Julia stödgödslar: I juni är det dags att mata växterna

Allt jobb kan kännas förgäves i juni. Alla frön har såtts och jorden grundgödslats efter konstens alla regler. Ändå blir plantorna inte större.

– Juni är känd som en stå-och-stampa-månad. Plantorna är hungriga. Näringen i jorden räcker cirka fyra veckor, sedan måste man fylla på, förklarar Julia Persson, Lands odlarvän på gården Rödjan.

Grundgödslet på våren ger goda grundförutsättningar för plantorna men utan påfyllning stannar allt av. Julia sköter sin gödsling med ett smart täckodlingssystem med inbyggd långtidsnäring.

– Min stora grej är att täckodla med fårull. Det ger långsiktig näring, håller fukten bra och håller ogräset borta.

Fick snigelpanik

All gödsel på gården Rödjan är ekologisk. Julia får stallgödsel från en eko-gård intill och använder allt hon har hemma för att gödsla med som hönsgödsel, bokashi och kompost.

Hon har koll på sin täckodling, men precis som alla andra har hon fått lära sig den hårda vägen. När odlingarna blev fulla av åkersniglar förra året slog paniken till.

– Jag måste skratta lite åt mig själv så här i efterhand. Jag fick panik, sprang ut sent på natten och rev bort allt jag täckt med. Jag trodde ju att sniglarna kom med täckmaterialet. Nu vet jag att de kom med komposten. Fårullen gör det lättare att hitta dem. Jag lyfter på locket av ull och kan lätt plocka bort både sniglar och snigelägg.

I fjol var jakten lyckad. Åkersniglarna fanns där men inte i så stor mängd att de gjorde någon större skada.

Fluffiga ullttäcken

Julias täckodlingsrutin bygger på att olika typer av material förbättrar jorden på sitt eget sätt. När det är dags för stödgödsling i juni finns ofta gräsklipp i överflöd. Tillsammans med färska växtdelar, kompost och växtnäring ger det snabb näring.

Hö, halm och löv ger jorden en bra struktur som håller kvar vatten bra.

Och ovanpå allt ligger ett täcke av ull.

– På våren tar jag bort ullen så att jorden blir varm, sedan läggs den på igen. Ulltäcket får ligga kvar till hösten när jag lägger ett lager löv under täcket, berättar Julia.

De fluffiga ulltäckena finns lite överallt i trädgårdens rabatter och odlingar. Det sticker upp både ätbart och blommigt.

Sommarens vita rosenskäror vajar ovanför ett litet moln av lika delar ull och halm. Vita moln, grönt dilliga stjälkar och vita blommor som stjärnor.

– Det är en annan fördel med täckodling. Du ser precis vad du har, säger Julia.

Julias täckodling i korthet

Vår: Ulltäcket tas av så att jorden ska bli varmare snabbare. Nu grundgödslas också med stallgödsel, bokashi och kompost. Sedan sår Julia eller planterar ut färdiga plantor. Fårullen läggs dit så snart plantorna vuxit till sig lite.

Sommar: I juni behöver plantorna mer näring. Julia lyfter på ulltäcket och lägger dit allt från gräs och halm till kompost och näringsvattnar. Hon fortsätter sedan smyga in stödgödsel under täcket under hela sommaren.

Höst: Ullen lyfts undan innan ett lager fallna löv läggs på. Sedan på med ullen igen. Annars är risken att löven blåser iväg.

Vinter: Både löven och en del av ullen bryts ner till mull och näring. Till våren börjar Julia om på nytt med vårgödslingen.

Ätbart i juni!

Juni brukar vara slitets och väntans tid. Ogräs ska rensas, plantor sättas ut och skyddas. Att dessutom tvingas vänta på ätbar skörd till i juli tycker Julia är onödigt.

– Jag sår mycket av det som blir klart tidigt redan i februari. På det sättet går det snabbt att hitta något ätbart. Det finns massor med späda blad att plocka och de första små tomaterna och gurkorna är rena lyxen, förklarar Julia.

Barnen har fått egna odlingsytor där de kan plocka och äta blad precis som de vill och Julia konstaterar att det är ett genidrag.

– Många barn äter inte grönsakerna när de ligger på tallriken men får de plocka själva är det en helt annan sak. Då slinker det mesta ner.

Enligt Julia får man ofta kämpa mot impulsen att så för lite för tidig skörd. Det ser kanske mycket ut men i början av skördesäsongen är det svårt att överdosera.

– Det är lyxigt och man längtar ju så. Dessutom, det inte vi kan äta upp får hönsen.

Kort om junimaten

Blast och blad: Julia och hennes familj använder både blad och blast i juni. Det blir färsk spenat till middagen och blast från morot och olika sorters lök sätter smak på det mesta. Det som inte äts upp får hönsen. Blir det ändå över får jorden tillbaka det som täckmaterial.

Små växthusfrukter: De första tomaterna och gurkorna är välkomna. Julia har planterat speciella busktomater ute i landet som barnen får plocka hur mycket de vill av. De i växthuset är mammas.

Rabarber: Försommarens första godis plockas och blir till god saft och efterrätter.

Gallrat: Gallrade plantor är också mat. Exempelvis kan små lökar som står tätt skördgallras och bli en god liten munsbit.