Kritik mot språket i ”Vår tid är nu”

SVT:s dramaserie Vår tid är nu sträcker sig över nästan tre decennier och de olika tidsepokerna skildras genom såväl noga urval av kläder och scenografi som politik och samhällsyttringar.

Men många tittare, vissa mer brydda än andra, har reagerat på att språket inte alltid är tidsenligt. Till exempel pratar Nina Löwander om ”ett ligg” tidigt i första säsongen, ett uttryck som vissa anser inte användes under 1940-talet.

– Ibland kan man uppfatta uttryck som moderna även om de har funnits med länge, och ibland har vi missat att det har slunkit igenom uttryck som är för moderna. Men vi jobbar på att bli bättre, säger Ulf Kvensler, som tillsammans med Malin Nevander och Johan Rosenlind utgör trion bakom serien.

Läs också: Så sköter du om din azalea

Medvetet val

Enligt Ulf Kvensler är alltid första prioritet att skapa ett bra drama, därför är det ett medvetet val att inte använda ett för ålderdomligt språk.

– Det är alltid en avvägning att hitta ett språk som inte låter för modernt, men inte heller låter helt gammaldags. För då fokuserar man mer på språket än vad som händer i historien. Så vi har försökt hitta en medelväg där, med ett ganska neutralt språk.

”Vår tid är nu” säsong 3

Inför tredje säsongen, som utspelar sig mellan åren 1968 och 1972, har såväl språk som scenografi och kläder varit en utmaning.

– Det är på ett sätt svårare när man kommer närmare sin egen tid. Det är mer likt vår tid och det finns många fler som var med på den tiden som kan säga att ”det där är fel, det stämmer inte”, säger Ulf Kvensler.

Yngre generation med nytt språk

För skådespelaren Hedda Stiernstedt har den språkliga förändringen genom decennierna inte varit märkbar på hennes karaktär Nina Löwander.

– Det är mer den yngre generationen som är mer frigjord, har sina jeans och som är yngre än någon ung generation någonsin har varit. Vårt språk ändras inte så mycket, säger hon.

Läs också: Årets landbröd – superlimpa med morot och potatis (recept)