Det stora fältet är inhägnat med viltsäkert staket. Innanför odlar Johnny och Ina Andersson grönsaker enligt No dig-metoden, som i all enkelhet går ut på att aldrig gräva i jorden.

I odlingens centrum står en pergola med arbetsbänk, sittplatser och en fantastisk fjärilsrabatt, plus upphöjda bäddar med vinrankor redo att klänga sig uppför det grönmålade virket. Och runt detta ligger grönsakslandet med, just nu, etthundra odlingslimpor.

I höstas blev det massor att skörda, både för eget bruk och till restauranger i trakten. Enorma squashfrukter, jättelik mangold, sju sorters potatis, storstilad rotselleri, rödbetor, grönkål, tomater, sallater, pumpor, gul lök, purjo… Dessutom bara ett år efter att odlingen anlagts.

– Jag är en projektmänniska, säger Johnny. Dels vill vi vara självförsörjande på grönsaker, vilket vi blev redan första året. Dels vill vi vara delaktiga i lokalsamhället och bli en mötesplats med kurser, öppen trädgård och samarbete med skolor och restauranger inne i Strängnäs.

Läs också: Odla rabarber – så lyckas du

Kurs i permakultur

När Johnny och Ina hittade sitt paradis på halvön i den sörmländska delen av Mälaren var de på väg från villa till lägenhet i Stockholm. Tanken var att komplettera med ett sommarhus på pendlingsavstånd, men då marken på Fogdön bestod av tre tomter utvecklades idén till ett livsstilsprojekt.

Johnny, som är arkitekt, ritade ett modernt massivt trähus som uppfördes som visningshus. Därefter byggdes två till, idag sålda och bebodda av grannar som älskar naturen. Dessutom ville Ina, som är bildpedagog till yrket, fortsätta sin inarbetade keramikverksamhet vilket resulterade i en fristående studio.

Och så blev det en satsning på odling, där framför allt Johnny är engagerad. Påhejad av sonen Rasmus som studerar till trädgårdsmästare, gick han kurser i permakulturodling.

Det nya intresset väckte en längtan efter en egen grönsaksodling, varpå han bad att få köpa en halv hektar mark av en lokal skogs- och markägare. Istället blev det tio hektar, varav nio utgörs av vall, nyckelbiotop, skog och vatten medan en hektar är avsatt för odling. Därmed var Osprey Farm & Studio ett faktum. Osprey, det engelska ordet för Sörmlands landskapsfågel fiskgjuse, som häckar kring Mälaren.

Orörd vall blev odling

– Marken är en gammal vall som stått orörd i 30 år och därmed helt ekologisk, berättar Johnny. Hösten 2018 hägnade vi in området för att skydda odlingsytorna mot vilt, sedan mätte vi upp odlingsbäddar och lade in droppslang och vattenspridare med vatten från Mälaren.

– Efter att ha luckrat ytskiktet på vallen med bredgrep lades komposterad kogödsel som limpor direkt på marken, däremellan ligger halvmeter breda gångar med flis. Det ger ogräset mindre chans att tränga upp.

Med måtten 0,75 x 7 meter och en höjd om 40 centimeter är odlingsbäddarna smala nog för att vara lättarbetade men tillräckligt stora för rejäla odlingar.

När bäddarna var i ordning täcktes var och en med ogräsduk för att sedan få vila under vintern. På våren lyftes duken av, och fram trädde ogräsfria bäddar redo för sådd och plantering. I vissa bäddar gjordes snitt i ogräsduken varpå förodlade plantor sattes i hålen, med resultat att frukter från slingrande grödor som squash och pumpa låg rena och fina på duken.

– Syftet med No dig-odling är att man inte ska vända upp och ner på en massa jord. Grävning förstör ju mikrolivet och släpper ut en massa koldioxid, förklarar Johnny.

Att odla i smala bäddar gör också att man slipper trampa runt och pressa ihop jorden, som därmed håller sig lucker.

– Dessutom kommer man undan mycket arbete. Den här säsongen har jag lagt ner max åtta timmar i veckan på skötsel.

Tätt och intensivt

Principen för No dig-odling är enkel: Med näringsrik komposterad kogödsel/kompost på bäddarna går det att odla intensivt och tätt. Det i sin tur hindrar ogräs från att etablera sig.

När plantorna växer upp och sluter sig samman hindrar de dessutom fukt från att dunsta. Nästa odlingssäsong läggs ett 5-7 centimeter tjockt lager gödsel/kompost på jorden för att tillföra ny näring.

Med egen vall och en massa växtrester bygger Anderssons numera egen kompost, i somras fick de till exempel ihop 32 balar med 500 kilo hö i vardera.

– Komposten är själen i odlingen, konstaterar Johnny.

– Eftersom djurgödsel börjar bli en bristvara kommer vi i huvudsak använda vegetabiliskt material framöver. Men jag kommer inte täckodla med växtrester utan fortsätter med färdig kompost och odlingsduk. Inte minst för att det är lätt att få syn på och eliminera sniglar och eventuellt ogräs.

Johnny och Ina sammanfattar sitt odlingsprojekt som ett uppvaknande där återkopplingen till naturen helar och berikar deras liv.

– Inte minst med fina råvaror, säger Ina.

– Vi tycker om att baka och laga mat och gillar att experimentera med smaker. Tänk att då ha tillgång till allt det här.

Läs också: Så ska du INTE bekämpa parkslide

Planerar skogsträdgård

Och mer lär det bli. Inför nästa säsong planerar paret för dubbelt så många odlingslimpor, dessutom ska det bli en skogsträdgård med hassel, valnöt, havtorn, mullbär, kiwi, persika, blåbärstry, sur- och luddkörsbär liksom päron-, plommon- och äppelträd.

Målet är att skapa en mötesplats för odling, beredning av grönsaker, vila, fest och goda samtal. Och inte minst en oas för pollinerarna.

– Hela projektet handlar om att främja mångfald, säger Johnny.

– Därför är fjärilsrabatten i mitten en livsavgörande symbol. Glädjande nog hade vi väldigt många besökare på våra Farmers Market i somras. Det här är inte bara en odling utan ett samhällsengagemang. Vi hoppas kunna odla människor också. Och staketet, det är bara till för att hålla undan vilt.

Johnny Andersson & Ina M Andersson

Ålder: Johnny är 54 och Ina 53 år.

Yrken: Johnny är arkitekt och ägare av Jordens Arkitekter i Stockholm. Ina är bildpedagog, konstnär och keramiker. Tillsammans driver de Osprey Sweden Farm & Studio.

Bor: På nyetablerad farm på Fogdön strax utanför Strängnäs, växtzon II. Lägenhet i Stockholm.

Familj: Sonen Rasmus, 24, trädgårdsmästare, och dottern Saga, 21, som studerar till modejournalist i London samt hunden Maggo, en bearded collie.

Hemsida: Ospreysweden.se

Instagram: @ospreyfarm, @osprey_sweden

No dig garden – så funkar det

Att odla enligt No dig-metoden innebär att maskar, smådjur, svampar och mikroorganismer får jobba ostört i jorden. Utan grävning bibehålls ekosystemet i jorden, och nätverket av smådjur, svamp och mikroorganismer får ha sin underjordiska infrastruktur i fred.

No dig-metoden bygger i huvudsak på tre faktorer:

Mykorrhiza

Ett samarbete mellan jordens naturliga svampar och växternas rötter. Genom ett fint nätverk byter svamp och rötter tjänster med varandra. Växternas rötter får hjälp att ta upp vatten och närsalter, mykorrhizasvampen får kolhydrater i utbyte.

Infrastruktur

Smådjur, maskar och växtrötter gräver gångar som luckrar jorden. I gångarna kan vatten, syre och näring strömma fritt.

Täckmaterial

Genom att ovanifrån förse odlingsbädden med kompost och brunnen stallgödsel får jordinvånarna material att bryta ner till mull och frigöra till näring. Samtidigt ”hindrar” det organiska materialet ogräs att etablera sig, dessutom ligger det som ett skyddande lock som gör att fukten stannar i jorden.

Ofta får också en markduk ligga på jorden, frön och plantor sätts i snittade hål i duken. En variant på No Dig-metoden är att täckodla, alltså att lägga både färska och torra växtrester på odlingsbädden. Växtdelarna bryts då ner till mull direkt på odlingsbädden, och behöver inte passera kompostbehållaren.

Läs också: Odla broccoli – guide

Så gör du en No dig-bädd

• Börja på hösten eller tidig vinter. Det krävs minst ett halvår att preparera odlingsbäddarna.
• Mät upp en odlingsyta om cirka 0,75 x 7 meter på gräsmattan eller i ett redan befintligt trädgårdsland. Spara plats till ca 0,50 meter breda gångar mellan bäddarna om du gör flera, då kan du lätt köra med en skottkärra.
• Luckra lätt med en bredgrep. Om marken är ogräsrik lägger du kartong eller tjocka lager med tidningar på odlingsytan. Lagret kväver ogräset, och förmultnar med tiden vilket ger bra djup.
• Lägg ett ca 0,40 meter tjockt lager kompost eller brunnen stallgödsel på den uppmätta odlingsytan.

• Täck kompostlimpan med mörk markväv. Väven släpper igenom väta men inte ljus. Använd återvinningsbar duk, som inte avger farliga ämnen vid förbränning.
• Förse gångarna med träflis eller halm, så blir det inte geggigt när du går runt i odlingarna.
• När du lyfter på odlingsbäddens väv på våren har komposten brutits ner till fin mull och gräsmattan inunder förmultnat.
• Så och plantera. Du kan välja att lyfta undan väven helt, eller att göra ett snitt i väven och så eller plantera ner i hålet.

Så sköter du en No dig-bädd

• Gräv aldrig i bädden. Då undviker du att förstöra infrastrukturen i jorden.
• Trampa inte på bädden. Så fort du klampar runt på jorden pressar du ihop gångarna i jorden.
• Lägg ett 5-7 centimeter tjockt lager kompost eller brunnen stallgödsel på bädden varje senhöst. Täck gärna med markduk. Om du direktkomposterar kan du lägga på växtmaterial allt eftersom.