Växtexperterna: Därför älskar vi snödroppen!

Den kalla och bistra vintern 1855 är på väg att äntligen ta slut. Britterna som kämpat i snart två år i oändliga strider mot ryssarna i Krimkriget får äntligen en livsgnista, ett tecken om något annat än krig och elände.

Korrespondenten William Russell rapporterar i The Times om alla de snödroppar som tränger sig upp ur den frusna jorden, genom snön, mellan hålen efter skott och granater. Soldaterna kallar den ”hoppets stjärna” och ”tröstens blomma”.

Både officerare och soldater pressar blommor, plockar buketter och lökar och postar till familj och vänner som planterar dem därhemma. Den så kallade ”Krimsnödroppen” kom på så sätt för lång tid framöver att blomstra i vårvinterrabatter utanför såväl slott som koja och blev vida populär i England.

Symbolen för det tidiga

Om denna och många andra anekdoter kring hur den lilla lökväxten kommit att bli en kär symbol för hoppet och livet kan man läsa i den nya boken Snödroppar – en galantofil kärlekshistoria (Roos & Tegnér).

– Snödroppen har länge varit en symbol för det tidiga. Framför allt för oss svenskar, som i början av året är helt utsvultna på trädgård. När det inte finns så mycket att titta på går man ut, tittar nära på blommorna och gläds, säger Gunnel Carlson som tillsammans med Elisabeth Svalin Gunnarsson står bakom boken.

Författarparet har därmed sällat sig till den långa rad av poeter, konstnärer och författare som har förförts av snödroppen, och som triggats till att vilja porträttera dess skönhet och näpna charm.

Den blygsamma snödroppen tycks ha trollbundit människan i århundraden. I boken berättas om hur den redan under 1500- och 1600-talen blev högsta mode i Europa. Både förnäma män och kvinnor sågs bära snödroppsformade örhängen och lät sig avporträtteras i all sin ståt.

En flirtig blomma

Som symbol för hoppet, livet och längtan har den också gett upphov till en kär sed bland danska, uppvaktande unga par under våren. Som det danska namnet vintergæk antyder, anses snödroppen lura vintern och fresta oss med längtan efter varmare tider – och en och annan flirt.

Enligt seden plockas årets första vintergæk och skickas inuti ett vikt och mönsterklippt papper – ett gækebrev – med endast vissa ledtrådar om avsändaren. Den mottagare som gissar fel får böta med ett påskägg, en fest eller en kyss.

Just det danska namnet blev förresten ett huvudbry för ingen mindre än H.C. Andersen, som i ett försök att få blomman att i folkmun bli kallad sommargæk istället för det opoetiska vintergæk, skrev en saga där blomman själv säger att den vill bli kallad för sommargæk. Initiativet misslyckades.

Läs också: Lyckas med julros

Synen på just kraften och skönhetsvärdet återspeglas också just i blommans otaliga namn genom århundraden. Några smakprov på det finns också i boken. I England är smeknamnen nästintill poetiska, såsom Dewdrops (Daggdroppar), Fair Maids of February (Ljuva februari-jungfrur), White Ladies (Vita damer), Naked Maiden (Nakna jungfrun). I andra delar av Europa är det snarare blommans unika kraft att genomborra, perforera eller ta hål på snön som gett den dess namn, som franskans perce-neige, tyskans Schnee-Durchstecher och italienskans Bucaneve.

Kan smälta snön

– Snödroppen fascinerar lika mycket med sin oskuldsfullhet som med sin kraft att kunna bryta sig upp genom snö och is, säger Gunnel Carlson.

Och kanske är det just denna kraft som också gör blomman så fascinerande. För den blygsamma lilla blomknoppens temperatur håller faktiskt någon grad högre än omgivningen, en egenhet som ger den förmågan att smälta sin väg upp genom snön.

Att snödroppen är först på säsongen har bidragit stort till att den blivit så högt älskad, tror Gunnel Carlson, som också berättar om hur hon personligen blev kär i snödroppen, när den för första gången verkligen berörde henne.

– Det var i februari när min man och jag körde bil i England för att titta på trädgårdar. Vi hade kört av färjan i Harwich och åkte nordväst på en av motorvägarna när det plötsligt dök upp en skylt. ”Snow drop walk” stod det. Vi körde av och hamnade i Hodsock Priory – ett helt magiskt ställe, väldigt engelskt, vars omgivningar var fullkomligt vita av alla snödroppsfält. Det var som en uppenbarelse!

Samlar på droppar

Gunnel Carlsson, som själv har ett 40-tal sorter, alla med sina personligheter, berättar stolt att hon i sina egna planteringar hittat ett spännande exemplar med två klockor. Hennes plan är att så småningom kunna bjuda på en snödroppspromenad hemma i trädgården i Arlöv.

Hennes personliga favorit är den turkiska snödroppen Galanthus elwesii och sorterna ’Marjorie Brown’, ’Big Boy’ och ’Walker Canada’.

– De är robusta, matta i färgen och lite mer bredbladiga än den vanliga sorten Galanthus nivalis. De har ofta stora klockor, är pålitliga och kommer tillbaka. De är lite kaxiga!

Besattheten kring snödroppar kanske inte kan mäta sig riktigt med den som uppstått kring exempelvis tulpaner eller ormbunkar. Gunnel Carlson säger:

– Vi har inte nått dit i Sverige än, men det finns ju många amatörer som börjat samla på nya sorter i modern tid. Men i England och Belgien, där går man ”all in”! Man liksom drabbas av ett begär och kan lägga ganska mycket pengar på en stackars snödroppslök. Det handlar inte bara om själva blomman, utan också mycket om människorna kring den. Det finns också något ganska ömsint i att samla på snödroppar. Man tar hand om den här lilla löken och det kan bli hela skogar av den.

En sort bara för dig

Gunnel Carlson berättar vidare att det i snödroppssammanhang finns en liten grupp som kallas The immortals, (De odödliga). Lyckas du ta hand om, korsa och få en ny sort att föröka sig, då har du chansen att utnämnas till en ”immortal”.

– Då kan du få sorten uppkallad efter dig, en snödroppe med både ditt för- och efternamn. I England är det ju nästan som att bli adlad, säger Gunnel Carlson och skrattar. Hon tillägger:

– Om det är något jag själv tar sikte på? Absolut!