Lands odlarskola del 1: Planera, räkna och dröm

Januari är en månad av trädgårdslängtan. Plus planering. Det är nu de flesta odlare börjar klura på vad de ska odla i år, hur det ska ske, om nya odlingsbäddar ska ta form och hur de gamla ska piggas upp.

Med den odlarlust som sprider sig över Sverige och världen vill också många nybörjare lära sig grunderna. Lands odlarskola vill hjälpa noviser att komma igång men också peppa mer vana odlare att fortsätta utvecklas i trädgårdslandet.

Aj, aj! Inte fräsa

För att ingen ska ta sig vatten över huvudet och tröttna är det klokt att börja med en mindre yta, och därifrån utveckla odlingslandskapet allt eftersom. (Det finns för övrigt smartare sätt att anlägga odlingar än att fräsa upp ett friland av tusen kvadratmeter gräsmatta. Inte minst eftersom själva jordfräsandet resulterar i en herrans massa små rotbitar som tar fart och gör att jorden växer igen på nolltid.)

Med utgångspunkt från en svensk villaträdgård, som enligt Lantmäteriet är i snitt 1 900 kvadratmeter stor och kring 500-600 i storstäderna, föreslår jag därför att bara 100 kvadratmeter av ytan används. Och trots att endast knappt hälften av dessa kvadratmeter utgör direkt odlingsyta går det att få grönsaker som räcker i många månader.

Läs också: Nya fröer 2019: Spännande ätbart att odla

Knepet stavas djupbäddsodling. I en djupbädd är jorden minst 50 centimeter djup och bädden maximalt 120 centimeter bred. Det gör att jorden tidigt blir varm, och är näringsrik och lucker – det senare eftersom du når med armarna över bädden och aldrig kliver på jorden och trycker till den.

När maskar, smådjur och mikroorganismer slipper bli störda kan de arbeta i lugn och ro, vilket gör att de sköter både grävande och mullhantering åt dig.

Djupbädd ger mer

I en djupbädd kan du odla fyra gånger så mycket grönsaker som på ett friland med samma mått, vilket gör att du alltså kan få stora skördar på liten yta.

Förklaringen är dels att rötterna kan leta sig djupt ner i jorden för att hämta näring och fukt, med resultat att plantorna kan stå tätt, och dels att du inte behöver ha skötselgångar mellan plantorna. Här kan du helt enkelt skippa rekommendationer om radavstånd och bara ta hänsyn till plantavståndet.

En traditionell djupbädd börjar ett eller två spadblad ner i marken och bygger allt eftersom på med uppemot 50 centimeter jord ovanför marknivån. En djupbädd kan också anläggas i pallkrageform, där två pallkragar på varandra ger ett bra jorddjup. För övrigt kan djupbädden ha vilken form som helst.

Nyckelhål för mikroklimatet

I Lands odlarskola har vi bland annat en nyckelhålsbädd, en odlingsbädd som vränger sig runt en smal gång som får formen av ett nyckelhål. En sådan bädd är yteffektiv och du slipper också ta en massa onödiga steg. Om nyckelhålet vänds mot söder skapas där också ett fint mikroklimat.

Vid sidan av kvarteren med djupbäddar och pallkragar samt nyckelhålsbädden består Landodlingen av en liten fruktträdgård, en örtspiral, en odlingslåda som kan användas som varmbänk samt kompost – plus plats för en liten trädgårdsmöbel för kaffepauser och vila.

Upplägget för Landodlingen bygger på täckodling, där bäddarna ständigt förses med överblivet växtmaterial och gräsklipp. Materialet ger näring och mullämnen, bevarar fukt i jorden och håller undan ogräs. Dessutom utgår vi från principen om växelbruk, där grönsakerna byter växtplats varje år för att undanröja risker för jordtrötthet och jordbundna sjukdomar.

Lite anarki i bäddarna

I kvarteret med pallkragar hålls en strikt fyraårig växtföljd, för att nöta in kunskapen. I övriga bäddar råder aningen av anarki förutom med kål som inte får komma tillbaka på samma plats oftare än vart sjunde år på grund av risken för klumprotsjuka.

Så här ser alltså förutsättningarna för Lands odlarskola ut. Din uppgift i januari är att börja drömma och planera, att läsa frökataloger på papper och på nätet, att fundera över väderstreck och mått. Du som bor i de delar av landet där det inte ligger metervis med snö kan också börja stega ut och märka upp ytor där odlingen ska ta form.

Mått för odlingen

Landodlingen består av:

3 djupbäddar på 5 kvm vardera, 400×120 cm.

4 pallkragar på 1 kvm, 120×80 cm.

1 nyckelhålsbädd på 6 kvm, 500×120 cm.

1 varmbänk på 1 kvm, 120 x 80 cm.

1 örtspiral, 1 kvm i diameter.

1 frukthörna på 8 kvm.

1 kompost, 2 kvm.

Totalt odlingsyta: 35 kvm.

Skötselyta: 65 kvm.

Total yta: 100 kvm.

Växtlista för din odling

Grönsaker som odlas:

Bondböna, böna (störböna), dill, frilandsgurka, grönkål, huvudsallat, kronärtskocka, lök, majs, mangold, morot, plocksallat, potatis, pumpa, purjolök, rucola, rädisa, röd- och gulbeta, spenat, squash, tomat (busktomat), vitkål, ärter, klättrande.

Frukt & bär som odlas:

Rabarber, 5 plantor. Vinbär, 3 plantor.

Örter som odlas:

Gräslök, mynta, oregano, persilja, rosmarin, timjan.

Räkna på skörden

Några exempel: Ungefärlig skörd i kilo per planta.

Bönor, ärter – 0,5 kilo.

Lök – 0,15 kilo.

Mangold – 2 kilo.

Morot – 0,3 kilo.

Potatis – 0,8 kilo.

Pumpa, squash – 10 kilo.

Röd-, gulbeta – 0,15 kilo.

Odlingsplan: Pallkragekvarteret

Skifte 1: Närande växter. Bondböna, 18 plantor.

Skifte 2: Krävande växter. Grönkål, 3 plantor.

Skifte 3: Måttligt krävande växter. Morot, 36 plantor. Rödbeta, 36 plantor.

Skifte 4: Mindre krävande växter. Potatis, 6 plantor.

Undantag i växelbruket

Ingen regel utan undantag. Vissa växter trivs bäst ihop med plantor ur andra familjer, och en del kan sås in lite där det faller sig:

• Tomater ingår sällan i växelbruk. Odla dem på en extra varm och solig plats i köksland eller krukor. Byt odlingsplats varje år så förhindrar du att de angrips av illasinnade nematoder.

• Purjolök är näringskrävande och vill växa ihop med kål och andra näringskrävande typer.

• Snabbväxande grödor som sallat, spenat och rädisa kan sås där det finns plats. De tillbringar kort tid i jorden och brukar inte orsaka jordtrötthet.

Läs också: Odla nötter: Lyckas med hassel och valnöt