Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
TV 2 januari

Kalle Lind älskar populärkultur från förr

Kalle Lind älskar gamla tiders populärkultur - och är sprängfull av roliga fakta. Det märks i hans populära P1-podd ”Snedtänkt”.

 ”Jag vill tro och hoppas att lyssnarna gillar att vi som sitter där och pratar om populärkulturella saker med stor entusiasm”, säger Kalle Lind.
”Jag vill tro och hoppas att lyssnarna gillar att vi som sitter där och pratar om populärkulturella saker med stor entusiasm”, säger Kalle Lind. FOTO: Krister Hansson/Aftonbladet/TT

Varför är du så intresserad av äldre populärkultur? Din vetgirighet tycks aldrig sina?

– Nej, och suget kom redan när jag var liten. När jag växte upp på 1980-talet var det Hasse & Tage och annat som fanns tillgängligt när jag vittjade mammas och mormors bokhyllor.

Läs också: Alla svenska städer som varit med i ”På spåret”

Vad var det som du fastnade för då?

– Jag tänkte aldrig på att det kanske inte var något för min generation. Men precis som många barn hade jag ett starkt intresse för humor.

Hur har du gjort för att komma åt all kunskap i ämnet?

– Det är en dynamisk process som pågått i 40 år. Jag har ingen metod utan jag går på ren lust. Allt jag läser i genren fastnar i mig, om det så är något om Sickan Carlsson eller vad som helst.

Hur är dagens populärkultur jämfört med gamla tiders?

– I alla tider har människan velat bli underhållen, och skämten har i princip alltid handlat om samma saker. Så på det sätt är det ingen skillnad även om utanpåverken skiftar.

Så det var inte bättre förr?

– Äldre människor brukar säga till mig: ”Visst var det bättre förr?” Nej, det vill jag inte gå med på. Däremot är utbudet i dag ett helt annat än tidigare.

Snedtänkt”, din podd i P1, är väldigt omtyckt. Vad ligger bakom det tror du?

– Jag vill tro och hoppas att lyssnarna gillar att vi som sitter där och pratar om populärkulturella saker med stor entusiasm.

Som exempelvis att rota i hur Jaques Werup är släkt med Mona Tumba. Vi förnekar inte att vi är genuint intresserade av småsaker.

Läs också: Kolla in Johans häftiga dansbandskort från 1970-talet

I ”Snedtänkt” berör du ofta gamla artister. Har du själv någon känd kulturell person i släkten?

– Ja, men jag träffade honom aldrig. Farfars kusin Carl-Henning Wijkmark var författare och lite i ropet på 1960-talet när han skrev en del skandalböcker, bland andra Jägarna på Karin Hall, om nazisten Hermann Göring.

 Tage Danielsson och Hans Alfredson.
Tage Danielsson och Hans Alfredson. FOTO: SVT

Nu är du aktuell med den första renodlade biografin om Hasse Alfredson. Varför en tjock bok om honom?

– Dels för att det inte finns någon biografi om honom sedan tidigare, och dels för att Hasse Alfredson förutom min familj är den som betytt mest för mig genom livet. Sedan jag var fyra-fem år har Hasse & Tage alltid funnits omkring mig, och jag började tidigt samla fakta. Jag har deras tidslinje intatuerad i ryggmärgen.

 Biografin ”Hasse Alfredson – en sådan där farbror som ritar och berättar” (Forum).
Biografin ”Hasse Alfredson – en sådan där farbror som ritar och berättar” (Forum).

Vad var det mest intressanta med Hasse Alfredson?

– Hans enorma mångsidighet och enorma produktivitet, det var ett aldrig sinande flöde i många decennier. Och mitt i humorn hade han också en enorm melankoli, och inte enbart på grund av att han hade en liten son som dog i en elolycka.

Du är hedersmedborgare i din uppväxtort Eslöv?

– Ja, och jag är glad över att jag har kunnat försonas med min uppväxt. För jag älskade inte varje sekund av att bo i Eslöv, jag inbillar mig att jag hade blivit mer förstådd i Lund.

Apropå Skåne: Du har också skrivit ordboken Skånsk-svensk ordbok – från abekatt till övanpo. Vilket är ditt skånska favoritord?

– Jag är väldigt förtjust i sjatte. En sjatte är någon som aldrig riktig får till det, som liksom alltid kommer för sent med något eller krånglar till det. Det finns inget bra rikssvenskt ord för sjatte. Men för mig som skåning vet jag exakt vad det är.

Läs också: Nio veckor i buss för Larz-Kristerz – älskar att göra folk glada

5 kulturprofiler från förr som Kalle tycker vi borde uppmärksamma mer:

1. Tollie Zellman (1887–1964)

 Tollie Zellman.
Tollie Zellman. FOTO: Sjöberg bild

”Hon var en komedienn som syntes i Hasse Ekmans filmer på 1940-talet och tidigt 1950-tal. Hon var jättestor på sin tid, och en fantastisk människa, frispråkig och rolig. Alla som träffade henne skrev om henne i sina memoarer. Det finns ingen som Tollie nu.”

2. Julia Ceasar (1885–1971)

 Julia Ceasar.
Julia Ceasar. FOTO: Sjöberg bild

”Hon var en riktig krutgumma, eller ett rivjärn som man sa på den tiden. På film spelade hon ofta ragata som man inte satte sig på. Under många år drev hon en friluftsteater i Stockholm. Dessutom hamnade hon som plus 80-åring på Svensktoppen med låten Annie från Amerika.”

3. Karl Gerhard (1891–1964)

 Karl Gerhard.
Karl Gerhard. FOTO: Sjöberg bild

”En estradör med kupletter som ofta var som att lösa korsord. Han strösslade med referenser och halsbrytande paralleller. Karl Gerhard var fyndig och svårbegriplig, men därför också så kittlande. Varje gång man lyckas hitta lösningar blir man så glad.”

4. Hjördis Pettersson (1908–1888)

 Hjördis Pettersson.
Hjördis Pettersson. FOTO: Sjöberg bild

”Jag är väldigt förtjust i filmiska kvinnotyper som inte riktigt fungerar i dag, så kallade rivjärn eller huskors. Och Hjördis Pettersson kunde leverera saftigheter som satte folk på plats. Samtidigt var hon en person med en enorm integritet. Ingen blir väl kanske så värst inspirerad av att se en Lilla Fridolf-film i dag, men som människa är Hjördis fortfarande relevant.”

5. Jacob Dahlin (1952–1991)

 Jacob Dahlin.
Jacob Dahlin. FOTO: Sjöberg bild

”Han gick ur tiden relativt tidigt och är märkligt bortglömd. Han var jättestor på 1980-talet med sitt TV-program, som varje lördag som introducerade oss för homokultur utan att veta om det. Jacob nämns för sällan som den stora TV-profil han var.”

 Kalle Lind tävlar i ”På spåret” i SVT tillsammans med journalisten Isobel Hadley Kamptz.
Kalle Lind tävlar i ”På spåret” i SVT tillsammans med journalisten Isobel Hadley Kamptz. FOTO: SVT

Kalle Johan Åke Lind

Ålder: 44 år.

Bor: I Malmö.

Gör: Diversearbetare i kulturbranschen. Skriver böcker, krönikor och på kultursidorna i Sydsvenska Dagbladet och i Expressen.

Aktuell: Med biografin ”Hasse Alfredson – en sådan där farbror som ritar och berättar” (Forum). Medverkar i radioprogrammet Fredag i P4. Har podden Snedtänkt i P1, tävlar i ”På spåret” i SVT tillsammans med journalisten Isobel Hadley Kamptz.

Familj: Hustru och tre söner.

Drömmer om: På ett personligt plan vill jag gärna fortsätta med det jag gör. Få möjlighet varje dag till att förkovra mig i det jag är genuint intresserad av och sedan skriva och prata om det till andra som gillar samma saker. Jag lever verkligen i en lyxtillvaro.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen