Trädgården med kretslopp – på riktigt
Hos Agneta och Lars Andersson i sörmländska Skottvångs gruva har sopbilen och slamsugen inget att hämta. Mikroorganismer renar avloppet och matavfallet komposteras. Resten sorteras och lämnas till återvinning.
Det verkar så enkelt och självklart när Agneta och Lars visar runt i sitt hem och sin trädgård och berättar om hur de gör för att minska på soporna och försöka kretsloppsanpassa sitt hushåll.
– Vi sorterar allt, lämnar in förpackningar och grovsopor till kommunens återvinning och komposterar köksavfallet. Det blir inget kvar att lägga i soptunnan, berättar Lars.
Läs också: Öka odlingen 4 gånger – gräv Bella Lindes djupsäng
Nässelnäring
Komposten får ett extra tillskott från hönsgården, vars hönor också förser familjen med ägg.
– Blandningen av kutterspån och hönsbajs är perfekt att varva med matavfallet i komposten. Spånet förbrukar visserligen en hel del näring när det bryts ner men det ger också mycket mullämnen som är bra för jorden, särskilt om den är tung och lerig, säger Lars och tipsar:
– Det viktigaste att tänka på när man komposterar näringsrikt matavfall är att blanda det med något näringsfattigt. Det kan vara halm, löv, flis eller något annat du har till hands. Då bryts allt ner snabbt utan att det blir dålig lukt.
Direkt till växterna
Både han och Agneta är mycket odlingsintresserade och har varit med i Lands Öppen Trädgård i många år. I trädgården är komposten förstås hårdvaluta som jordförbättring. Men man måste inte kompostera allt. Mycket av det som klipps ner i trädgården går tillbaks till odlingarna direkt. Agneta använder klippet för att höja mullhalten i köksträdgården där hon djupgräver och förbättrar jorden i bäddarna efterhand som de skördas. Då är det enkelt att sätta igång på våren.
– Jag lägger grovt och lite osorterat trädgårdsmaterial i botten, sedan ett lager kogödsel som vi får från en grannbonde. På det halm eller klipp från trädgården och så den bortgrävda jorden på toppen, berättat hon, och visar hur djup och lucker matjorden är genom att ta ett tag med spaden som sjunker ner nästan som av egen kraft.
– Sedan får bädden vila till våren. Då myllar jag ned kompost i det översta jordlagret.
Läs också: Mätt på grönt – så mycket behöver du odla
Rening med biologi
För ett par år sedan tog Agneta och Lars ytterligare ett steg för att sluta sitt kretslopp. När det var dags att byta ut den gamla avloppsanläggningen satsade de på biologisk rening enligt ett svenskt koncept.
– Anläggningen bryter ner föroreningarna med hjälp av bakterier och växter. Det är jätteskönt att slippa använda kemikalier eller behöva beställa hit en slamsug, säger Lars.
Det enda man som besökare ser är en liten damm full med växter som svärdslilja och smalbladigt kaveldun. Växterna tar upp näring från vattnet under säsongen, på våren klipps de ner och näringen förs tillbaks till trädgården.
– Sedan vi installerade reningsanläggningen 2016 så är det den som fått mest uppmärksamhet och lett till flest frågor när vi har haft besökare i trädgården, berättar Lars.
En bonus är att de kan använda det näringsrika vattnet till rabatterna.
– Cirka 20 minuter om dagen kan vi vattna med dammvattnet, det var väldigt bra när det var så torrt förra sommaren, säger Lars.
Återbruk i kruka
För dagen hänger dock regnet i luften och vi fikar i köket. På golvet står en låda med prydliga nystan med remsor av jeanstyg som ska förvandlas till mattor.
– Jag försöker att få saker att gå ett extra varv till innan de slängs, säger Agneta.
Hon klipper bland annat växtetiketter av plastförpackningar och lock från affären. Tråg som det har varit kött i passar bra till sålådor eller som engångsfat till de uppkrukade växter som säljs till besökare. Glasflaskor och burkar används till hemgjord saft och sylt.
– Nuförtiden, när många byter ut köksmaskiner och torktumlare efter bara några år, köper vi ofta sådana saker begagnade, säger Agneta.
Och det är till skillnad från många andra insatser för miljön även bra för plånboken. Huset och kranvattnet värms med ved och sol.
– Vi sparar inte pengar på våra 6-7 kvadratmeter solpanel men det gör att vi slipper elda på sommaren, säger Lars.
Och även om de inte har några hushållssopor betalar de sopavgift – i den ingår att man kan lämna avfall hos kommunens återvinningscentral. Men någon soptunna syns inte till.
– Jag lyckades förhandla mig till ett abonnemang för fritidsboende då man får ringa och beställa hämtning vid behov – men det har inte hänt än…, säger Lars.
Läs också: Så gör du biologisk avloppsrengöring
Är med i Lands Öppen Trädgård
Namn: Agneta och Lars Andersson.
Bor: Branta täppan, Skottvångs gruva, Mariefred.
Gör: Agneta arbetar på en plantskola, Lars på ett gruppboende.
Familj: tre vuxna barn.
Visningsträdgård: Agneta och Lars tar emot besök under Lands Öppen trädgård och några andra tillfällen under säsongen. Då säljer de även växter, chiliinläggningar, ägg, trasmattor och sniderier.
Mer info: www.brantatappanstradgard.n.nu.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.