I slutet av säsongen plockar Tatiana Henriksson fram sin pärm med fröer och anteckningarna hon gjort under hela odlingssäsången.

– Det är nu man får tänka efter vilka plantor, blommor och grönsaker man tyckte om och vilka som visade sig vara rätt värdelösa.

Som aubergine, till exempel. Efter att ha testat ett par gånger inser Tatiana att det inte lönar sig. Hon gillar inte smaken.

När snön faller utanför fönstret i Örviken gör Tatiana en plan för nästa år. Den görs också säkrast innan de lockande frökatalogerna kommer efter årsskiftet.

– Jag inventerar fröförråden och skriver upp precis vad jag behöver köpa och hur mycket, förklarar hon.

Lucka i planerna

Hon har sina favoriter som planteras år efter år. Just nu har hennes annars så välordnande samling avslöjat en lucka.

– Jag kan inte hitta en av mina favorittomater, en bifftomat som heter ‘Ananas’. Inte går den att köpa heller. Slutsåld, muttrar hon.

Hennes fröplan är annars att utgå från favoriterna och krydda lite på det. Betoningen ligger på ”lite”.

Tatiana tycker att det är lagom att prova en ny sort om året. En tomat, en ny gurksort. Då hinner man se om den är värd att fortsätta med.

I år har hon också dragit ett klart streck i listan när det gäller gurkor.

– Det blir inte mer slanggurka här. Den ger så lite och smakar trist. Min västeråsgurka ‘Profy’ behöver inte stå i växthus och gurkorna är krispigare och godare.

För att se till att fröna räcker går Tatiana tillbaka till sommarens anteckningar. Där har hon skrivit in när frön såtts, hur de vuxit och när de skördats.

– Ta dill, till exempel. Jag vill att en ny omgång ska vara klar när jag ätit upp den förra. Anteckningarna hjälper mig planera både hur ofta jag behöver så och hur mycket frön som behövs.

Läs också: Gör egna fröpellets

Varning för brådska

Hon varnar för att så för tidigt och för mycket. En perfekt tomatplanta för henne ska vara 40 centimeter hög och ha 10 blad när den planteras ut i växthuset.

– Många har bråttom och sår redan i januari. Här är det så mörkt att en planta kanske bara har hunnit få tre blad när den nått den höjden. Då är det bättre att så senare och få en stark och knubbig planta.

Ett annat vanligt problem är att så för mycket. Hon gör en kalkyl.

Så tio tomatfrön så gror kanske åtta. Två dukar under på vägen men till våren står man där med sex plantor.

– Det blir ju bara jobbigt om du bara har plats för två. Och allvarligt, vem slänger tomatplantor? Det går bara inte.

Även odlingsmetoderna utvärderas. I år blir det en tvärvändning i växthuset sedan Tatianas tomater blivit totalt omkörda av pojkvännens.

– Jag sådde samma frön till oss bägge. Jag odlade i krukor som vanligt medan han odlade i bänk. När tomaterna mognade såg jag att hans var mycket, mycket större.

Visst ses vi igen

Så nu får växthuset en ny L-formad bänk och alla krukorna utom två får maka på sig.

– Där får physalisen stå, säger hon resolut.

Äventyret fortsätter för Lands odlarvän som vi följt under hela 2022.

– Det har varit så roligt med alla fina odlarkontakter jag fått. Jag har märkt att fler hittat till mina kanaler. Det märks särskilt efter varje avsnitt som publicerats i tidningen, säger Tatiana.

Goda odlarvänner växer inte på träd så naturligtvis håller vi kontakten.

Under 2023 är planen att Land ska komma på återbesök då och då och se hur odlingarna växer.

Läs också: Odla potatis utan att gräva – 4 bra metoder

Fröfavoriter på Tatianas lista

Gurka: Ute är min nya favorit frilandsgurkan ‘Profy’. Inne odlar jag minigurkorna ‘Piccolino’ och ‘Baby’.

Tomat: Sorterna ‘Sibirjak’ och ‘Heart of Ashgabat’ fungerar fint här i norr. Jag odlar också kruktomaterna ‘Golden Nugget’, ‘Wilma’ och ‘Venus’. Sen är det ju ‘Ananas’.

Paprika: ‘Ferenc Tender’ och ‘King of the north’ hinner mogna här.

Sallad: Min favorit ‘Amerikanischer Brauner’ slår allt.

En elefant till vitlök i Örviken

Tatiana hade nästan gett upp om vitlök men nu får den en andra chans, en jättestor.

– Jag testade sorten ‘Vigor’ och det gick bra, trots att skatorna åt upp en del. Nu testar jag också elefantvitlök, säger Tatiana.

Löken var inte billig, en påse med nio klyftor gick på 250 kronor men om det lyckas kan det bli en engångsinvestering.

– Håll tummarna, det här är spännande. Varje klyfta är lika stor som en hel vanlig lök.

Det här är elefantvitlök

Elefantvitlök heter Allium ampeloprasum på latin och är egentligen ingen riktig vitlök. Den är en storvuxen vild art som är närmare släkt med purjolök.

Plantorna kan bli ända upp till 2 meter höga och få stora, blå blommor.

Plantering, jord och skötsel

Elefantvitlöken kan sättas vår eller höst. Höstodlar du i norr behöver den skyddas med exempelvis en odlingstunnel mot värsta kylan.

Bästa tiden för plantering är när det är ungefär 3 plusgrader ute. Då hinner den rota sig men inte gro.

Löken sätts i soligt läge i väldränerad, mullrik jord. Gödsla gärna med gräsklipp.

Löken behöver inte tas upp varje år. Ett bestånd kan stå kvar och växa vidare men inte bli för tätt. Då kan lökarna ruttna.

Så används elefantvitlök

Löken innehåller en del alicin, som ger vitlökssmak men också smakämnen som finns i vanlig lök och som vitlöken saknar.

Det ger en mild vitlökssmak som passar fint i matlagning. Ofta bakas den i ugn och används som pålägg. Löken innehåller mycket vatten. Efter en tids lagring minskar mängden fukt och smaken blir starkare.

Lands odlarvän

Namn: Tatiana Henriksson.

Ålder: 52 år.

Familj: Två vuxna barn och en katt, min bästa medhjälpare.

Bor: Örviken, odlingszon 5.

Odlarmotto: Min hobby ska inte kosta mig skjortan.

Aktuell: Lands odlarprofil under 2022. Vi får följa Tatianas odlingar och lära oss massor av smarta tips.

Mer att lära: Tatianas Youtube-kanal heter En plats under solen och har drygt 3 600 prenumeranter. Hon finns även på Facebook under samma namn.