Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Trädgård 17 augusti

Växterna som INTE är förbjudna

Nej, bondsyren är ingen skurk, inte lammöra heller. Du behöver inte riva bort alla rugosarosor eller kväva varenda lupin.

Missförstånd och feltolkningar har rört till det för landets trädgårdsfolk.

 Snälla kusiner till invasiva växter. En Russel-lupin och en stillsam Hansa-ros.
Snälla kusiner till invasiva växter. En Russel-lupin och en stillsam Hansa-ros. FOTO: TT

Plötsligt kommer kunder in till plantskolorna in och undrar varför det säljs syrener och rugosarosor i butiken, de som är så farliga.

– Det bygger på missförstånd och onyanserade förenklingar. Det måste vi reda ut, säger Berit Haggren på Växtforum, de svenska odlingsplantskolornas webbplats.

Rapporter i media som svepande beskriver vanliga trädgårdsfavoriter som naturens värstingar och möjliga hot har skapat förvirring. Just nu arbetar Berit Haggren med att informera om just invasiva växter, utgångspunkten är att göra livet enklare för trädgårdsodlare och reda ut missförstånden.

– Den här oron gagnar inte den biologiska mångfalden heller, slår Berit fast.

Risken är att trädgårdsansvariga skräms till att ha färre arter i trädgården samtidigt som växter som verkligen är ett problem grenar ut sig ”under radarn”.

Växter under lupp

Bakom problemet ligger en ihopblandning av olika växtlistor. Först har vi EU:s lista över växter som inte får odlas, säljas eller bytas alls inom EU. Den listan är skarp, har du sådana växter på din mark ska de bort.

Den andra växtlistan är en svensk förteckning över invasiva främmande växter som Naturvårdsverket just nu utreder om de ska förbjudas i Sverige eller inte.

– I höst beräknas ett första utkast vara klart som vi ska diskutera med fler intressenter, berättar Johan Linnander, handläggare på Naturvårdsverket.

I samtalen tycker Johan att det är viktigt att diskutera regionala skillnader. En växt som är ett stort problem i söder kanske är foglig i norr och en blygsam planta på fastlandet kan vara en katastrof på Ölands alvar.

– Reglerna måste ha en verklighetsförankring, samtidigt måste man vara försiktig. En del växter kan spridas oerhört fort om det vill sig illa.

Senare kan växterna hamna på en lista som innebär att markägarna måste ta bort dem. De kan också anses vara så spridda i landet att det inte går att utrota dem. I de fallen får markägarna råd om hur spridningen kan begränsas.

Trots att varken parkslide eller blomsterlupin förbjudits än börjar det hetta till. Vi nås av rapporter om grannar som bråkar om parkslidebekämpningen om markägare som plötsligt får sina lupinplanteringar bortgrävda av okända som tagit saken i egna händer.

– Så får man inte göra, växterna är markägarens ansvar. Att göra så kan räknas som skadegörelse. Och tänk om någon går in och gräver bort parkslide på annans mark och sprätter jord omkring sig så att den sprider växten ännu mer?

Läs också: Guide: Plantering och skötsel av syren

Värre med namnförvirring

En tredje lista har rört till det ännu mer. Artdatabanken fick i uppdrag av Naturvårdsverket att kartlägga vilka av de främmande växter som finns i Sverige som skulle kunna bli invasiva inom 50 år.

Där fanns bland annat bondsyren, (Syringa vulgaris), lammöra (Stachys byzantina) och vresros (Rosa rugosa) med.

– Listan från Artdatabanken är egentligen en riskklassificering av olika arter baserat på om arterna har en negativ påverkan på biologisk mångfald. Klassificeringen är ett av flera vetenskapliga underlag som tas i beaktning i vårt arbete inför arters eventuella listning som förbjudna, säger Johan Linnander.

Enligt Berit Haggren har namnförvirring och generaliseringar inneburit att hela växtgrupper dras med i begreppet ”invasiva”. Det gäller till exempel vresrosen. Den vilda vresrosen kan bli ett problem medan andra, förädlade rugosa-rosor inte alls slår rotskott på samma sätt.

Ett annat problem är syrenen. Den vanliga bondsyrenen finns på artdatabankens lista. Samtidigt finns många fler syrener som är annorlunda; parksyren, prestonsyren, ligustersyren och många fler.

– Dessutom finns sorter av bondsyrenen Syringa vulgaris som inte slår rotskott på samma sätt. Ett exempel är syrenen Norrfjärden som är mikroförökad och står på egen rot, säger Berit.

Förbjudna växter som måste bort

De här växterna är redan nu etablerade i Sverige. Hela listan över förbjudna arter finns på naturvårdsverket.se

Gudaträd ‘Ailanthus altissima’: Ett träd som sprider sig både med frön och med rotskott. Rötter och bark innehåller också ett ämne som hämmar andra växters tillväxt.

Gul skunkkalla ‘Lysichiton americanus’: Kallaväxt som kan bli ett stort problem i känsliga miljöer som stränder, kärr och sumpskogar.

 Gul skunkkalla bekämpas i våtmarker.,
Gul skunkkalla bekämpas i våtmarker., FOTO: Istock

Jättebalsamin ‘Impatiens glandulifera’: Högväxt prydnadsväxt som kan bli över 2 meter hög. Kan konkurrera ut inhemska arter.

 Högväxt och invasiv praktbalsamin.
Högväxt och invasiv praktbalsamin. FOTO: Istock

Jätteloka ‘Heracleum mantegazzianum’: Högväxt planta som är svår att bekämpa. Tränger ut andra växter och kan ge utslag om växtsaft på huden utsätts för ljus.

 Jättelokan är svår att bekämpa.
Jättelokan är svår att bekämpa. FOTO: Istock

Sidenört ‘Asclepias syriaca’: Prydnadsväxt som kan konkurrera ut både vilda växter och odlade grödor. Är också giftig för betesdjur.

 Sidenörten är vacker men alldeles för vidlyftig.
Sidenörten är vacker men alldeles för vidlyftig. FOTO: Istock

Smal vattenpest ‘Elodea nuttallii’: Dybladsväxt som används i akvarier. Kan bilda stora bestånd, särskilt i övergödda vatten.

Tromsöloka ‘Heracleum persicum’: Högväxt loka som kan tränga ut andra arter även sedan den tagits bort eftersom den avger ett ämne som hämmar tillväxt.

 Tromsölokan är förbjuden.
Tromsölokan är förbjuden. FOTO: Istock

Växter som utreds just nu

Vresros ‘Rosa rugosa’: Den vilda ursprungsrosen som kan bilda stora bestånd till exempel på stränder.

 Den rena arten Rosa rugosa kan invadera stränder.
Den rena arten Rosa rugosa kan invadera stränder. FOTO: Istock

Parkslide ‘Reynoutria japonica’: Svårbekämpad växt som dessutom kan sprida sig med så rotfragment på 0,7 gram.

 Parkslide, ökänt ogräs.
Parkslide, ökänt ogräs. FOTO: Istock

Blomsterlupin ‘Lupinus poliphyllus’: Lupinart som blivit vanlig längs svenska landsvägar. Kväver annan växtlighet och gödslar jorden så att växter som trivs på ager jord slås ut.

 Blomsterlupinen är invasiv men ännu inte förbjuden.
Blomsterlupinen är invasiv men ännu inte förbjuden. FOTO: Istock

Sibiriskt fetblad ‘Phedimus hybridus’ och Kaukasiskt fetblad ‘Phedimus spurius’: Arter som till exempel använts för gröna tak.

Sykomorlönn ‘Acer pseudoplatanus’: Kallas också tysklönn. Kan spridas lätt med frön.

 Tysklönnen får massor med frön.
Tysklönnen får massor med frön. FOTO: TT

Kotula ‘Cotula coronopifolia’: Liten kärrväxt med ursprung i södra Afrika.

 Kotulan kan bli ett problem på känsliga marker.
Kotulan kan bli ett problem på känsliga marker. FOTO: Istock

Spärroxbär ‘Cotoneaster divaricatus’: Vintergrön snabbväxande buske.

 Spärroxbär sprider sig lätt.
Spärroxbär sprider sig lätt. FOTO: tt

Kanadensiskt gullris ‘Solidago canadensis’: Breder lätt ut sig och kan tränga undan andra växter.

 Kanadensiskt gullris började som trädgårdsväxt.
Kanadensiskt gullris började som trädgårdsväxt. FOTO: Istock

Läs också: Så ska du inte bekämpa parkslide

Orättvist förtalade växtsyskon

Balsamin: Alla balsaminer är inte som jättebalsaminen. Blekbalsamin kan vara irriterande när den frösår sig men inget riktigt hot. Kusinen springkorn är däremot en sällsynt planta.

 Springkornet är en snäll balsaminsläkting.
Springkornet är en snäll balsaminsläkting. FOTO: Istock

Lupin: Det finns lupiner som inte ställer till det. Regnbågslupin, gul lupin och doftlupin till exempel. Plocka gärna bort fröställningar ändå. Både för att de ska hålla sig på sin plats och för att du får fler vackra blommor.

 Lupinhybrider kallas ofta Russelhybrider. De har ofta tvåfärgade blommor.
Lupinhybrider kallas ofta Russelhybrider. De har ofta tvåfärgade blommor. FOTO: TT

Vresros: Gruppen vresrosor är stor men det är bara den rena grundarten Rosa rugusa som ställer till problem. Bland de förädlade rugosarosorna finns massor med härliga och härdiga sorter att välja i stället, till exempel klassikern Hansaros.

 Hansarosen är en av många snälla rugosarosor.
Hansarosen är en av många snälla rugosarosor. FOTO: Istock

Förhindra spridning av invasiva växter – det här kan du göra:

Håll trädgårdsväxter i trädgården: Den som först planterade en parkslide var säkert inte medveten om vilket elände den skulle bli i framtiden. Ta det säkra före det osäkra och se till att de växter du har i trädgården inte flyter ut i landskapet.

Dumpa inte växtrester i naturen: Kompostera på din egen tomt och se noga till att inte rester från trädgårdsröjningar ramlar av släpet på väg till återvinningscentralen.

 Kabomban såldes förr som akvarieväxt, låt den stanna inne.
Kabomban såldes förr som akvarieväxt, låt den stanna inne. FOTO: Istock
 Marmorkräftan fanns förr i akvarier. Har du sådana? Se till att de stannar där.
Marmorkräftan fanns förr i akvarier. Har du sådana? Se till att de stannar där. FOTO: TT

Glöm inte dammen: Även vattenväxter kan rymma och förstöra i naturen. Det finns akvarieväxter och djur som förut såldes i butik som nu är skadliga för naturen. Några exempel är vattenväxten kabomba och den lilla marmorkräftan ‘Procambarus fallax f. virginalis’.

Håll koll i naturen i din närhet: Se dig omkring på promenaden så att du ser om känsliga växter får konkurrens eller hamnar i fara. Ett bra exempel är bestånd med kattfot som blir allt mer utsatta. Om du plockar bort gödslande gräsklipp från platsen eller drar bort de första plantorna blomsterlupin från vägkanten kan du ha räddat den.

Slå larm om du ser en invasiv växt: Läs gärna på om växter som kan bli problem och rapportera om du ser dem i naturen. Information finns på naturvardsverket.se och invasivaarter.nu

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen