Gå till innehåll

Meddelande:

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Landkoll 9 augusti

Ebba Busch Thor: ”Jag anmälde dansk grisproduktion till EU-kommissionen”

Uppsala

Hon drev EU-kampanjen #betaltförknorren och vill att alla offentliga inköp av mat ska vara svensk. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor menar att bönderna spelar stor roll för landsbygdens framtid.

 Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i sin favoritskog utanför Uppsala, där hon bor.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i sin favoritskog utanför Uppsala, där hon bor.

Partiledarintervju – del 8

Vilka förslag har de åtta riksdagspartierna för de små kommunerna, den svenska maten, sjukvården och vägarna på landsbygden?Här är den avslutande delen – nummer 8 – i Lands serie av partiledarintervjuer inför valet i höst, med Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor.Läs också: Del 1 – Stefan LöfvenLäs också: Del 2 – Isabella LövinLäs också: Del 3 – Jimmie ÅkessonLäs också: Del 4 – Jonas SjöstedtLäs också: Del 5 – Annie LööfLäs också: Del 6 – Ulf KristerssonLäs också: Del 7 – Jan Björklund

Plats för fotografering blir i en fridfull skog nära Uppsala. Inte långt från byn Gunbo-Gunsta där Ebba Busch Thor växte upp omgiven av lantbruk och betande kor.

Hon har blivit hemkommunen Uppsala trogen och bor i dag lantligt strax utanför tätorten.

Ebba Busch Thors hembygd

Hur mår din hembygd?

– Bra, på det stora hela. Uppsala är faktiskt en av landets största landsbygdskommuner sett till hur många invånare som bor ute på landsbygden men med närhet till Stockholm och Uppsala tätort.

Finns några problem för landsbygden kring Uppsala?

– Ja, många sliter med tillgången på drivmedel. Jag och min man har därför gått över till en bil som delvis drivs på el, för vi har 4 kilometer till närmsta buss. Sen har vi en del spänningar kring att tillåta mer byggnation på landet. Många barnfamiljer vill flytta ut på landsbygden där det också är mer humana bostadspriser. Det är positivt, men det gäller att hitta balansen mellan öppna landskap, mark som kan brukas och var man kan bygga nya bostäder.

Vad skulle din hembygd behöva för att må riktigt bra?

– För att stötta en växande landsbygd måste också den övriga kommunala infrastrukturen backas upp. Till exempel genom billiga och rimliga möjligheter att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Man ska inte tvingas bort från sina hem utan kommunen måste i stället underlätta för människor att bo kvar.

Hur ska de små kommunerna med minskande befolkning överleva?

– Många av de kommunerna har en hög andel äldre personer och måste få ökad kompensation för det. Man måste kunna bygga tillräckligt med äldreboenden och hålla en hemtjänst som är trygg och tillgänglig. Vi har ett konkret förslag om att förändra det kommunala utjämningssystemet så att kommuner med många äldre får en högre ersättning per äldre person.

Har ni andra förslag?

– Ja vi vill att posten får i uppdrag att ordna fram mobila servicepunkter till dem som bor utefter lantbrevbärarlinjer. Vi vill även se över hur annan grundläggande service från kommuner och statliga myndigheter kan bli mer mobila i lokala servicecenter.

Om den svenska maten

Allt fler konsumenter vill ha svensk mat. Hur viktig är svensk livsmedelsproduktion?

– Den är oerhört viktig av många skäl. Vi har ju satt ett mål om att Sverige ska ha en självförsörjningsgrad på 75 procent på livsmedel. I dag skulle Stockholm bara klara två dygn om det skulle hända något allvarligt och en vanlig svensk stad 7-10 dygn.

Hur ska svensk mat stå i sig i konkurrensen från billig import?

– Det främsta jag vill lyfta fram är att stärka svenska bönders konkurrenskraft. De har mycket tuffare villkor jämfört med sina europeiska kolleger.

Har ni konkreta förslag?

– Vi vill till exempel sänka dieselskatten för svenska bönder med 1 krona och 34 öre. Vi var emot regeringens generella höjning av drivmedelsskatten. Vi vill också påskynda utbetalningen av EU-stöd med en omvänd utbetalningsmodell där staten betalar ut stöd till lantbrukarna först och om de inte lever upp till kraven så blir de återbetalningsskyldiga. En annan konkret sak är att minska den oschyssta och faktiskt rent ut sagt olagliga konkurrensen från andra EU-länder. Annars kan svensk produktion slås ut.

Du anmälde till och med dansk grisproduktion till EU-kommissionen?

– Ja, under EU-valet 2014 så drev jag en kampanj med hashtaggen #betaltförknorren, med kritik mot de länder som inte följer de regler för bland annat djurskydd EU har beslutat om gemensamt. I samband med det anmälde jag faktiskt Danmark till EU-kommissionen, men samma kritik gäller Tyskland och Polen. Det var en ganska stor apparat och inga beslut ännu. Men vi såg ett litet trendbrott 2014 efter debatten, att det också har handlats mer svenskt kött.

Har ni fler förslag för att stärka svensk livsmedelsproduktion?

– Ja, att det offentliga Sverige måste leva som vi lär. När jag började i riksdagen köpte restaurangen där, alltså i den lagstiftande församlingen som sätter lagar och regler för svenskt lantbruk, fortfarande in kött- och mjölkprodukter ifrån länder som inte alls har samma höga standard. Det är nu delvis ändrat på, vilket är väldigt bra.

Ni vill även få resten av det offentliga Sverige att köpa mer svensk mat?

– Ja, alla våra förskolor, skolor, äldreboenden – vi pratar om våra småbarn och äldre som är känsliga för antibiotikaresistens och så handlas det in kött från Tyskland. Det måste bli ett slut på det. Hela det offentliga Sverige bör göra upphandlingar med krav på att bara köpa in produkter som håller samma höga nivå som vi förväntar oss av vår inhemska produktion.

Kan det inte krocka med EU:s konkurrensregler?

– Nej, det är fullt lagligt och görbart. Visst det kan bli så att kött från en ekobonde i Danmark vinner, men man ger också svenska bönder en mycket rättvisare chans. Då kan de få de där stora trygga leveranserna som man som företagare behöver ha.

Kristdemokraterna vill ge ett ”regelminskarlöfte” också?

– Ja, en mjölkbonde som har växtodling, har vi räknat ut, har 800 regler att förhålla sig till. Då kan man ju undra när bonden ska ha tid at vara lantbrukare. Så vårt stora löfte är att vi på två år vill ta bort över 30 procent av bördan.

Men många av reglerna är väl beslutade av EU?

– Jo, men då får Sverige verkligen se till att vi inte tillämpar EU-reglerna på ett sätt som är övernitiskt, vilket vi har en historia av att göra. Där måste vara vi beredda att rannsaka oss själva och rensa bland reglerna.

Kan livsmedelsproduktionen skapa jobb på landsbygden?

– Ja, självklart. Det skulle bli en ganska radikal förändring med det mål om en självförsörjningsgrad på 75 procent som vi vill sätta.

Om vägar och transporter

Hur ska behovet av transporter och kommunikationer på landsbygden säkras?

– Det centrala är att människor kan bo och företag verka på landsbygden så att det finns ett skatteunderlag för offentlig service. Den nya flygskatten är ett dråpslag mot framförallt företagandet på orter i inlandet och i Norrland. Därför måste den avskaffas. Hetsjakten mot bilar generellt och dieselbilar i synnerhet är också olycklig.

Om sjukvården

Hur ska bristen på läkare och sjuksköterskor i mindre kommuner på landsbygden lösas?

– Vi behöver fler händer i vården och har därför föreslagit fler utbildningsplatser inom vårdyrkena. Våra förslag skulle motsvara uppemot 16 500 fler anställda inom vård och omsorg. Sedan behöver arbetsvillkoren för vårdpersonalen bli bättre.

I dag kan vården vara olika beroende på var i landet man bor. Hur ska vården bli mer jämlik?

– Vi vill avskaffa landstingens sjukvårdsansvar och i stället ha en enda, statlig huvudman. I dag är det för stora skillnader mellan olika län i vilka möjligheter man har att överleva svår sjukdom. För att ta ett konkret exempel, i Kronobergs län får nästan alla kvinnor som behöver, sin operation för bröstcancer i tid. Men i Västernorrland är det bara 46 procent. Vi tror att man kan samordna resurserna bättre med en enda huvudman.

Ska patienter resa till andra län om rätt vård inte finns i ens hemlän?

– Ja, det är en variant, att man kan behöva samordna specialistkunskaper. Jag tror att många av oss hellre åker till ett annat län där det finns kirurger som ofta gör en viss operation ofta, än där man sällan gör den.

Med statlig styrning hade inte BB i Sollefteå behövt läggas ned menar du?

– Ja, i Västernorrland fattade man ett beslut som ansågs försvarbart ur deras lokala perspektiv. Men en statlig huvudman tar ansvar för helheten och måste se att det inte blir det för långt till närmsta förlossningsenhet. Landsvägen är inte en förlossningsenhet. Som kvinna ska man kunna veta att det finns en tillgänglig barnmorska när man ska föda på rimligt avstånd.

Kan det inte bli svårt att upprätthålla kompetensen på ett litet sjukhus?

– Då får man bestämma sig för att hitta lösningar, som att rotera personal mellan olika sjukhus för att få erfarenhet och kompetens.

Ska staten ta över hela vården, anställning av personal och allt?

– Utförandet kan fortfarande ske i både privata och offentliga aktörers regi. Den statliga huvudmannen ska ha det övergripande ansvaret och vidta åtgärder när vården blir för ojämlik mellan olika län.

Ni vill ha ett gemensamt journalsystem också?

– Ja, så att om du bor i Gävle till exempel och blir sjuk under semestern i Skåne och blir sjuk, så ska du börja få vård direkt där. I dag kan det vara stora problem att få tillgång till journaler mellan landstingen för att man inte har samma journalsystem.

Om Landbygdskommittén

Vilka förslag är de viktigaste från Landsbygdskommittén?

– Livsmedelsstrategin, den är ju redan på plats men otroligt viktigt att värna.

– Förslaget om särskilda landsbygdslån är bra för att kunna bygga nya bostäder och lokaler. Det måste finnas lån som är anpassade efter mer än bara Stockholms innerstad.

– Sen tycker vi att kravet på inställelsetid är otroligt viktigt. Alltså hur lång tid får det gå från det att larmet om att det brinner på en gård eller är inbrott i ett hem, tills brandbil eller polis kommer.

Ebba Busch Thor

Ålder: 31 år.

Familj: Maken Niklas, 32, och barnen Birger, 3 år, och Elise, 1,5 år.

Bor: På landet utanför Uppsala.

Intressen: Påtar i trädgården på fritiden. Är självförsörjande på grönsaker och potatis.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 31 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen