Så odlar du bärbuskar - allt du behöver veta
Från tidig vår till sen höst är färska bär trädgårdens glädjespridare, sedan förlänger de sommaren i fryst och förädlad form. Dessutom ger bärbuskar stora skördar trots minimal ansträngning.
Söta och smakrika, syrliga och sträva, gigantiska eller pyttesmå. Att ha några buskar med bär i trädgården ger ständig tillgång till fantastiska smakupplevelser. Och vid sidan av till exempel hallon, vinbär och krusbär tar sig också härligheter som aronia, blåbärstry och havtorn för sig i svenska trädgårdar.
Det extrafina med bärbuskar är att de är så anspråkslösa. Förvisso rekommenderas ett varmt och soligt läge, men de flesta bär klarar också lite kargare miljöer. I övrigt räcker det med en ogräsfri växtplats, lite gräsklipp som gödning samt bevattning under bärens utvecklingstid.
Med enkla medel får du alltså bär att färskkonsumera eller förädla till sylt, marmelad, saft och gelé, eller att frysa och tina till frukostfilen eller en somrig bärpaj till vintern.
Plantera bärbuskar vår och höst
Odlarmässigt planteras bärbuskar med fördel på hösten, men även tidigt vår fungerar bra så länge plantorna vattnas ordentligt under etableringstiden.
Att välja bärbuskar handlar om att hitta sorter som ger goda bär, har rätt storlek och är härdiga i odlingsklimatet. De bör också vara sjukdomsresistenta, eller åtminstone ha motståndskraft mot sjukdomar.
Säkrast är att välja certifierade plantor, de är odlade från garanterat friskt utgångsmaterial. Kvalitetsmärkningen E-planta borgar för att plantorna är utvalda och provodlade i svenskt klimat vilket ger säkra zonangivelser och korrekta växtbeskrivningar.
Läs också: Binda upp hallonbuskar – så här gör du!
E-märkta bärbuskar är framtagna i Sverige
Flertalet E-märkta växter är framtagna vid olika projekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och E-plantorna odlas dessutom i Sverige vilket ger kort väg från producent till konsument. Eftersom enbart godkända frökällor och moderplantor får användas får du också samma växt när du kompletterar eller köper E-plantor från olika plantskolor.
Vilka bärbuskar har dina grannar lyckats med?
Numera finns bärbuskar för alla önskemål, allt från yviga och kraftigväxande till små och kompakta. Börja med att definiera vilken smak och storlek du är ute efter, och glöm inte att fråga runt i grannskapet om sorter som brukar lyckas. Sedan är det bara att skaffa hem växter och plantera, och se fram emot att skörda smaskiga trädgårdsbär redan till sommaren.
Så odlar du bärbuskar – steg för steg
Växtval: Utgå från din odlingszon när du väljer bärbuskar, men tänk också på att du kan knäcka någon zon genom att skapa mikroklimat i trädgården. En stenmur håller värmen, ett vindskydd håller undan kallblåst, en solig vägg kan förhöja klimatet. Studera zonkartan på Riksförbundet Svensk Trädgårds hemsida, www.tradgard.org och välj sorter som funkar i ditt klimat.
Placering: Bärbuskar vill stå soligt, ljust och någorlunda skyddat, inte minst för att pollinerarna ska trivas och för att frukten ska utvecklas bra. Bortsett från hallon, som gärna står i svagt sura jordar, vill bärbuskar ha mullhaltig jord med god dränering. Bärbuskar som ska vara fristående behöver två meters mellanrum, för en bärhäck är det två plantor per meter som gäller.
Plantering: Innan plantering behöver jorden rensas från fleråriga ogräs. Trots bärbuskars relativt grunda rotsystem krävs sedan en rejäl grop, som dessutom bör luckras med grep och bottnas med befintlig matjord. Lägg inte gödsel eller kompost i botten, när det förmultnar riskerar busken att sjunka.
Ställ plantans rotklump i en hink med vatten innan plantering. Vattna i gropen och sätt ner plantan. Fyll på med planteringsjord eller matjord som förbättrats med stallgödsel eller kompost. Tryck till jorden och vattna igen.
Skötsel: Bärbuskar gödslas sparsamt, för mycket gödsel gör att busken sätter frodiga blad istället för bär samt att den blir mottaglig för sjukdomar. I fin matjord krävs minimalt med gödsel, i mager jord kan en vårlig gödselgiva av stallgödsel eller några nävar hönsgödsel räcka gott. Håll också jorden runt buskarna öppen så att inte gräsmattan stjäl näring och vatten.
Med ett 10 centimeter tjockt lager gräsklipp kring busken några gånger före midsommar kvävs ogräs medan fukten hålls kvar i jorden. Sluta med gräsklipp i juli, klippet ger annars kväve som får busken att växa vidare långt inpå hösten då den snarare ska mogna av för att fixa vinterkylan. Vattna noga under bärens utvecklingstid, då blir bären stora och söta och skörden rejäl.
Beskärning: Bärbuskarna levererar bäst om de får en årlig beskärning, då håller de sig friska och får luft och ljus. I princip handlar det om att gallra bort gamla och risiga grenar tätt intill markytan, att lämna kvar långa stubbar är detsamma som att välkomna elaka svampsjukdomar.
Förökning: Bärbuskar förökas vanligen med avläggare, ett ungskott som böjs mot marken från moderplantan. Lägg ner skottet mot marken och ös på lite jord, lägg en sten eller annan tyngd på grenen så att den ligger fast. Se till att hålla jorden fuktig. Nästa år har avläggaren rotat sig och kan skäras av från moderplantan.
Tips på bärbuskar värda att odla
Aronia, Aronia melanocarpa: Kallas tack vare sin rikedom på antioxidanter och vitamin A, B2, C och E ofta för ett superbär. Aronia är en lättodlad och frisk buske som trivs i såväl sol som skugga.
Busken blir upp till två meter hög och är mycket härdig. Aronia är anspråkslös och trivs i alla jordar, även kompakt ler. Busken sätter blad tidigt på våren, blommar i vitt och får svarta bär framåt hösten. För att komma till sin rätt ska bären sitta kvar på busken en frostnatt eller två, eller tillbringa något dygn i frysen. Aronia kan ätas färska men är lite beska och sträva, och används hellre till sylt, saft, marmelad och gelé.
Busken behöver sällan beskäras, blir den för tät gallras några av de äldsta grenarna ut. En risig och ful buske kan klippas ner, den kommer snart tillbaka. Om busken beskärs efter skörd på hösten växer den snabbare på våren.
Sortval: Svartaronia ’Hugin’. Låg och kompakt. Rik blomning och vacker fruktsättning. Zon I–V, upp till VI i skyddade lägen.
Björnbär, Rubus fruticosus: Björnbäret har tuggig konsistens och en sötkärv smak. Bären är fulla av antioxidanter samt vitamin C, E och K. I vilt tillstånd är busken taggig och snårig, de odlade sorterna är i regel taggfria.
Björnbär vill stå varmt och skyddat, en södervägg är optimal för att bären ska hinna mogna. Kalla somrar hinner bären inte alltid mogna I norr kan bara sorten Sibiriskt Björnbär odlas. Busken kan bli upp till fyra meter hög. Skott som gett skörd ska beskäras på hösten, då finns det utrymme för ettårsskotten att ta för sig till våren.
Sortval: ’Thornless’. Taggfri, mognar tidigt med stora bär. Zon I-IV.
Blåbärstry, Lonicera kamtschatica: En superhärdig buske vars goda, sötsyrliga bär är rika på antioxidanter och vitamin. Bären används som blåbär. Blåbärstry är mycket frisk, står sig upp till zon VII och har blommor som klarar en köldknäpp på ner till 8 minusgrader.
För att få många bär krävs flera sorter som korspollinerar varandra. Busken blir upp till 150 centimeter hög och lika bred. Beskärs först efter 5–6 år, då den glesas ut på samma sätt som vinbär.
Sortval: ‘Aurora’. Snabbväxande med lättplockade bär. Pollinerar med bland andra ´Borealis´ som är medelhög och rikgivande. Zon I–VII.
Hallon, Rubus idaeus: Fiberrika och innehåller C- och B-vitamin samt antioxidanter. Hallon trivs i de flesta jordar men står helst i mullrik och väldränerad lerjord med svag surhetsgrad. Lite benmjöl och kompost gör susen på våren, plus färskt gräsklipp som sätter fart på tillväxten i början av säsongen.
Hallon vill helst ha sol men klarar också att stå lite skuggigt. Plantan blir upp till 180 centimeter hög och behöver bindas upp mot stängsel eller störar med linor emellan. Hallon bär skörd på fjolårsskott som beskärs efter skörd.
Hösthallon är en relativt ny typ av hallon som ger frukt på årsskotten och mognar i september–oktober. De klipps ner helt efter skörd.
Sortval: ’Mormorshallon’. Klassisk sort som mognar tidigt och ger rikligt med medelstora söta bär. Zon I–V. ’Älandsbro Asker’. Får söta, goda och relativt stora bär. Klarar lerjord bra. Härdig. Zon I¬–VI.
Havtorn, Hippophae rhamnoides: Betraktas tack vare sin rikedom på vitaminer och antioxidanter som ett superbär. Smaken på de gulorange bären påminner om mycket syrlig passionsfrukt.
Busken är vackert silvrig, blir nära tre meter hög, är oerhört tålig och klarar sig nästan helt utan gödning. Havtorn är enkönad, för att få bär krävs både han- och honplantor – en hanplanta till fem honor. Det finns havtornssorter som är härdiga upp till zon VIII. Beskärs med fördel vid skörden, klipp hela grenar så blir busken tät och lagom hög.
Sortval: ’Svenne’ och ’Lotta’. En bra kombination som ger aningen mindre syrliga bär. Zon I–V.
Krusbär, Ribes uva-crispa: Innehåller C-vitamin, en del järn och mycket fiber. Krusbär vill ha mycket kompost, men var återhållsam med kväve eftersom det kan bidra till att busken drabbas av mjöldagg. Det innebär att krusbärsbusken inte vill ha färskt gräsklipp på jorden.
Krusbär ger bär på äldre grenar, var därför försiktig med den gråvita fruktveden. Beskär genom att ta bort en gammal gren vartannat år, inte oftare. Då får busken hjälp att förnya sig utan att alltför många fruktgivande grenar tas bort.
Sortval: ’Martlet’. Ger stora röda bär med god smak. Motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I–IV.
Vinbär, svarta, Ribes nigrum, samt röda och vita, Ribes rubrum: Innehåller stora mängder C-vitamin. 100 gram svarta vinbär ger dubbelt så mycket C-vitamin som samma mängd apelsin.
Vinbär är anspråkslösa och kan trivas på kalla och ganska tunga jordar. Förbättra jorden årligen med stallgödsel och kompost. Vinbär trivs också i svala och lite fuktiga klimat vilket gör att de kan stå i norrläge.
Nyplanterade buskar beskärs till cirka tjugo centimeter över marken året efter plantering, då förgrenas de fint. Röda och vita vinbär ger mest bär på grenar som är två till fem år gamla. Ta bort en gammal gren vartannat år för att förnya och hålla busken ung, men samtidigt borga för att den ger skörd nästa år.
Svarta vinbär ger god skörd på fjolårsskotten. Ta bort ungefär en tredjedel av de äldsta skotten vartannat år, det ger utrymme för nya skott att växa till sig.
Sortval: ’Öjebyn’. Rikgivande svart vinbär med fyllig smak. Motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I–VI. ’ ’Röd holländsk’. Den vanligaste röda sorten. Ger små bär men många och goda bär. Frisk och härdig. Zon I–VI.
Frostskydd vid tidig blomning
Bärbuskar som börjat blomma tidigt behöver skyddas mot kyla, annars fryser skörden bort. Var beredd att lägga värmande fiberväv eller annat skydd över busken om det är risk för frost.
Läs också: Allt du behöver vet om att odla, skörda och ta hand om rabarber
Bärbuskar som funkar i norr
Det går fint att odla bär i landets norra delar, inte minst gör sommarens dygnet-runt-ljus att buskarna blir högre och bären sötare än söderöver. De flesta bärslag är härdiga i norr, men håll utkik efter tidiga sorter eftersom de sena inte alltid hinner mogna. Några bär som klarar sig fint i norr är:
- Blåbärstry – ’Aurora’, ’Borealis’, ‘Strezhevchanka’
- Sibiriskt Björnbär – ’Sibirisk’
- Svart aronia – ’Hugin’
- Svart vinbär – ’Melalahti’, ’Öjebyn’
- Rött vinbär – ’Röd Holländsk’
- Krusbär – ‘Gul Hinnonmäki’, ’Houghton’
- Hallon – ‘Haida E’, ‘Maurin makea’
Vanliga problem med bärbuskar och så löser du dem
1. Problem: Bladlöss. Ger sig på till exempel vinbär som får buckliga, rödaktiga blad.
Åtgärd: Spruta bort lössen med en hård stråle från vattenslangen eller kväv dem med såpvatten. Håll buskarna luftiga.
2. Problem: Fåglar äter upp bären.
Åtgärd: Lägg fiberduk över busken. En del använder fågelnät, men risken är att fåglar fastnar i nätet och skadas.
3. Problem: Gråmögel. En svampsjukdom som angriper både skott och bär med ett gråaktigt ludd. Angrepp på bären blir synliga först när bären mognar.
Åtgärd: Gallra och plocka bort angripna bär. Var försiktig med kvävegödsling.
4. Problem: Hallongallmygga. Lägger små ljusröda larver som slår sig till ro i hallonskott och bildar kulformade förtjockningar,
Åtgärd: Klipp av skotten och bränn dem. Bör ske tidig vår.
5. Problem: Hallonskottsjuka. En svampsjukdom som drabbar hallon och visar sig på årsskotten i form av avlånga, brunvioletta stråk. Senare dör knopparna medan busken förlorar växtkraft.
Åtgärd: Gallra i förebyggande syfte.
6. Problem: Hallonänger, en skalbagge som övervintrar i jorden och ger sig på knoppar och blommor när den vaknar till på våren. Hallonängerns larver lever sedan av mogna björnbär och hallon. Larven kallas ofta för hallonmask.
Åtgärd: Samla in skalbaggarna genom att skaka dem av skotten, ner i en hink med vatten och såpa. Fortsätt varje dag under blomning.
7. Problem: Krusbärsstekel-larver, en två centimeter lång grön larv med svarta prickar. Angriper och äter krusbärsbusken kal.
Åtgärd: Plocka larver för hand så fort du ser dem. Lägg ett tygsjok under busken, skaka den så att larverna trillar ner på tyget. Bekämpa med nematoder.
8. Problem: Mjöldagg. En svampparasit som angriper bland annat vinbär och krusbär, som får ett spindelvävsliknande ludd över blad, stjälkar och bär.
Åtgärd: Välj motståndskraftiga sorter. Var sparsam med kvävegödsel. Håll buskarna luftiga.
9. Problem: Vinbärsgallkvalster. Drabbar svarta vinbär vars knoppar sväller och blir runda. Inuti har kvalstren byggt bo åt sig och sina ägg. När vinbären blommar tar de sig ut och äter blad och blomanlag.
Åtgärd: Gräv upp angripna buskar och bränn dem.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.