Lista: Kan du väderspråket?
Järnnätter, markfrost och dagsmeja. När meteorologerna slänger sig med sitt väderspråk är det inte alltid lätt att hänga med. Här är en hel lista med udda vädertermer – passa på att testa dina kunskaper!
En väderrapport kan innehålla en mängd olika termer och uttryck som inte alltid är lätta för gemene man att greppa.
– Utmaningen är att översätta facktermer och uttryck så att allmänheten ska förstå. Men om vi förenklar för mycket är det risk att det försvinner viktiga saker. Vi måste hitta balansen för att få fram budskapet, säger Charlotta Eriksson, meteorolog på SMHI.
”Chans till regn”
Fjolårets torka innebar att många önskade regn. Meteorologernas användning av uttrycken ”risk för regn” och ”chans till sol” blev näst intill provocerande, i alla fall för de lantbrukare som förtvivlat önskade regn.
– Då borde man definitivt undvika att säga ”risk för regn”, när vi hade en period med längre torka. Då var det snarare ”chans till regn”. Om det är risk eller chans kan bero på vad vi har haft för klimat tidigare. Från början har uttrycken nog att göra med att vi befinner oss på de breddgraderna där vi har ostadigt väder, säger Charlotta Eriksson.
Läs också: Svettas in sommaren, frys in vintern – så mycket sannig ligger det i mormors uttryck
Ett förenklat väderspråk
Numera ses ofta meteorologerna i tv-kanalernas morgonstudior spekulera kring chans till grillväder och kvalitén på skidbackar. Något som kan få väderspråket att förenklas och personifieras.
– I grunden ska vi alltid vara neutrala i vårt väderspråk och inte uttrycka värderingar när vi pratar om vädret. Det kan handla om språkbrister, att man inte hittar ord. Alternativet till ”risk för” skulle ju till exempel kunna vara ”sannolikhet för”.
Läs också: Hur var vädret när du föddes? Kolla upp i roliga vädertjänsten!
Kan du vädertermerna?
Solskur betyder…
En regnskur samtidigt som solen lyser. Kanske ser man en regnbåge.
Dagsmeja betyder…
Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is, företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten.
Värmebölja betyder…
Värmebölja är om det har varit 25 grader varmt eller mer under minst fem dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är kraven lite lägre – där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.
Tropisk natt betyder…
Minst 20 grader varmt under hela natten.
Järnnätter betyder…
De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och som därför är extra farliga eftersom växtsäsongen har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda delar av landet, tidigare i söder och senare i norr.
Skyfall betyder…
Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.
Underkylt regn betyder…
Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Dropparna fryser omedelbart när de träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka och inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.
Snödrev betyder…
Snön ”lossnar” från marken och driver med vinden. Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt i ögonhöjd. Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.
Blötsnö betyder…
Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.
Snöblask betyder…
Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken och smälter oftast bort snabbt.
Markfrost betyder…
Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.
Töväder betyder…
Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter, annat fruset tinar upp.
Gråväder betyder…
Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och vintern i södra Sverige.
Källa: SMHI
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.