Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Väder 12 november

Meteorologen Martin Hedberg: ”Så blir framtidens extremväder”

Extrema väder har förvisso funnits i alla tider, men i takt med klimatförändringarna blir det osannolika vädret mer sannolikt. Det menar meteorologen och föreläsaren Martin Hedberg, som nu är aktuell med sin debutbok Extremt väder.

 Meteorologen Martin Hedberg drivs av fascinationen för väder. ”Det är så mycket med väder som påverkar våra samhällen”, säger han.
Meteorologen Martin Hedberg drivs av fascinationen för väder. ”Det är så mycket med väder som påverkar våra samhällen”, säger han. FOTO: Frida Jareteg

Den som bläddrar i Martin Hedbergs fotobok Extremt väder kan inte låta bli att fascineras av de märkliga stordåd som sker i jordens atmosfär. Med högupplösta fotografier från alla världens hörn illustreras de mest häpnadsväckande väderfenomenen, allt från den bistraste kylan till den hetaste sandstormen.

– Fascinationen handlar nog om att det är så mäktigt och att man som människa är så utelämnad. Om man upplever ett riktigt åskoväder får man känna sig riktigt liten, säger Martin Hedberg.

Med en bakgrund som meteorolog arbetar Martin Hedberg med att kommunicera vetenskap inom väder och klimat. Han har synts i Svt som väderpresentatör och har anlitats som meteorolog inom extremsporter. En segling över Atlanten 1997 har han särskilt starka minnen från.

– Vi skulle slå hastighetsrekordet mellan London och New York. Då var det mitt jobb att leta upp det extrema vädret, där det blåste som mest, och se till att vi låg där tillräckligt länge för att slå världsrekordet. Och det gjorde vi, berättar han.

 ”Extremt väder” innehåller mäktiga fotografier av alla typer av väderfenomen.
”Extremt väder” innehåller mäktiga fotografier av alla typer av väderfenomen. FOTO: Max Ström förlag

Läs också: 5 klimateffekter på naturen du kanske inte kände till

Sannolikheten ökar

Extrema väder är inte bara varmast och kallast, blåsigast och torrast. Det som är extremt för en del av världen behöver nödvändigtvis inte vara extremt på en annan plats.

– Stormen Gudrun till exempel var extremt för oss, men det var inte extremt i förhållande till resten av världen, säger Martin Hedberg.

 Stormen Gudrun drog i januari 2005 in över de småländska skogarna och blåste ner ett till synes oändligt antal träd i sin väg.
Stormen Gudrun drog i januari 2005 in över de småländska skogarna och blåste ner ett till synes oändligt antal träd i sin väg. FOTO: JOAKIM BERGLUND/SCANPIX/TT

Det extrema vädret har funnits i alla tider, men det som sker i takt med den globala uppvärmningen är att sannolikheten ökar.

– Om sannolikheten för att Gudrun ska inträffa är att det händer en gång vart hundrade år, då är det inte så farligt. Men i takt med att klimatet förändras – det blir varmare, det finns mer energi i haven, det finns mer vatten som kan falla i nederbörd – kan sannolikheten förändras till en gång vart tionde år. Då måste man plötsligt ta höjd för det.

Förändringen går snabbt

 Från boken: De tropiska cyklonerna känns igen på satellitbilder för sitt klassiska ”öga” i centrum. Bilden föreställer tropiska cyklonen Florence på Atlanten september 2018.
Från boken: De tropiska cyklonerna känns igen på satellitbilder för sitt klassiska ”öga” i centrum. Bilden föreställer tropiska cyklonen Florence på Atlanten september 2018. FOTO: NASA

I Parisavtalet finns målet att den globala temperaturökningen begränsas under två grader. Det kan ställas i relation till att det under en istid är 2 till 4 grader kallare i medeltemperatur. Några grader kallare eller varmare gör uppenbarligen stor skillnad. På bara 100 år har luften blivit en grad varmare.

– Vädret är naturens sätt att upprätthålla balansen. När vi gick ur den senaste istiden tog det 6 000 år. När förändringen går långsamt hinner naturen, växt- och djurarter anpassa sig, antingen rent genetiskt eller genom att vandra norrut. Men nu går det så fruktansvärt snabbt.

När klimatet har ändrats tidigare har det skett av naturliga orsaker. Men den här gången har mänskligheten ”kickat i gång” processen.

– Mycket av det som händer – glaciärer som smälter eller permafrost som tinar – är precis sådana återkopplingar i naturen som har tidigare föregått naturliga klimatförändringar. Samma saker som driver på naturliga klimatförändringar ser vi hända nu också, men det går snabbare.

Läs också: Sant och falskt om klimatet – det här säger forskningen

Ekosystemen stressas av klimatet

Under de senaste 12 000 åren har vi haft ett förhållandevis stabilt klimat som gett oss förutsättningar att bygga den civilisation och infrastruktur vi har i dag. Oavsett orsak finns det viktiga aspekter i att undvika klimatförändringarna.

Det är inte bara i fattigare delar av världen som konsekvenserna av klimatförändringarna bli verklighet. I Sverige lär vi främst märka av följder kopplat till vatten – för mycket vatten och för lite vatten.

– Systemen kommer att stressas av klimatet. Jordbruket till exempel har under lång tid fungerat bra, men med klimatförändringar är det ökad sannolikhet för torka eller översvämningar, säger Martin Hedberg.

 Martin Hedberg har en bakgrund som meteorolog inom flygvapnet.
Martin Hedberg har en bakgrund som meteorolog inom flygvapnet. FOTO: Frida Jareteg

Stora flyktingströmmar

Golfströmmen förändras, Amazonas kollapsar, permafrosten tinar, glaciärer smälter och havsnivån stiger flera meter. Det är konsekvenser som forskare kan förutse av en varmare planet. Martin Hedberg poängterar också de följder som stäcker sig bortom väder och klimat.

– Jag har svårt att se hur samhällena ska klara av att hantera de geopolitiska konsekvenserna när det är miljontals människor på flykt från svält eller översvämningar. Då har vi skapat oss ett enormt elände som inte bara handlar om att tillgången förstörs för att det brinner eller är torka, utan att konflikter uppstår mellan nationer till följd av att människor är på flykt. Den tanken är riktigt obehaglig.

FOTO: NASA

Ingen återvändo

Ingen forskning har kunnat bevisa att vi kommer att återgå till det klimat som en gång varit. Inte ens som det var på 1970- eller 1980-talet. Det kommer sig av att växthusgaser blir kvar i atmosfären i flera hundra år. Merparten av det vi har släppt ut de senaste 100 åren är alltså fortfarande kvar i luften. Även om vi helt och hållet skulle sluta släppa ut växthusgaser, så kommer det ta lång tid innan halten växthusgaser försvinner ur luften. Fotosyntesen och koldioxidbindningen i haven hinner helt enkelt inte med.

– Jag märker att en del tror att det skulle hjälpa om vi bara planade ut utsläppen och stannade på den nivån vi har nu. Men det är inte så, för om vi fortsätter med samma nivå av utsläpp så ökar halten i luften. För att ha samma halt i luften måste vi halvera våra utsläpp. Och det är ganska långt kvar tills vi är där, säger Martin Hedberg.

Vill kontrollera naturen

 Från boken: Polarsken (på norra jordklotet även kallat norrsken) sett från rymdstationen ISS över Kanada. På bilden ses också ”luftsken”, ett svagt grönblått sken fördelat över atmosfären.
Från boken: Polarsken (på norra jordklotet även kallat norrsken) sett från rymdstationen ISS över Kanada. På bilden ses också ”luftsken”, ett svagt grönblått sken fördelat över atmosfären.

En annan aspekt som Martin Hedberg lyfter i sin bok Extrema väder är mänsklighetens vilja att kontrollera naturen. Han menar att sårbarheten blir större ju mer kontroll vi försöker skaffa oss.

– Som skogsägare vill du inte ha skadedjur eller bränder, utan du gör vad du kan för att få så mycket avkastning på skogen som möjligt. Men då skapar du samtidigt en sårbarhet. Om du till exempel bara har gran, och får skadeinsekter ett år som ger sig på just gran, då förlorar du allt. När vi är vana vid att ha så mycket kontroll blir vi mer sårbara när det inte fungerar enligt planen.

Att tro att vi äger jordens naturresurser är problematiskt, menar Martin Hedberg.

– Vi ser naturen som en produktionsapparat som är till för oss som resurs och bygger vår samhällsapparat på den förutsättningen. Men nu när naturen förändras måste vi acceptera att dess förmåga att producera sätts ur spel.

Lösningen då? Jo, att minska på optimeringen.

– Då kan vi inte maxa produktionen lika mycket, men vi skulle vara rustade för förändringar och tåla dem bättre.

Läs också: Så kan du leva ett mer hållbart liv – 10 handfasta tips

Dystopisk framtidsbild?

Visst kan bilden av framtiden som Martin Hedberg utmålar verka dystopisk. Men verkligheten kan vi inte blunda för.

– Det går inte att förhandla med naturlagar. Vi måste förstå fysiken, kemin och biologin, och se vårt ramverk för planeten vi lever på och dess förutsättningar. Vi människor så är kreativa. Om vi bara har det här ramverket klart för oss så kan vi vara hur kreativa vi vill, säger Martin Hedberg.

Martin Hedberg

Ålder: 52 år.

Bor: Stockholm. Har också en gård i Jämtland med lite skogsmarker.

Bakgrund: Meteorolog inom flygvapnet. Har varit väderpresentatör i Svt och anlitats i extremsporter. Arbetar med kommunikation av vetenskap.

Aktuell med: Debutboken Extremt väder (Max Ströms förlag, 2019). Föreläser om klimatförändringar och omställningen på företag, skolor och myndigheter.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen