"Surtanten" Jenny Neikell avslöjar fermenteringens hemligheter

Nej, sur är hon inte. Och knappast tant heller. Snarare tvärt om. För här talar vi om en cool, punkklippt tjej som sprudlar av entusiasm. Speciellt när hon berättar om det roligaste hon vet – fermentering.

– Man blir helt enkelt så här glad av att hålla på med och äta fermenterad mat, säger Jenny Neikell med ett bubblande skratt i rösten.

Likväl är det just Surtant hon väljer att kalla sig, författaren och fermenteringsdrottningen Jenny Neikell.

Snälla mikroorganismer

För det där med sur, ja, det inget annat än en hedersbetygelse. Åtminstone i fermenteringens magiska värld. Och det är i den Jenny regerar. Tillsammans med ett gäng bakterier, jäst och mögel.

– Jag överlåter en råvara, till exempel grönsaker, bär, mjölk, mjöl eller bönor, åt snälla mikroorganismer som förvandlar råvarans smak, doft och textur.

Rynkade på näsan åt fermenteringsföretaget

När Jenny startade sitt fermenteringsföretag för åtta år sedan var det många som rynkade på näsan åt hennes fräsande, jäsande matlagningskonster. ”Bakterier blir man väl sjuka av”, sa folk.

– Men i dag är intresset jättestort och folk har förstått att snälla mikroorganismer är goda i dubbel bemärkelse, de både gör maten smaklig och är bra för kroppen

Provade göra surkål

Själv började Jenny experimentera med fermentering redan som tonåring.

– Jag blev vegetarian när jag var 15 år och lånade kokböcker på biblioteket. Där stod att vegetarianer ska äta surkål.

Så då tillverkade hon det. Efter eget recept…

– Låt oss säga att det inte var kärlek vid första smakprovet. Men jag blev så fascinerad av själva processen, att vitkål och salt kunde bli surt med hjälp av snälla bakterier, att jag fortsatte experimentera.

Läs också: Så bakar du surdegsbröd i gryta

Trendigt med fermentering

Och kanske är det just kombinationen av hälsosamt, experiment och smaksensation som har gjort fermentering till något av det trendigast man kan ägna sig åt i köket.

– Fermentering hakar i flera trender. Fler blir intresserade av vegetarisk mat och fermentering är ett sätt att få mycket smak och intressant textur i maten.

Ärligare mat

Dessutom fungerar fermentering ofta som en konserveringsmetod, berättar Jenny.

– Du kan ta tillvara grönsaker och därmed äta närproducerat en större del av året.

Matfusk och obegripliga tillsatser i industritillverkad mat bidrar också till intresset, tror Jenny.

– Många vill tillbaka till enklare, ärligare mat där man förstår innehållsförteckningen och tillverkningen.

Och fermentering är en ursprunglig förädlingsmetod med få ingredienser.

Odla hemma i trädgården

Jenny bor i Malmö och odlar så mycket hon kan i sin trädgård. Resten köper hon av proffs.

– Många svenskodlade grödor är enastående jämfört med importerade. Till exempel morötter och äpplen, där finns en enorm smak- och kvalitetsskillnad, tycker Jenny.

Samarbetar med svenska bönder

Därför har det blivit många samarbeten med svenska bönder genom åren. Tillsammans har de testat olika sorter som har lämpat sig extra väl för fermentering.

Men tröttnar hon då aldrig på fermenterad mat, kan man ju undra.

– Nej, faktiskt inte. Det finns så många olika sorters fermenterad mat, allt från surkål och kimchi, till kombucha, ost, tempeh, surdegsbröd och kefir. Det går att variera i oändlighet, jag äter fermenterad mat flera gånger om dagen.

Lär ut alla fermenteringsknep

Och de där fermenterade tungvrickarna vill hon nu lära också Lands läsare att tillaga. Därför håller hon en exklusiv digital kurs i fermentering på land.se.

– Här lär jag ut enkla, säkra metoder för att fermentera hemma och jag lägger stor vikt vid att man ska förstå vad det är som händer under fermenteringsprocessen.

Läs mer om Jennys fermenteringskurs

Delar med sig av alla tips

Jenny berätta att många blir lite nervösa eftersom det handlar om bakterier och andra mikroorganismer.

– Men följer man bara mina instruktioner så blir det rätt och gott. Jag kommer så klart även att dela med mig av mina bästa recept och visa olika knep och ge tips som underlättar.