Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Trädgård 12 mars

Här är trädgården som sätter barren främst

Visst kan man odla barrväxter i norr! Hos Margareta och Bosse i Täfteå frodas inte mindre än 250 olika sorter. Några är stora och ståtliga men de flesta är små och söta.

 Margareta Rutqvist och Bosse Strandgren omgivna av barrväxter i sin trädgård i Täfteå.
Margareta Rutqvist och Bosse Strandgren omgivna av barrväxter i sin trädgård i Täfteå. FOTO: Agneta Bergström

Glöm förvuxna och risiga 1970-talsplanteringar. Barrväxter behöver inte vara jättestora – de kan också vara formstarka miniträd i smaragdgrönt, guldgult och svalt blågrått.

Hos Margareta Rutqvist och Bosse Strandgren finns visserligen ett och annat högrest exemplar av gran, tall och lärk. De står i utkanten och ramar in trädgården i Täfteå, som ligger vid en havsvik någon mil från Umeå. Där fungerar de som bakgrund, skyddar mot hårda vindar och ger ett bättre mikroklimat inne i trädgården.

 Lite större barrväxter bildar en grön stomme året om. Från vänster en fluffig lärk, en berggran som heter 'Compacta' och en pelarformad tuja ’Smaragd’.
Lite större barrväxter bildar en grön stomme året om. Från vänster en fluffig lärk, en berggran som heter 'Compacta' och en pelarformad tuja ’Smaragd’. FOTO: Agneta Bergström
 Konformade granen ’Karlsbo’ är en svensk sort som hittats i Västerbotten.
Konformade granen ’Karlsbo’ är en svensk sort som hittats i Västerbotten. FOTO: Agneta Bergström

Andra barrväxter är medelstora. En pelarformad tuja ’Smaragd’ och en konformad sockertoppsgran ’Karlsbo’ bryter av med sina tydliga former. Men de allra flesta är små, nätta skepnader som inte behöver nöja sig med att stå i bakgrunden utan får spelar huvudrollen i planteringar som anlagts bara för deras skull. Där har de sällskap av stora stenar, ljung och en och annan ormbunke.

Växande intresse

 En uppstammad häxkvast av blågran ’Globosa’ drar blickarna till sig.
En uppstammad häxkvast av blågran ’Globosa’ drar blickarna till sig. FOTO: Agneta Bergström
 Pelargranar tar inte mycket plats trots att de blir höga. Just den här sorten heter ’Hajeks Weeping’.
Pelargranar tar inte mycket plats trots att de blir höga. Just den här sorten heter ’Hajeks Weeping’. FOTO: Agneta Bergström

Både Margareta och Bosse är mycket trädgårdsintresserade men det är Bosse som fördjupat sig i barrväxternas värld.

– Det började när vi var på en trädgårdshandel och Bosse frågade om vi inte skulle köpa något vintergrönt. Då tyckte jag att det kunde han väl göra själv, berättar Margareta.

Det blev en pelarformad tuja och en fågelbogran som sonen ville ha. Sedan dess har Bosses barriga intresse växt så det knakar och i dag pryds trädgården av mer än 250 olika sorter.

 Små barrväxter är tacksamma att kombinera med stenar. I mitten står ett miniträd av berggran ’Alpine Beauty’.
Små barrväxter är tacksamma att kombinera med stenar. I mitten står ett miniträd av berggran ’Alpine Beauty’. FOTO: Agneta Bergström
 ’Trollguld’ är en svensk sort av tall som har sitt ursprung hos av ljung- och barrväxtspecialisten Brita Johansson i Vargön.
’Trollguld’ är en svensk sort av tall som har sitt ursprung hos av ljung- och barrväxtspecialisten Brita Johansson i Vargön. FOTO: Agneta Bergström

– Lyckligtvis finns många sorter som inte växer mer än några millimeter per år, säger Bosse. Han menar att det finns fler barrväxter att välja på som fungerar i norr än vad man tror.

– Det går inte riktigt att lita på zonangivelserna i trädgårdshandeln, ofta har ingen provat att odla dem här uppe, så det är bäst att testa själv, säger han och lägger in en brasklapp:

– Just enar tror jag inte är någon idé att satsa på i norr, de brukar bara bli torra och bruna.

Bevare oss för torven

 En häxkvast av gran ’Lille Bo’ har ympats på en vanlig granplanta. Grundplantan fungerar som ”dragare” och gynnar vattentransporten från rötterna.
En häxkvast av gran ’Lille Bo’ har ympats på en vanlig granplanta. Grundplantan fungerar som ”dragare” och gynnar vattentransporten från rötterna. FOTO: Agneta Bergström
 Bosse pekar ut en häxkvast som han hittat på en gran utanför Täfteå.
Bosse pekar ut en häxkvast som han hittat på en gran utanför Täfteå. FOTO: Agneta Bergström

Som för alla växter gäller det förstås att barrväxterna behöver rätt förutsättningar för att frodas.

– Det viktigaste för att de ska klara vintern är att plantera dem väldränerat. Vi använder en blandning av grov sand, grus och kompostjord. Torv är helt förödande när man kan ha 60–70 cm tjäle.

Det bästa med barrväxterna är att de är vackra året om. På vintern saknar de i stort sett konkurrens – i alla fall så länge de syns ovanför snön. Men det betyder inte att de ser likadana ut hela tiden. En höjdpunkt är vår och försommar med vackra färger på de nya skotten. En annan är den tidiga hösten när fuktiga nätter får barren att glänsa.

 Den söta silvertallen är en fröplanta från sorten ’Goldilocks’.
Den söta silvertallen är en fröplanta från sorten ’Goldilocks’. FOTO: Agneta Bergström

Bosse har inte nöjt sig med att köpa och prova alla mindre barrväxter han hittat i trädgårdshandeln och på växtmarknader som ordnas av Sällskapet Trädgårdsamatörerna, där både han och Margareta är medlemmar. Med tiden har han också lärt känna andra barrväxtfantaster och börjat föröka upp barrväxter själv – på senare år även egna sorter!

Jagar häxkvastar

 Många barrväxter får fina kottar, koreagranen hör till de vackraste.
Många barrväxter får fina kottar, koreagranen hör till de vackraste. FOTO: Agneta Bergström
 Bergtall, Pinus mugo ’Rositech’, har lysande ljusgula årsskott.
Bergtall, Pinus mugo ’Rositech’, har lysande ljusgula årsskott. FOTO: Agneta Bergström

Ända sedan han som barn fick följa med sin pappa ut i skogen och hjälpa till att hålla i sågen, har Bosse, som är såväl jägare som skogsägare, tillbringat mycket tid i skog och natur. Nuförtiden jagar han också hästkvastar. Det är missbildningar som gör att trädet växer onaturligt tätt från en viss punkt. De minsta sorterna som man hittar i handeln har som regel sitt ursprung som häxkvastar i naturen.

För att föröka häxkvastar kan man sätta sticklingar eller ympa dem på en grundstam med normalt växtsätt – på samma sätt som man gör med exempelvis äppelträd. Då blir resultatet ett litet dvärgträd med stam.

Med tiden har Bosse fått ihop en liten samling av häxkvastar av gran och tall. Några har han gett namn efter barnbarnen Moa, Lilly och Ted, andra som ’Tavasten’ och ’Kojan’ har fått namn efter platsen han hittat dem. ’Lille Bo’ växte i en gran i den egna skogen. Nu har han förökat upp dem och dessutom skickat ympris till en plantskola i Nederländerna.

– Drömmen är att en dag få se ’Lille Bo’ och andra sorter med anknytning till Täfteå i trädgårdshandeln, säger Bosse.

Bosses bästa barr-tips!

 ’Gold Drift’ är en sort av vanlig gran som har ett krypande växtsätt och guldgröna årsskott. Här tillsammans med limegröna miniberberisen ’Aurea Nana’.
’Gold Drift’ är en sort av vanlig gran som har ett krypande växtsätt och guldgröna årsskott. Här tillsammans med limegröna miniberberisen ’Aurea Nana’. FOTO: Agneta Bergström
 Växter och sten är passar ihop. Den lilla granen ’Dagö’ är en häxkvast.
Växter och sten är passar ihop. Den lilla granen ’Dagö’ är en häxkvast. FOTO: Agneta Bergström

Läge: De flesta barrväxter föredrar ett soligt läge, idegran och tuja trivs även skuggigare. Träng inte ihop barrväxter, de trivs bäst och blir vackrast som solitärer.

Växtplats: Bättre dränering ger bättre härdighet, vilket är särskilt viktigt i norr. Upphöjda växtbäddar och en blandning av krossgrus (4–8 mm), grov sand (0–8 mm) och jord är Bosses recept till en lyckad plantering. Han brukar också blanda i lite kompostjord och skogsförna för att gynna mikrolivet.

Plantera: Från vår till höst, men inte så mycket senare än mitten av september.

Värm med sten. Sten lagrar värme och förbättrar mikroklimatet. Att täcka ytan med grus framhäver växterna och håller kvar fukten i marken.

Gödsling: Bosse använder särskild barrväxtgödsel som han även ger rododendron och ljungväxter.

Vattning: Behövs bara vid plantering och under torra somrar. Ingen speciell höstbevattning behövs.

Forma barrväxterna

Stamma upp. Har du barrväxter som blivit för stora? Prova att stamma upp dem. Då får du in ljus och plats för andra växter.

 Fågelbogranen som planterades 1996 fick ett lyft när den stammades upp.
Fågelbogranen som planterades 1996 fick ett lyft när den stammades upp. FOTO: Agneta Bergström

Nyp till. Många tallsorter blir med tiden lite stora. Det kan man motverka genom att nypa av årets nya skott innan de hinner förveda sig, kring midsommar brukar vara lagom. Bosse brukar lämna någon centimeter eller mer beroende på hur han vill forma plantan.

 Om du vill hålla tillbaka tallens tillväxt kan du nypa av årsskotten.
Om du vill hålla tillbaka tallens tillväxt kan du nypa av årsskotten. FOTO: Agneta Bergström

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen