Så gör du din egen bonsai – av svenska träd
Ett fint bonsaiträd kan kosta flera tusentals kronor. Men det går att driva upp dem från egna sticklingar. Allt som behövs är lite pyssel och en stor portion tålamod enligt Maria Arborelius, en av Sveriges främsta experter på området.
Den äldsta bonsaien i Maria Arborelius trädgård i stadsdelen Limhamn i Malmö, är från 1979. Det är en självsådd kastanj som hon tog från sina föräldrars gård när hennes intresse för de små japanska miniatyrträden väcktes.
I dag har hon ett 70-tal bonsaier som står i krukor i den 650 kvadratmeter stora trädgården plus ett stort antal som står på tillväxt på friland. De flesta av dem är miniatyrer av helt vanliga träd som man kan se i naturlig storlek i skogen.
– Man kan ta i stort sett vilket svenskt träd eller buske som helst och forma det till en bonsai. Jag har själv flera kastanjer, ekar, björkar och bokar och jag har även bonsai av oxbär och måbär, berättar Maria Arborelius, som är kretsansvarig i södra Sverige inom Svenska Bonsaisällskapet.
Konst med träd i skål
Bonsai betyder ordagrant ett träd i en skål och det är precis vad det handlar om. I den ursprungligen kinesiska konstformen, som på senare tid förknippas mest med Japan, formar man genom klipapning och beskärning ett miniatyrträd i en kruka.
– Jag läste en artikel om bonsai när jag var student och blev intresserad. På den tiden fanns det inte mycket skrivet om det i Sverige, men jag hittade en del böcker på engelska, berättar hon.
Hennes intresse växte ytterligare under en resa till Heidelberg i Tyskland där det fanns ett Bonsaicentrum och museum som var rena paradiset för bonsai-intresserade. När hon kom hem igen tog hon kontakt med Svenska Bonsaisällskapet.
– Jag var med på en kurs under en helg där jag fick lära mig hur man planterar och beskär bonsaier. Jag hade inga pengar att köpa något för så de första bonsaierna jag skaffade tog jag som självsådda plantor i trädgården, berättar hon.
Arvegods i öst
Kastanjen som var bland de allra första har hon som sagt kvar. Andra som hon har en speciell relation till är en bonsai av en avenbok från tidigt 1990-tal, en av oxbär som hon köpte från en plantskola 1995 och några japanska lönnar som hon hittade vid ett tempel som självsådda i Osaka i Japan 2000.
– I Japan kan ett träd i en kruka inte kallas för bonsai förrän efter 25 år. De äldsta vederlagda bonsaierna är över 800 år gamla, men det finns de som påstås vara bortåt 1000 år gamla.
I fjärran östern går en bonsai i arv i generation efter generation och vårdas ömt som en familjemedlem.
– De flesta av mina bonsaier har jag drivit upp själv. Det är bara någon enstaka som jag köpt färdig. Men det är inte alla som har samma tålamod som jag har, säger Maria Arborelius med ett leende.
Förutom tålamod kräver bonsaier mycket skötsel. Bladen ska beskäras liksom grenar och rötter. För att växa i den riktning man önskar ska grenarna bindas upp med metalltråd. Maria rekommenderar bruneloxerad aluminiumtråd. Dessutom ska de vattnas regelbundet – ibland så ofta som två gånger om dagen.
– Men det är samtidigt en avkoppling. Jag kan bli sittande framför en bonsai i timmar och studera den innan jag kommer fram till hur jag vill att den ska formas.
Många olika stilar
Det finns en lång rad stilformer när det gäller bonsai. Maria Arborelius visar oss några exempel när vi går runt i hennes trädgård. Som till exempel jin och shari som skapas med död ved på trädet så att det ser ut som om det drabbats av till exempel ett blixtnedslag, kaskad som ger sken att trädet växer nedåt, som utmed en klippa, och informellt upprätt som är den vanligaste stilformen.
För att det ska vara en riktig bonsai ska trädet också ha synliga rötter på ytan av jorden. Det skapas genom att man klipper de djupare rötterna och kortar sugrötterna och helt avlägsnar de tjocka pålrötterna.
– Synliga rötter gör att trädet ser äldre ut. Det finns också en stilform där man låter rötterna växa över en sten.
Hemma hos Maria Arboreliushittar man inga bonsaier inomhus. Hon har medvetet valt träd och buskar som tål det svenska vinterklimatet och de står ute på vintern.
– Men om man vill ha en inomhusbonsai kan man till exempel forma en benjaminfikus, rosmarin eller myrten, föreslår hon.
Läs också: Så sköter du en azalea
Så skapar du en bonsai
- Det går att skapa en bonsai av alla träd och buskar som du hittar ute i naturen. Men om det inte är din egen mark är det klokt att inhämta markägarens tillstånd innan du tar plantor.
- För att få ditt lilla miniatyrträd att växa i den riktning som du önskar ska du tidigt på våren beskära grenar och blad, Det gör också att förgreningarna ökar.
- Genom att beskära blad och barr får man fram mindre, mer proportionella, blad på miniatyrträdet. Spara ett par bladpar vid beskärningen. Blommor och bär behåller däremot sin ursprungliga storlek, vilket skapar en kraftfull effekt.
- Det är genom beskärningen av grenar som du skapar en bonsai som du vill ha den. Tänk på att en stilren bonsai har en framsida som vänds mot betraktaren, vilket ger ett tredimensionellt djup.
- För att tvinga grenarna att växa i en viss riktning lindar man dem med metalltråd. För att undvika att trädet skadas rekommenderas eloxerad metalltråd.
- Ett riktigt bonsaiträd har synliga rötter och det får man fram genom att årligen klippa sugrötterna under de första åren. Pålrötterna, som går på djupet och som hindrar att fullvuxna träd blåser omkull, avlägsnas helt.
- Glöm inte att vattna. En bonsai ska vattnas regelbundet och kronan ska gärna duschas varje dag. Hur mycket och hur ofta man ska vattna beror på trädets art, krukans storlek och luftfuktigheten, men vid varma och torra perioder kan det krävas bevattning två gånger om dagen.
- Bonsaier ska planteras i porös och genomsläpplig jord. Det är viktigt att vatten inte blir stående i krukan eftersom det kan leda till att rötterna ruttnar.
- Gödsla med halva styrkan av ett flytande fullgödselmedel en gång i veckan så länge trädet växer till sig och ska formas. Färdig bonsai gödslar man mindre ofta och sparsammare.
- Utrusta dig med en stor portion tålamod. Det tar flera år att forma en stilren bonsai.
De vanligaste bonsaiformerna
Informellt upprätt: Den vanligaste stilformen. Trädet är upprätt, med slingrande stam och grenverk i tydliga avsatser.
Kaskad: Ger sken av att trädet växer nedåt, som utmed en klippa. Kronan ska sträcka sig nedanför krukans botten.
Dödved: Trädet saknar stora delar av sin bark och ger intryck av att ha träffats av blixten och ger intryck av hög ålder. (jin=dödved i toppen, shari=dödved på stammen).
Dunge/flerstammig: Grupp av träd från en gemensam rotad stam. Kallas även flotteplantering.
Klipplantering: Ett eller flera träd växer på en sten, vilket ska föreställa ett berg.
Kvastform: Populär bland arter som har en kraftig förgrening. Ingen öppen front utan kvastlik krona.
Rot över sten: Stammen växer på en sten och rötterna omfamnar denna på väg ner mot jorden.
Halvkaskad: Liknar kaskad, men här efterliknar den ett träd som hänger ut över vatten. Behöver inte hamna under krukhöjd.
Formell upprätt: Kräver rak stam och anses vara en av de svåraste stilarna.
Vindsvept: Ska ge sken av ett vindpinat träd på en blåsig kust med alla grenar åt samma håll.
Tänk på…
- Att inte gräva upp och omplantera en bonsai mitt i sommaren.
- Att ha tillräcklig dränering i krukan. Annars kan rötterna ruttna.
- Att inte slarva med gödningen.
Fakta
Bor: Villa i Limhamn.
Yrke: Tandläkare, kretsansvarig för södra Svenska Bonsaisällskapet.
Trädgårdens yta: 650 kvadratmeter.
Trädgårdens ålder: 30 år. Förutom bonsaiträd består den bland annat av en stor guldfiskdamm, japanska lönnar och flera sorter av rhododendron.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.