Glöm förvuxna och risiga 1970-talsplanteringar. Barrväxter behöver inte vara jättestora – de kan också vara formstarka miniträd i smaragdgrönt, guldgult och svalt blågrått.

Hos Margareta Rutqvist och Bosse Strandgren finns visserligen ett och annat högrest exemplar av gran, tall och lärk. De står i utkanten och ramar in trädgården i Täfteå, som ligger vid en havsvik någon mil från Umeå. Där fungerar de som bakgrund, skyddar mot hårda vindar och ger ett bättre mikroklimat inne i trädgården.

Andra barrväxter är medelstora. En pelarformad tuja ’Smaragd’ och en konformad sockertoppsgran ’Karlsbo’ bryter av med sina tydliga former. Men de allra flesta är små, nätta skepnader som inte behöver nöja sig med att stå i bakgrunden utan får spelar huvudrollen i planteringar som anlagts bara för deras skull. Där har de sällskap av stora stenar, ljung och en och annan ormbunke.

Växande intresse

Både Margareta och Bosse är mycket trädgårdsintresserade men det är Bosse som fördjupat sig i barrväxternas värld.

– Det började när vi var på en trädgårdshandel och Bosse frågade om vi inte skulle köpa något vintergrönt. Då tyckte jag att det kunde han väl göra själv, berättar Margareta.

Det blev en pelarformad tuja och en fågelbogran som sonen ville ha. Sedan dess har Bosses barriga intresse växt så det knakar och i dag pryds trädgården av mer än 250 olika sorter.

– Lyckligtvis finns många sorter som inte växer mer än några millimeter per år, säger Bosse. Han menar att det finns fler barrväxter att välja på som fungerar i norr än vad man tror.

– Det går inte riktigt att lita på zonangivelserna i trädgårdshandeln, ofta har ingen provat att odla dem här uppe, så det är bäst att testa själv, säger han och lägger in en brasklapp:

– Just enar tror jag inte är någon idé att satsa på i norr, de brukar bara bli torra och bruna.

Bevare oss för torven

Som för alla växter gäller det förstås att barrväxterna behöver rätt förutsättningar för att frodas.

– Det viktigaste för att de ska klara vintern är att plantera dem väldränerat. Vi använder en blandning av grov sand, grus och kompostjord. Torv är helt förödande när man kan ha 60–70 cm tjäle.

Det bästa med barrväxterna är att de är vackra året om. På vintern saknar de i stort sett konkurrens – i alla fall så länge de syns ovanför snön. Men det betyder inte att de ser likadana ut hela tiden. En höjdpunkt är vår och försommar med vackra färger på de nya skotten. En annan är den tidiga hösten när fuktiga nätter får barren att glänsa.

Bosse har inte nöjt sig med att köpa och prova alla mindre barrväxter han hittat i trädgårdshandeln och på växtmarknader som ordnas av Sällskapet Trädgårdsamatörerna, där både han och Margareta är medlemmar. Med tiden har han också lärt känna andra barrväxtfantaster och börjat föröka upp barrväxter själv – på senare år även egna sorter!

Jagar häxkvastar

Ända sedan han som barn fick följa med sin pappa ut i skogen och hjälpa till att hålla i sågen, har Bosse, som är såväl jägare som skogsägare, tillbringat mycket tid i skog och natur. Nuförtiden jagar han också hästkvastar. Det är missbildningar som gör att trädet växer onaturligt tätt från en viss punkt. De minsta sorterna som man hittar i handeln har som regel sitt ursprung som häxkvastar i naturen.

För att föröka häxkvastar kan man sätta sticklingar eller ympa dem på en grundstam med normalt växtsätt – på samma sätt som man gör med exempelvis äppelträd. Då blir resultatet ett litet dvärgträd med stam.

Med tiden har Bosse fått ihop en liten samling av häxkvastar av gran och tall. Några har han gett namn efter barnbarnen Moa, Lilly och Ted, andra som ’Tavasten’ och ’Kojan’ har fått namn efter platsen han hittat dem. ’Lille Bo’ växte i en gran i den egna skogen. Nu har han förökat upp dem och dessutom skickat ympris till en plantskola i Nederländerna.

– Drömmen är att en dag få se ’Lille Bo’ och andra sorter med anknytning till Täfteå i trädgårdshandeln, säger Bosse.

Bosses bästa barr-tips!

Läge: De flesta barrväxter föredrar ett soligt läge, idegran och tuja trivs även skuggigare. Träng inte ihop barrväxter, de trivs bäst och blir vackrast som solitärer.

Växtplats: Bättre dränering ger bättre härdighet, vilket är särskilt viktigt i norr. Upphöjda växtbäddar och en blandning av krossgrus (4–8 mm), grov sand (0–8 mm) och jord är Bosses recept till en lyckad plantering. Han brukar också blanda i lite kompostjord och skogsförna för att gynna mikrolivet.

Plantera: Från vår till höst, men inte så mycket senare än mitten av september.

Värm med sten. Sten lagrar värme och förbättrar mikroklimatet. Att täcka ytan med grus framhäver växterna och håller kvar fukten i marken.

Gödsling: Bosse använder särskild barrväxtgödsel som han även ger rododendron och ljungväxter.

Vattning: Behövs bara vid plantering och under torra somrar. Ingen speciell höstbevattning behövs.

Forma barrväxterna

Stamma upp. Har du barrväxter som blivit för stora? Prova att stamma upp dem. Då får du in ljus och plats för andra växter.

Nyp till. Många tallsorter blir med tiden lite stora. Det kan man motverka genom att nypa av årets nya skott innan de hinner förveda sig, kring midsommar brukar vara lagom. Bosse brukar lämna någon centimeter eller mer beroende på hur han vill forma plantan.