Satsar på ny teknik för god djurvälfärd

Första gården i Ljunga lantbruk köptes in 1935. När tredje generationen, kusinerna Jan-Gunnar och Magnus Andersson, tog över på 1990-talet bestod företaget av ett 20-tal fastigheter och en besättning på 80 kor. I dag finns 430 årskor och totalt 1 000 djur på gården som drivs tillsammans med nästa generation, sönerna Anton och Filip samt mågen Sixten med familjer.

Och intresset för förnyelse är talande.

Sju mjölkrobotar

När kusinerna tog över mjölkades korna uppbundet. Vid millennieskiftet stod en ny ladugård klar för 250 kor med karusellmjölkning. Sedan dess har stallet byggts ut i omgångar och karusellen ersatts av sju mjölkrobotar.

Valet av robotar är en medveten ekonomisk strategi.

– Andra gårdar med 400 kor kan ha tio anställda. Vi har valt robotarna. Mycket av ekonomin bygger på att personalkostnaderna hålls låga, säger Jan-Gunnar Andersson.

Robotarna har gjort stallet lättarbetat men innebär också en ökad sårbarhet. Under stormen Dave drabbades gården till exempel av ett 14 timmar långt strömavbrott som krävde att reservkraftverk kopplades in.

I fjol producerade gården 4,2 miljoner kilo mjölk. Snittet per ko låg strax över 11 000 ECM.

– Det är lite lågt. Målet är att nå 12 000 ganska snart med bland annat kortare kalvningsintervall, säger Magnus Andersson, som ansvarar för korna.

Tekniksatsar i ladugården

Den senaste tekniksatsningen i ladugården är Delavals Behavior Analysis. Ett chip i örat på kon registrerar djurets tillstånd och aktivitet. Om något förändras i djurets beteende skickas en notifiering till en app. Chipet positionsbestämmer också kon så att hon går snabbare att hitta i ladugården. Systemet har förbättrat djurhälsan på gården.

– Det gäller att ligga steget före. Här kan vi se om djuret till exempel går ner i mjölk, har fått vasst i sig eller får förhöjd temperatur men också om hon idisslar sämre. Då kan vi agera direkt. Teknik kan verka dyr men är ofta billig i längden. Den är ju snabbt betald om korna håller ända fram till slakt, säger Jan-Gunnar Andersson.

Klövhälsan är ett annat område där gården arbetar mer systematiskt än vad regelverket kräver. Det finns en uttalad strategi för klövverkning där äldre kor verkas var fjärde månad och övriga var femte månad.

– Vi har kortat ned tiden mellan verkningarna och det syns att det gör nytta och att de behöver den omvårdnaden, säger Magnus Andersson.

Verkstad och maskinhall på gång

Nästa steg för att utveckla verksamheten blir att bygga verkstad och maskinhall. Tanken är att kalldelen i hallen även ska kunna fungera som beredskapslager för gödning och utsäde.

– Som det ser ut i världen just nu måste vi börja tänka i de banorna. Kanske blir det också ett dieselförråd eftersom bränslet är den sårbaraste punkten för de flesta lantbrukare. Jordbruksverket har ett stöd för ökad robusthet på gården som vi får titta på, säger Jan-Gunnar Andersson.

Tekniksatsningarna stannar inte i ladugården. 2010 togs en biogasanläggning i drift i Sävsjö dit ett 20-tal gårdar i trakten nu levererar gödsel. Ljunga lantbruk är delägare i anläggningen som har en kapacitet på 22 GWh och som producerar fordonsgas.

– Alla Sävsjö kommuns bilar och bussar kördes på gas ett tag men de senaste åren har de börjat gå över till el. Men alla regionbussar som har linjer som passerar Sävsjö tankar på anläggningen, säger Jan-Gunnar Andersson.

Han menar att biogasproduktionen inte är någon direkt affär men att tack vare den får de tillbaka gödsel som är lättare att sprida på åkrarna, minskar körningen och dessutom luktar mindre. 

Ljunga lantbruk har också investerat i solceller och producerar el till egen förbrukning. Panelerna har en effekt på 80 000 kilowatt och är monterade på en plansilo för att få till rätt vinkel. Ännu så länge har gården inget batteri för lagring av el. 

– Det kostar fortfarande rätt mycket med batterier. Det ska inte uteslutas i framtiden men då måste vi också ha mycket mer solceller för att det ska vara någon idé, så vi får se, säger Jan-Gunnar Andersson.

Äger 1 200 hektar certifierad skog

Utöver åkermark och djur äger företaget 1 200 hektar certifierad skog, till övervägande del gran. Lövandelen, som i dag är knappt 10 procent, ska öka för att minska risken för stormskador.

Under åren har flera grannfastigheter förvärvats och i dag hör 20 boningshus till företaget och har gjort Ljunga lantbruk till hyresvärd.

Gården tar emot praktikanter från naturbruksgymnasierna Stora Segerstad och Tenhult.

– Vi försöker alltid säga ja till dem som frågar. De praktiserar både i mjölkproduktionen och i växtodlingen och så har vi haft någon till skogen, säger Magnus Andersson.

Påminnelse om var maten kommer ifrån

Ljunga lantbruk samarbetar med andra gårdar i trakten och tillsammans med Hushållningssällskapet arrangerar de besöksdagar för femteklassare vår och höst. Under en heldag går barnen igenom stationer i gårdsmiljö och lär sig om spannmål, mjölk, skog och lantbrukets maskiner. En uppskattad skoldag och en konkret påminnelse om var maten kommer ifrån.