

På djupt vatten (minst 50 cm).

Dyblad: Ser ut som en mininäckros med små vita blommor som syns i juni till augusti. När temperaturen sjunker, sjunker även plantan mot botten. Lättskött.

Vit näckros: Stora vita blommor och mörkgröna blad som ligger på ytan. Passar bäst i större dammar och kan planteras på över en meters djup.

Medeldjup (10-50 cm)

Hästsvans: En undervattensväxt med gröna skott som sticker upp ovanför vattenytan. Påminner om lummerväxter. Planteras på max 50 cm djup.

Pilblad: Växten har vad den heter – pilformade blad. Den blommar i slutet av sommaren med vita blommar i klasar. Kan planteras på upp till 60 cm djup.

Kantzon (0-10 cm)

Fackelblomster: Ståtlig, 80-100 cm hög växt med rosa-lila blommor som uppskattas av fjärilar. Passar bäst i relativt stora dammar. Kan planteras på 0-30 cm djup.

Vattenklöver: De vita blommorna är populära hos fjärilar. Vattenklöver passar för att täcka dammkanten och är både lättskött och tålig. 0-15 cm.

Källa: Rikare Trädgård

Fem småkryp du kan hitta i en damm

Dykare

Skalbaggsfamiljen dykare är rovdjur både som vuxna och larver. De största arterna, till exempel den 4 cm långa gulbrämade dykaren, kan äta grodyngel, men många andra dykare är bara några millimeter stora.

Virvelbaggar

Små, mörka skalbaggar som virvlar runt på vattenytan. Deras ögon är tvådelade – ett par för att se ovan ytan och ett par för att se under vattnet. Med antennerna känner de av vibrationer på vattenytan och kan på så sätt hitta sina byten, exempelvis mygglarver.

Skräddare

Springer runt på vattenytan och letar efter smådjur som trillat i vattnet. Då fångar skräddaren dem med sina små framben och sticker in sin sugsnabel i bytets kropp och dricker upp innehållet. Skräddare kan inte flyga, men däremot hoppa högt om de känner sig hotade.

Husmask (nattsländelarv)

För att skydda sig mot fiender bygger larven ett hus runt sin kropp av växtdelar, grus och annat som finns tillgängligt. Efter ett eller två år förpuppas husmasken och kläcks som en färdigutvecklad nattslända som enbart är inriktad på att hitta en partner, para sig och lägga ägg.

Trollsländor

Larverna kan bli upp till fyra cm långa och rör sig långsamt under vatten. De ligger ofta stilla och väntar på ett byte som de snabbt hugger tag i. Det kan ta flera år för larverna att utvecklas färdigt. Då klättrar de upp på till exempel ett vasstrå och den vuxna trollsländan pressar sig ut genom larvhuden. När vingarna torkat är den redo för ett liv ovan ytan.

Källa: Rikare Trädgård

Fallgropar för djurvänner

Gjutna betongkanter: Att gjuta fast stenar runt dammen blir stadigt men också en fälla för groddjur. När yngel av salamander, grodor och paddor klättrar upp ur vattnet kan de lätt torka fast och dö på den sugande, varma betongytan.

Fiskar i dammen: Fiskar är roligt men de äter såväl insekter och groddjur som växter i din damm. Har du fisk har du bara det.

Fyllt med kranvatten: Det är inte bara slöseri att fylla dammen med vatten från kranen. Det kan dessutom innehålla klor som livet i vattnet inte mår bra av. Satsa på regnvatten.

Pump och reningsverk: Renat vatten innehåller inga kryp, de fastnar i filtret i stället och din damm blir fattigare.

Små smarta knep för dammen

Plantera vid fyllning: När duken är lagd är det dags att fylla på vatten. Stanna till vid olika nivåer och placera ut växterna där du vill ha dem. Det är mycket lättare att göra än när vattnet räcker dig till midjan.

Bygg för fåglarna: Låt stenar sticka upp och gör en avsats alldeles under ytan som de kan bada på.

Fixa plats för vattning: Dammen blir en reservoar där du kan hämta vatten till växterna. Gör det lättare genom att låta vattnet fylla en mindre damm först, med mått som passar din vattenkanna. Ett rör en bit upp låter vattnet rinna vidare till resten av dammen.