KAMPANJ: Börja prenumerera – Erbjudande till dig som följer Land.se

Lina Laurin vadar fram i svinmållan mellan gångarna i potatisfältet i skånska Löberöd. Hon böjer sig ner för att kontrollera blasten på potatisen. Svinmållan är ett problem och det finns sjukdomar som kan skada potatisen.

– Plantorna kan få bladmögel som i värsta fall kan orsaka brunröta och förstöra hela skörden, berättar hon och visar på undersidan av ett blad hur bladmögelangreppen ser ut.

Samtidigt som hon kontrollerar blasten gör hon anteckningar i ett block. Det är viktigt för henne att notera skillnaderna i hur potatisplantorna utvecklas eftersom hon har betydligt mer än en sorts potatis i sin odling.

– Som mest har jag odlat 120 sorters potatis samtidigt. Förra året (2021) satte jag bara 80 olika sorter, berättar hon.

Minns ‘Rödbrokig svensk’

Sedan fyra år är Lina Laurin ålderman för potatisskrået i den ideella fröodlarföreningen Sesam som arbetar för att bevara kulturväxter.

Hennes intresse för de goda knölarna väcktes redan i hennes barndom.

– Det började med farfars potatis, berättar hon. Han odlade en gammaldags sort som hette ’Rödbrokig svensk’ och jag tyckte det var den godaste potatis jag någonsin ätit.

Lina har odlat potatis sedan barnsben, men hennes man Olof inte någon större erfarenhet av potatisodling när de för snart tio år sedan flyttade ut på landet i mellanskåne.

Köpte gård i Björkdala

De var stadsbarnen som drömde om ett annat liv närmare naturen. I 20 år hade de bott på mindre ställen på landet när de 2012 köpte gården Björkdala vid Löberöd som ligger mellan Lund och Hörby.

– Jag är uppväxt utanför Göteborg, men mitt odlingsintresse har jag med mig från mina mor- och farföräldrar. Jag gick lantbruksskola när jag var ung, men kunde inte jobba med mjölkkor eftersom jag blev allergisk, berättar Lina.

Läs också: Odla mer potatis med sticklingar

Först råttor, sen potatis

Först satsade de vid sidan av sina ordinarie jobb på biodling och hönsuppfödning. Som mest hade de 500 höns av 26 olika raser.

En råttinvasion fick dem att avveckla det mesta av hönsuppfödningen efter några år och det var då Lina ytterligare fördjupade sig i sitt intresse för potatis.

– Via den nordiska genbanken NordGen beställde jag fröer från farfars gamla potatis och ytterligare en gammal potatissort. Men ’Rödbrokig svensk’ blir inte lika god här som hos farfar. Vi har lerjord och ett annat pH-värde i marken.

Testar att odla gamla sorter

Lina provade att odla både gamla potatissorter, som hon fick tag i via dels NordGen, dels tyska Gatersleben som har 5 000 potatissorter i sin genbank, och nya sorter som ’Anya’, ’Jazzy’ och ’Sarpo Axona’.

En stor hjälp i att hitta de gamla sorterna är en kartläggning av de svenska potatissorterna som gjordes 1937-1943. Kartläggningen resulterade i en skrift med flera hundra i Sverige odlade potatissorter som dessutom kompletterades med deras dialektala namn.

– En potatissort kunde förr döpas efter gården den kom från eller den som först odlat den i en viss by. Det var sedan ett detektivarbete att utreda vilken sort det egentligen handlade om, berättar Lina.

Fler med sticklingar

De gamla sorterna försöker Lina få tag i via olika genbanker och sedan föröka genom att ta sticklingar. Sättpotatis delar hon med sig av och skickar till andra medlemmar i föreningen Sesam.

– Min målsättning är att ha 35 gamla lantsorter som har det gemensamma att det inte går att köpa certifierad sättpotatis från dem. När jag började odla potatis upptäckte jag att de gamla sorterna smakar betydligt mer.

Men det kan vara svårt att ranka de godaste potatisarna.

– Det beror helt på jorden de växer i. Man måste välja sort efter de förutsättningar man har. Det är därför mandelpotatisen blir så god när den odlas i Norrland, men inte alls får samma smak om den odlas i Skåne.

De moderna potatissorterna är friskare, högavkastande, jämnare i form och storlek och har bra lagringsegenskaper, men det finns gamla sorter som står sig bra i konkurrensen.

– ’Bintje’, som har funnits i över 100 år, är ett exempel på en bra gammal sort.

Odlar som kulturgärning

Förutom områden med såväl gamla som nya sorter i potatislandet har Lina en ”feminin” avdelning.

– Där har jag en samling kvinnliga knölar, säger hon med ett leende. Förutom ’Anya’ har jag sorterna ’Malin’, ’Anne’, Stina’, ’Greta’, ’Charlotte’ och ’Ida’. Tyvärr finns det ingen ’Lina’. Den får jag odla fram själv.

Lina och hennes man är naturligtvis självförsörjande på potatis och förser även familj, släkt och vänner med de välsmakade knölarna.

– För att få en skörd på 300 kilo måste du sätta minst 600 sättpotatisar, men avkastningen varierar mycket beroende på sort. ’Yazzy’, som är den mest högavkastande sorten som jag har, ger i medeltal 21,7 kilo på ett kilo sättpotatis, medan de gamla sorterna bara ger några kilo per sättpotatis.

Lina håller upp några knölar och visar sticklingarna för sin man Olof som precis kört ut deras gamla traktor från ladan.

– Det är roligt att odla gamla potatissorter, men det är inget man blir rik på. Man får snarare se det som en kulturgärning, säger hon med ett leende.

Linas bästa odlingsråd

1. Odla potatis i näringsrik jord och använd inte mer gödsel som ger mer än 50-90 kilo kväve per hektar. Använd inte hönsgödsel eftersom det innehåller mycket kväve. Gödsel från andra djur passar potatisen bättre.

2. Vattna regelbundet vid behov. Potatis vill ha det fuktigt, men får samtidigt inte stå i vatten.

3. Sätt potatisen efter den sista nattfrosten. Jorden ska vara redo och en god tumregel är att den inte ska fastna på spaden när du gräver.

4. Potatis drabbas ofta av bladmögel och brunröta. Bästa sättet att undvika att få skörden förstörd är att välja sorter som är resistenta och tåliga, som ’Sarpo Mira’ eller ’Carolus’.

5. Odla med ordentliga radavstånd så att blasten får plats att växa. Det minskar risken för att bladmögel sprids.

6. Låt potatisen ligga kvar i jorden så länge som möjligt. Lina skördar huvuddelen av sin potatis under oktober-november.

7. Lagra potatisen mörkt och lagom fuktigt (helst i en jordkällare) en temperatur runt fyra plusgrader. Redan vid 6-7 grader börjar potatisen gro.

Tyckte du om den här artikeln? Prenumerera på Land

Linas potatisfavoriter

Linas moderna favoriter:

’Anya’, delikatesspotatis, fast sommarpotatis.

’Linzer Delikatess’, sommarpotatis.

’Jazzy’, delikatesspotatis.

’Sarpo Mira’, höst/vinterpotatis, mycket bra motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Fast.

’Carolus’, höst/vinterpotatis, mycket bra motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Mjölig.

’Red Emmalie’, höst/vinterpotatis. Stark ceriseröd. God smak.

Bästa sorterna från förr:

’Gammal svensk röd’, rött skal och gult kött. Anses härstamma från de första potatisarna Jonas Alströmer tog till Sverige.

’Blå Kongo’, blå färg, mörk i skalet, odlas sedan 1930-talet i Sverige.

’Leksand vit’, mjölig matpotatis, lär ha kommit från England på 1720-talet.

’Sparris’, dansk sort som liknar mandelpotatis.

’Early rose’, tidig färskpotatis som kom från England på 1860-talet.

Godaste sorterna, enligt Lina:

’Äggeblomme’.

’Linzer’.

’Anya’.

’Ulster Chieftain’ (den ”riktiga” midsommarpotatisen).

’Russet Burbank’ (världens mest odlade potatis, god till mos och pommes).

’Sparris.

Snart med Linderöd

Namn: Lina Laurin

Ålder: 52 år.

Yrke: Hundfrisör, potatisodlare och ålderman i potatisskrået i Sesam.

Familj: Maken Olof, 51, fyra hundar och fyra katter.

Bor: Gården Björkdala vid Löberöd i Eslövs kommun.

Storlek: 4,5 hektar.

Odlingszon: På gränsen mellan zon 1-2.

Odlar: Potatis, majs och vall. Har 35 höns, 13 skånegäss och kommer att på nytt skaffa Linderödsgrisar.