När hösten kommit så här långt är det lätt att tro att odlingssäsongen är över. Men icke! Även om tillväxten har avstannat i köksträdgården finns det mycket kvar att både skörda och sköta om.

Detta kan skördas på vintern

När det gäller grönsakerna så klarar många av att stå kvar utomhus, trots rejält med kyla. Grödor som grönkål och brysselkål står sig fint trots sträng kyla, och även svartkål och purjo klarar en köldknäpp. Många gröna blad håller sig också spänstiga, till exempel vintersallat, vinterportlak och spenat.

Även rotsaker kan stå kvar i jorden, med ett täcke av halm som håller jorden tinad går det till och med att skörda under vintern.

Grödor som gillar kyla

Det som får grönsakerna att krokna är temperaturväxlingar, att det ömsom fryser på och ömsom töar. Det gör att ni som bor norröver kan betrakta er till vinnare, i jämna vintertemperaturer håller sig grödorna friska och fina. Skyddas de dessutom med halm eller väv går det att vara självhushållande på grönsaker året om.

Att hägna in med staket som håller rådjur och annat vilt på avstånd är också tillrådligt. Tro mig, att se fram emot frodig grönkål till jul men finna att objudna gäster har hunnit före är inte så skojigt!

Senhösten till trots är det också dags att sätta vitlök, en balansgång där vitlöksklyftorna ska hinna rota sig men inte börja gro och växa samtidigt som jorden inte får vara frusen och svårarbetad.

Vårda och slipa trädgårdsredskap

Annat att göra är att se över redskap och verktyg. Att redan nu göra rent skottkärra, hinkar, spadar och krattor, olja in träskaft och rörliga verktygsdelar liksom att slipa knivar, sekatörer och hackor är detsamma som att ha ett försprång vid vårbruket.

Passa också på att fixa med trädgårdskomposten – men gör det försiktigt. Nya rön säger att komposten kan vara en miljöbov som släpper ut växthusgaser när den grävs om. Men har du nu en ska du självklart sköta om den, så att du har härligt mullig kompostjord att lägga ut på odlingarna till våren.

Läs också: Så skyddar du träden mot sork

Grödor som klarar sig ute i vinter

• Purjolök klarar sig fint i flera minusgrader. Kupa upp jord kring stjälken så står den stadigt och håller sig vit och mjäll.
• Grönkål tål temperaturer ner till 18 minusgrader, och får till och med mildare smak efter en köldknäpp. Kupa plantorna så att de står stadigt.
• Spenat, mangold och vinterkrasse håller sig i ner till 10-12 minusgrader. En fiberväv över odlingen höjer temperaturen.

• Brysselkål tål sisådär 12 minusgrader.
• Jordärtskocka och palsternacka klarar ner till 18 minusgrader.
• Potatis kan klara sig i vintermark om du täcker odlingen med rejäla lager halm.
• Morötter kan klara sig bra om odlingen täcks med ett tjockt lager halm. Täcket gör att jorden håller sig tinad – och du kan skörda hela vintern.
• Vintersallat och vinterportlak håller sig fina trots kyla, de små bladrosetterna kan skördas om du puttar undan snön.
• Persilja, timjan och salvia kan stå sig även när temperaturen kryper under noll. Skörda dock sparsamt, bladmassan fungerar som ett skydd för plantornas rötter.

Rusta dina trädgårdsredskap

Fräscha redskap jobbar bäst! Om du rengör, putsar, slipar och fixar till dina verktyg nu så har du fina redskap att använda när våren nalkas.

• Avlägsna jord- och gödselrester. Gå igenom allt från spadar, sekatörer och hackor till redskapsskaft och skottkärrebaljan. Torka redskapen torra.
• Ta bort rost med en stålborste.
• Slipa knivar, sekatörer, skyffeljärn, hackor och spadar.
• Reparera sådant som är trasigt. Skaffa reservdelar där det är möjligt men gör dig av med irreparabla verktyg, de är bara irriterande och tar plats i onödan.
• Olja in träskaft och rörliga metalldelar med rå linolja.
• Förvara redskapen inomhus, där de inte utsätts för väder och vind. Häng dem gärna på väggen i ett torrt utrymme, det är praktiskt, snyggt och överskådligt.

Så funkar komposten

En trädgårdskompost består av färska och torra växtrester, halm, hö och löv, överbliven frukt, grönsaksblast, gräsklipp och annat skrufs från trädgården. Färskt material är kväverikt medan torrt material är kolrikt, när dessa material möts startar en nedbrytningsprocess. Med hjälp av mikroorganismer, maskar och svamp förvandlas materialet inom ett år till fin och mullhaltig kompostjord.

Anlägga trädgårdskompost: Se ut en skuggig plats, minst en kvadratmeter stor. Det ska inte finnas någon botten på komposten, då hittar inte maskar och mikroorganismer in. Lägg ett tio centimeter tjockt lager med torrt och finfördelat växtmaterial på marken. Lägg sedan på ett lika tjockt lager finfördelat färskt material. Varva sedan färskt och torrt material allt eftersom.

En perfekt fungerande kompost är varm och fuktig men inte blöt. Om komposten kallnar är det för mycket torrt material, då kan den kickas igång med mer färskt material. Du kan också kissa på komposten för att få igång processen. Om komposten är blöt och börjar lukta ammoniak är det för mycket färskt material, då behöver du tillföra lite torrt växtmaterial. Tillagad mat och hushållsavfall som kan dra till sig skadedjur ska aldrig läggas i trädgårdskomposten!

Läs också: Så planterar du vitlök