Traditionellt sett är ett friland den vanligaste formen av odlingsyta, alltså ett grönsaksland som är framgrävt direkt i backen. Numera har vi fått upp ögonen för många andra slags odlingsbäddar, även grävfria.

I Lands odlarskola hoppar vi över frilandet och går direkt på tre varianter av kompakta odlingsbäddar – djupbädden, odlingslimpan och pallkragen.

Bottna med något kvävande

Oavsett vilken du väljer så är principen densamma: Bädden bottnas med ogräskvävande tidningar plus grenar och gamla växtrester och toppas med kompost, gödsel och jord. Dessutom har måttet betydelse. Med maximalt 120 centimeter breda odlingsbäddar behöver du aldrig trampa i jorden, som med intakta porer och maskgångar håller sig lucker och fin.

Ytterligare en poäng är att bäddarna höjer sig en bit ovanför marken. Det gör dem varma tidigt på våren, vilket tidigarelägger odlingssäsongen, medan ett rejält jorddjup gör att de håller fukten bra.

Odling på fyra sätt

Vi börjar med djupbädden, ett grönsaksland där odlingen kan resultera i hela fyra gånger så stor avkastning som ett friland med samma mått. En djupbädd ligger tjugo centimeter ner i marken och höjer sig minst trettio centimeter däröver, vilket ger ett minsta djup om femtio centimeter.

Får bädden rejält med näring går det att odla ungefär fyra gånger så tätt som normalt, och inte minst gör tätheten mellan plantorna att odlingen får ett gynnsamt mikroklimat.

När det gäller odlingslimpan behöver du inte ens gräva dig ner i marken. Limpan utgår från marknivå och höjer sig, beroende på hur mycket material du fyller på med, många decimeter däröver. Odlingslimpan kan vara hur lång som helst vilket ger stor odlingsvolym, men tänk på att du ska orka gå runt den!

Pallkragen, ursprungligen använd av transportföretag som flyttar runt varor, kan vara begränsande på grund av sina mått. Med bara 120 x 80 centimeter kan den torka ut snabbt, vilket du löser genom att ställa flera pallkragar på varandra. Det ger inte bara ett bra djup där fukten stannar kvar och där rötter kan leta sig neråt, att ha odlingarna en bit upp från marken ger också en bra arbetsställning.

Sol vind och jord

Så till odlingarnas placering. De flesta grönsaker kräver full sol och god tillgång till vatten. Därför ska du anlägga dina bäddar på en solig och skyddad plats, utan skuggande och vattenslukande träd i närheten. Lite vind brukar dock inte skada, snarare kan det rent av vara bra eftersom en del skadedjur blåser undan.

Vilken jord som ska användas beror på vad du själv kan få fram i din trädgård. Smidigast är om du har egen matjord, då handlar det mest om att rensa bort ogräs innan du lassar jorden på odlingsbädden. Ett alternativ är att skynda långsamt, kompostera trädgårds- och matavfall och vänta till nästa år då det blivit fin kompostjord.

En variant är förstås att köpa jord. För mindre odlingar kan det räcka med säckar från trädgårdshandeln, välj förslagsvis ekologisk och naturgödslad jord. För större odlingar kan det vara smidigt att få jorden hemkörd från en jordleverantör.

Innan du beställer är det dock smart att åka och kolla så att jorden, som med all sannolikhet är hämtad från åkrar, inte är full av fleråriga ogräs.

Dags att mata myllan

Oavsett kvalitet behöver alla jordar ett rejält tillskott av humus, alltså djur- och växtdelar i komposterad form. Materialet gör att jorden får en stabil struktur där växternas rötter kan ta upp syre, vatten och näring. Dessutom krävs grundgödsling, allra helst med välbrunnen stallgödsel som är långtidsverkande och tillför struktur. När du anlägger dina odlingsbäddar bör du alltså vända ner ett lager med tio centimeter kompost i jorden, plus två-tre liter stallgödsel per kvadratmeter.

Seså, det är dags att sätta igång. Med rejäla odlingsbäddar har du alla förutsättningar för total grönsaksglädje i sommar!

Läs också: Så fungerar no dig garden – att odla utan att gräva

Elva steg till en fruktbar djupbädd

1. Mät upp odlingsytan, 120 x 400 centimeter är lagom. Sätt ut fyra störar i varsitt hörn av den uppmätta ytan. Dra snören mellan störarna för att få raka linjer att gräva efter.

2. Gräv en spadbladsbred och minst lika djup fåra utmed ytans kortsida. Lägg grästorv och det uppgrävda materialet i en skottkärra. Forsla det till landets andra kortsida.

3. Gå tillbaka till den uppgrävda fåran. Stick ner en grep så djupt det går. Rucka fram och tillbaka för att luckra på djupet.

4. Lägg ett tjockt lager dagstidningar i botten på fåran, tidningarna kväver eventuellt rotogräs.

5. Lägg trädgårdsavfall som gamla växtrester, finfördelade grenar, löv, halm och torrt gräs på tidningarna.

6. Gräv en andra fåra intill den första och lägg grästorven, med den gröna sidan neråt, på materialet i den första fåran.

7. Fortsätt på samma sätt tills du har grävt dig igenom hela trädgårdslandet, fåra för fåra. Avsluta med att fylla den sista fåran med tidningar, trädgårdsavfall och den grästorv du forslat från den första fåran.

8. Lägg kompost, stallgödsel och jord över hela bädden. När allt är klart bör bädden ligga tjugo centimeter ner i marken och trettio centimeter över marknivån, jorddjupet är alltså totalt femtio centimeter.

9. Rama gärna in djupbädden med brädor.

10. Vattna ordentligt så att odlingsbädden ”sätter sig”. Börja odla.

11. Lägg regelbundet på organiskt material under odlingssäsongen. Maskar och mikroorganismer omvandlar det till ytterligare mer mull. Ju djupare och mer näringsrik bädd desto bättre är det.

Upphöjd odlingslimpa – gör så här

1. Mät upp ytan för odlingslimpan, begränsa bredden till 120 centimeter. Gör inte limpan för lång, du ska orka gå runt den. Fyra meter brukar vara lagom.

2. Lägg ett tjockt lager dagstidningar på den blivande odlingsytan.

3. Gräv en gång, cirka en till två spadblad bred, runt bädden. Gången blir som en spärr för ogräs, samtidigt får du material att lägga upp på odlingsbädden. Lägg den uppgrävda jorden eller grässvålen ovanpå tidningarna, grästorv ska ligga med den gröna sidan neråt.

4. Lägg gammalt trädgårdsmaterial på odlingsbädden. Allt från grenar, kvistar och löv till halm, hö, gräsklipp och andra växtrester går bra. Finfördela så gott det går. Om du varvar torrt och färskt material så börjar en komposteringsprocess som ger både värme och näring.

5. Lägg på kompost, stallgödsel och jord. Nu är odlingslimpan klar. Börja odla.

6. Täck gången kring odlingsbädden med tidningar och täckmaterial, till exempel bark eller halm.

Så gör du en pallkrageodling

1. Täck ytan där du ska anlägga pallkrageodlingen med ett tjockt lager dagstidningar. Om du först gräver bort grästorven, lägger på tidningar och sänker ner pallkragen någon decimeter i jorden, får du ett försprång i kampen mot gräs och ogräs, men det är inte helt nödvändigt.

2. Ställ pallkragen på plats. Om du ska odla sallat och andra växter med små rotsystem räcker det med en enkel pallkrage. Växter med mer utbredda och djupgående rötter kräver två eller tre pallkragar på varandra för att rötterna ska kunna utvecklas. Ju fler pallkragar desto lättare har jorden också att hålla fukten.

3. Bottna med överblivet trädgårdsmaterial. Halm, torra löv, gamla kvistar, gräsklipp och andra växtrester. Allt organiskt material funkar. Om du varvar torrt och färskt material så börjar en komposteringsprocess som ger både värme och näring.

4. Fyll på med kompost och stallgödsel. Toppa med jord. Börja odla.

Läs också: Bygg en odlingslåda eller pallkrage – steg för steg