Jag säger inte att det var lättare förr, men man hade onekligen andra förutsättningar. I det gamla bondesamhället fanns tillgång till jordkällare, visthusbodar och svala skafferier, och i städerna försågs flerbostadshusen med både torkvindar, matkällare och svalutrymmen där de boende kunde lagra livsmedel som inte sällan skickats med tåg från släkten i hembygden. När frysboxarna så småningom kom gick ofta flera hushåll ihop om gemensamma frysar.

Varmt och trångt

Idag är det knepigare med förvaring. När vindar byggts om till lägenheter, källare har blivit cykelförråd och det traditionella kallskafferiet har rationaliserats bort till förmån för bostadsyta finns det inte mycket kvar att lagra på. För övrigt är de utrymmen som möjligen finns till förfogande ofta uppvärmda till sisådär 20 grader.

Återstår att sylta, safta, syra, torka, frysa och lägga in, väl beprövade knep som förvisso är arbetskrävande men som ger härliga smaker vintern igenom. Dessutom går det faktiskt att färsklagra en ganska stor mängd frukt och grönsaker så att de klarar sig ända fram till våren. Se här, bara!

Färsklagring – några alternativ

Jordkällare. En egen jordkällare är få förunnade, men med ett ökat intresse för självhushållning finns idag färdiga jordkällare i handeln.

En väl fungerande jordkällare är sval och fuktig. Med cirka 2–4 grader och en luftfuktighet på 90–95 procent klarar sig potatis och rotsaker utan att vare sig skrumpna ihop eller ruttna.

Förvara aldrig färsk frukt, som äpplen och päron, ihop med övriga grödor. Frukten innehåller etylen som påskyndar mognadsprocessen hos andra skördade produkter. Med rejäla hyllor kan även sylt, saft och konserver förvaras i jordkällaren.

Läs också: Växelbruk – så funkar det!

Stuka. En stuka är en förvaringsplats i det fria för rotfrukter, en slags primitiv jordkällare.

Välj en väldränerad och skyddad plats och gräv ur 20–30 centimeter jord. Lägg ett lager sand i gropen och placera ett lager halm ovanpå. Efter skörd staplas den potatis eller de rotfrukter som ska lagras i en hög på halmbädden. Högen täcks med halm och slutligen med jord.

Skapa ventilation genom att låta halm sticka upp både genom stukans tak och i dess nederkant. När du ska använda det som lagras tar du ut det från stukans ena sida, återställ täckningen väl. Öppna inte för ofta, varje gång det kommer in kalluft försämras klimatet.

Lagring i stuka fungerar inte i temperaturer under tjugo minusgrader, då fryser skörden. Sålunda kan du satsa på en stuka om du bor söder om Gävle, längre norrut blir det för kallt.

Tunna i jorden. Att gräva ner en tunna i jorden är ett enkelt sätt att förvara rotsaker. Med ett isolerat lock blir det frostfritt i tunnan.

Låda på uteplatsen. I en isolerad låda på en skyddad uteplats kan frukt och rotsaker klara sig bra, åtminstone under hösten.Läs också: Mer mat på liten yta – gräv en djupbädd

Inomhus. I en lägenhet är det torrt och varmt vilket gör att du kan torka grödor som lök, baljväxter, pumpa och vintersquash. Grönsaker som torkat mår sedan bra av att hänga i nätpåsar eller i flätor i något svalare utrymmen.

Källare. I en sval, mörk och väl ventilerad matkällare kan frukt som sena äpplen och päron klara lång förvaring. Källaren bör hålla runt 4 grader.

Linda in varje enskild frukt i papper så förhindras eventuellt mögel att spridas mellan frukterna. Lagra bara friska frukter.

Även grönsaker kan lagras i källaren. Dock inte tillsammans med frukt, som innehåller etylen som påskyndar grönsakernas mognadsprocess.