Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 11 oktober

Årets lantis: 7 problem som krossar landsbygden (och en lösning)

Po Tidholm, journalist och Årets Lantis, är aktuell med en ny bok där han lyfter frågor samhället måste ta tag i för att landsbygden ska ha en chans. Här är sju av dem.

FOTO: Peter Hoelstad

Han är journalisten bakom bland annat dokumentärserien Resten av landet och boken Norrland. Förra året utsågs han till Årets Lantis.

I sin nya bok Läget i landet fortsätter Po Tidholm att belysa landsbygdens roll och status i Sverige idag. Här är några av problemen han lyfter – och en lösning.

1. Inte geografisk jämlikhet

Vi har gått från inställningen att alla har rätt till service överallt till att ”man får skylla sig själv” om man bor på fel ställe, enligt Po.

– En sjuksköterska i Vilhelmina får ut en månadslön mindre om året jämfört med i Stockholm, på grund av att den kommunala skatten är så mycket högre – samtidigt som servicen är så mycket lägre, säger Po Tidholm.

2. Myt att ingen vill bo på landet

Alla varken kan, vill, eller bör flytta till storstäderna, påpekar Po, undersökningar visar tvärtom att fler människor skulle vilja bo på landet om det vore möjligt.

Läs också: Huspriserna ökar mest på landsbygden

– Landsbygdens status måste lyftas. Är de som bor på landsbygden mindre värda? Det är ju ändå så att vi är beroende av att ha människor i hela Sverige annars skulle våra basindustrier gå under.

3. Staden tar åt sig äran

Det har skett ett skifte i hur vi ser på resurser och produktion, enligt Po. För 70 år sedan ansåg man att malmens värde uppstod i Gällivare där den bryts, men idag tycker vi att värdet uppstår i styrelserummet där de strategiska besluten tas.

– Det här är ett sorts kolonialt förhållningssätt där landsbygden ska leverera, men inte creddas för det, utan staden tar åt sig äran.

4. Politikers vilja saknas

Nu inför valåret hoppas Po få upp landsbygdsfrågan på agendan, för hittills, säger han, tar inget parti den på allvar.

– Det är tragiskt att den har så extremt låg prio hos nästan alla partier. Det är viktigt att de engagerar sig i det här. Samtidigt skriver i princip alla politiker under på att hela Sverige ska leva, för de värden som finns på svensk landsbygd vill de inte gå miste om. Då måste de bestämma sig för vad det är värt att bevara de värdena.

Läs också: Glesbygd, landsbygd eller gles landsbygd – var bor du?

5. Risk för populism

Po tror det finns en politisk potential i landsbygdsfrågorna, som kan gynna populism.

– Jag är jätteglad så länge SD håller sig utanför detta, jag litar inte på deras motiv. De skulle kunna spela ut staden mot landet och vice versa på samma sätt som Trump gjorde när han åkte runt i kolminedistrikten. En populist som spelar på sådana strängar skulle ha framgång.

6. Inget nationellt ansvar

Att staten inte tar nationellt ansvar för platsutveckling utan delegerar det till kommunerna förstärker ojämlikheterna i landet, menar Po.

– Jag tänker på BB Sollefteå där landstinget i Västernorrland kände sig tvungna att stänga för att de måste prioritera mellan sina orter. Hade det funnits ett nationellt ansvar för förlossningsvården i Sverige så hade det inte varit acceptabelt att prioritera kvinnorna i Sundsvall istället för kvinnorna i inlandet.

Läs också: 9 heta landsbygdsfrågor – så här säger ministern om dem

  • 7. Tillväxtmotorer ovetenskapliga

Idag satsar många områden extra på en större ort, och samlar kapital, utbildning och vård där. Tanken är att de ska bli tillväxtmotorer och gynna hela regionen, men det ifrågasätter Po kraftigt.

– Går det bra för Umeå ska det gå bra för Sorsele, menar man. Det är ovetenskapligt, snarare tyder det mesta på att det är totalt tvärtom. Satsningen har snarare tömt omgivningen.

Lösningen? Vill se skattereform

En viktig lösning på de här frågorna menar Po är att förändra det svenska skattesystemet. Idag får kommunerna pengar baserat på den totala mängden löner i en kommun, istället borde de få pengar baserat på hur mycket som produceras där.

– Det är samma omsättning på sågverket i Bollstabruk i Ångermanland som för hela Klarna. Men sågverket går runt med en bråkdel av den personal som krävs i den nya kunskapsekonomin. Dessutom har sågverkets personal lägre löner. Systemet missgynnar kraftigt kommuner som har en enorm produktivitet.

– Problemet med skatteutjämningssystemet är att de produktiva kommunerna ser ut som de är tärande, fast de egentligen är de närande när vi tittar på betydelsen för svensk BNP.

Läs också: Årets lantis Po Tidholm: ”Jag är 100 procent lojal mot landsbygden”

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen