Framtidsfrukten rosenkvitten: Så odlar du Nordens citron

Det händer ibland att Alexander Neumann och Ellinor Winqvist möts av höjda ögonbryn när de pratar om rosenkvitten på trädgårdsmässor.

– De kan förvånat säga ”Kan man använda den frukten? Det visste inte jag”. Det är så ledsamt att höra. Ett sånt slöseri, suckar Alexander.

Tillsammans med sambon Ellinor har han startat företaget Omiopi som gör mousserande, alkoholfria drycker av just rosenkvitten.

– Syran i frukten lånar sig väl till att göra festdryck, förklarar Ellinor och häller upp en skvätt i en pappersmugg för provsmakning.

Och visst finns alla smakerna från rosenkvitten där bland bubblorna. Syrligt som citron och lite kryddighet, som hos ett vinteräpple. Samtidigt doftar det underbart blommigt.

Hyllar farmor och farfar

Företaget Omiopi började med ett barndomsminne. Alexanders farmor och farfar i Tyskland hade ett kvittenträd i trädgården och använde frukterna i matlagningen.

Alexander blev fascinerad och upptäckte med tiden att farföräldrarnas kvitten hade en mindre kusin som passar att odla i Sverige.

– Nu tycker jag att den smakar ännu bättre än vanlig kvitten. Rosenkvitten växer långsammare, det gör smaken starkare, säger Alexander.

Han och sambon Ellinor startade företaget Omiopi som ett pilotprojekt för tre år sedan. De tog fram drycker gjorda på Liten rosenkvitten, som den också kallas. På latin heter busken Chaenomeles japonica.

– Företaget heter Omiopi som en hyllning till farmor och farfar. De heter ju så på tyska.

Till att börja med gjordes dryckerna bara av importerad rosenkvittenfrukt från Lettland, ett land som är ledande på just den sortens odling.

– Men drömmen är att bygga upp ett nätverk av svenska odlare. Nu finns en odling utanför Åhus men det behövs mycket mer.

Nu samlar Omiopi ihop all fakta de kan för att främja odlingen. Företaget importerar också välvuxna plantor från Lettland så att svenska odlare kan få en god start.

– Och vi har lärt oss massor om odlingsmetoder och sorter av Kimmo Rumpunen på Balsgård. Han är vår största inspiratör, säger Alexander.

Konferens om rosenkvitten nästa år

Alexander och Ellinor samlar all sin kunskap om rosenkvitten till en konferens de ska hålla nästa år för odlare som vill lära sig mer.

Det blir en halvdag proppad med odlingsråd och rosenkvittenkunskap. Det finns plats för 100 deltagare.

– Vi jobbar med kockar som tar fram recept med rosenkvitten. Drömmen är att öka användningen av rosenkvitten inom gastronomin, säger Alexander.

Får Alexander och Ellinor som de vill ska importen av citron minska. I stället hoppas de på närodlad rosenkvittenfrukt i butikshyllorna. På framtidens fiskpinnar droppas rosenkvittenjuice.

Ett syrligt äventyr har just börjat.

Så odlar du rosenkvitten

Välja sorter: I kommersiell odling används taggfria rosenkvittenbuskar som sorterna Darius, Rondo och Siri, härdiga till zon 4.

I butikerna finns också den svenska sorten Motala. Det är en gammal sort som är härdig i zon 1-5.

Skörden blir större om två sorter som blommar samtidigt står tillsammans.

Placering: Liten rosenkvitten vill ha full sol. Den trivs på de flesta jordar utom möjligtvis de allra mest kalkrika. Ett pH kring 6 är gynnsamt och jorden bör vara väldränerad.

Plantering: Rosenkvitten är med sitt djupa och breda rotsystem lättodlad men det kan vara bra att djupluckra marken. Plantering kan göras både höst och vår. Vårplantering passar bäst längre norrut.

Plantorna sätts med ett avstånd på cirka 0,9 meter. Sätts de i rader bör det vara 2,5 till 3 meter mellan raderna.

Tänk på att rosenkvitten har ett glest växtsätt och därför är det viktigt att försöka förhindra ogräs direkt. En bra idé kan vara att använda marktäckande väv.

Gödsla gärna med organiskt gödsel i samband med planteringen.

Läs också: Ersätt tropiska miljöbovar med svensk frukt

Skötsel: Vattna regelbundet första året men inte för mycket under vintern när plantan vilar. Rosenkvitten gödslas på samma sätt som andra bärbuskar. Kompost och en näve benmjöl per buske på våren brukar vara tillräckligt.

Rosenkvitten drabbas sällan av ohyra eller sjukdomar. Det som kan hända är gråmögel eller svampangrepp som ibland syns som röda prickar på frukten. Plocka bort all frukt på hösten så att inte eventuell smitta blir kvar.

Blomning och skörd: Blommorna slår ut i maj. Plantan börjar sätta frukt när plantan är 4-5 år gammal. Frukten börjar mogna i augusti längst i söder och det är dags för skörd i september.

Källa: Omiopi samt Kimmo Rumpunen, SLU.

Så använder du rosenkvitten

Liten rosenkvitten är en smakrik och mångsidig frukt. Den håller länge i kylen men kan också frysas in och användas senare.

Här är några användningsområden.

I stället för citron: Rosenkvitten är en hård frukt men om den läggs kallt mjuknar den så att den till och med går att pressa som en citron.

Frukten kan också skivas och användas exempelvis saftkok i stället för citronsyra eller vanlig citron.

Sylt och marmelad: Den syrliga frukten innehåller en hel del pektin. Därför passar den extra bra i syltkoket, antingen som ensam frukt eller tillsammans med andra.

Rosenkvitten som rumsdoft: Gör du inget annat med frukten? Lägg den inne på ett fat. Doften som sprider sig är ljuvlig.

Syrligt te och drinkar: Frukten kan skivas och läggas i kokande vatten till te. En sirap på rosenkvitten kan också användas i drycker eller ringlas över glassen. Varva tunna rosenkvittenskivor med socker i en burk. Sockret smälter och tar med sig smaken.

Kvittengodis: Rosenkvitten kan bli marmeladgodis och fruktbitarna kan kanderas, torkas och ätas som de är. Försök i så fall pilla bort höljet som håller fröna på plats, det kan vara ganska hårt.

Smaksatt honung: Smält honung i vattenbad eller i mikron så att den blir flytande. Lägg sedan skivad rosenkvitten i burken så att honungen tar åt sig av smaken. Ett bra tips är att para ihop rosenkvittensmaken med stjärnanis. De passar fint ihop.

Baka med rosenkvitten: Sylt, marmelad eller puré på rosenkvitten är gott i bakverk. Purén görs på samma sätt som äppelpuré.

Carolina Soudahs rosenkvittenpaj

12 bitar

Pajdeg:

125 g smör

3 dl vetemjöl

1 dl strösocker

0,5 krm flingsalt

Fyllning:

3 ägg

2 dl strösocker

2 dl vispgrädde

8 msk kvittenpuré, ca 120 g

Garnering:

Florsocker

ev jordgubbar

1. Värm ugnen till 200°.

2. Hacka snabbt ihop smör, mjöl, socker och salt till en deg. För hand eller i en matberedare monterad med kniv.

3. Tryck ut degen i en pajform, ca 23 cm i diameter. Nacka botten med en gaffel och ställ i frysen ca 10 min.

4. Förgrädda pajskalet mitt i ugnen ca 10 min. Sänk värmen på ugnen till 180°.

5. Vispa ihop fyllningen för hand i en skål. Häll blandningen i pajskalet och grädda mitt i ugnen 30–35 min. Fyllningen ska ha stelnat till men kan fortfarande vara krämig.

6. Låt pajen kallna och sedan stå i kylskåpet tills den stelnat till. Pudra över florsocker och garnera ev med jordgubbar. Servera med lättvispad grädde eller vaniljglass.

Lär mer om rosenkvitten

Omiopi: www.rosenkvitten.se samt www.omiopi.se

Odlingsguide från SLU: Sök på ”SLU rosenkvitten”. En av träffarna är en odlingsguide framtagen av Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Balsgård.

Paj är favoriten

Namn: Ellinor Winqvist och Alexander Neumann.

Ålder: 27 och 29 år.

Bor: Lidingö.

Jobbar med: Affärsutvecklare på OmiOpi och Projektledare av Rosenkvitten i fokus. Grundare av OmiOpi.

Favoriträtt med rosenkvitten: Carolina Soudahs rosenkvittenpaj.