Debatt

Klockan tickar för nästa generation lantbrukare 

Naturbrukens vuxenutbildningar måste kunna erbjuda relevanta och flexibla utbildningsvägar för den som byter spår mitt i livet. Detta så att kompetensförsörjningen når hela lantbrukssektorn. Det skriver Peter Heie, vice ordförande Styrelse för Naturbruk Västra Götalandsregionen (C). 

Publicerat: 6 juni 2026 kl 06:00

Kvinna fyller foder i stor röd mixer på lantgård, säck märkt Vilomix
Våra bönder konkurrerar redan med länder som ställer betydligt lägre krav på miljöhänsyn och djurvälfärd. Den snedvridningen riskerar att förvärras om vi inte aktivt gör det svenska lantbrukets höga standard till en konkurrensfördel snarare än en börda. Det skriver Peter Heie, vice ordförande Styrelse för Naturbruk Västra Götalandsregionen (C) i en debattartikel i Land Lantbruk. Foto: Anders Kristensson

Det svenska lantbrukets framtid förhandlas just nu i Bryssel. Där pågår förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Cap) – spelreglerna för svenska matproducenter under lång tid framöver. Utmaningarna är stora och marginalerna små. Och klockan tickar, inte minst för nästa generation lantbrukare. Marginalerna var redan små när bränslekrisen i kölvattnet av kriget i Mellanöstern slog hänsynslöst – och försatte stora delar av svenskt lantbruk i ett akut ekonomiskt läge. Stigande kostnader pressar redan hårt ansatta gårdar och hotar lönsamheten som är själva grunden för all förnyelse. Samtidigt hotar ett annat, mer långsiktigt problem: i dag är endast 12 procent av EU:s lantbrukare yngre än 40 år. Lyckas vi inte vända den trenden riskerar vi att värdefull kunskap går förlorad, och svensk åkermark med den.

Generationsskiftet av lantbruket börjar i klassrummet och ute på åkern med jord under naglarna. I Västra Götaland spelar våra naturbruksskolor en avgörande roll att utbilda morgondagens lantbrukare. De är så mycket mer än bara skolor. De lägger grunden för kunskap, det engagemang och den företagaranda som de gröna näringarna behöver för att överleva. Att intresset ökar, med fler förstahandssökande de senaste åren, är ett löfte om framtiden. Men då måste vi säkra kapaciteten och villkoren för dessa utbildningar. Utan välfinansierade naturbruksskolor, ingen förnyelse av näringen.

Men vägen in i lantbruket går inte alltid rakt från gymnasiet. Många av dem som i dag väljer att satsa på gröna näringar har gjort något helt annat först, arbetat inom vård, industri eller tjänstesektorn, innan de hittar hem till marken. För dem är vuxenutbildningen avgörande. Naturbrukens vuxenutbildningar måste kunna erbjuda relevanta, flexibla utbildningsvägar för den som byter spår mitt i livet. Detta så att kompetensförsörjningen når hela lantbrukssektorn, inte bara de som börjar tidigt. Innovation och rätt kompetens är nyckeln till ett konkurrenskraftigt lantbruk, och Cap ger oss möjligheten att omsätta den i praktiken. Våra bönder konkurrerar redan med länder som ställer betydligt lägre krav på miljöhänsyn och djurvälfärd. Den snedvridningen riskerar att förvärras om vi inte aktivt gör det svenska lantbrukets höga standard till en konkurrensfördel snarare än en börda. 

För Centerpartiet är målet tydligt: svenskt lantbruk ska frodas och våra lantbrukare ska gå med vinst. Det är vinsten som möjliggör investeringar i ny teknik, ökad produktion och stärkt djurvälfärd – och som ger nästa generation inte bara anledning att ta över, utan verkliga möjligheter att göra det.

Peter Heie 

Vice ordförande Styrelse för Naturbruk Västra Götalandsregionen (C)