Debatt

Svensk hästavel behöver nya lösningar

Svensk hästavel befinner sig i ett allvarligt läge. Att säga nej till förändring är inte ett försvar av djurvälfärden. Det skriver företrädare för LRF Häst tillsammans med flera branschorganisationer. 

Publicerat: 23 september 2026 kl 08:45

Kommentera
Bruna hästar samlade vid staketet i en lantlig hage
Svensk hästavel behöver inte fler beskrivningar av problemen. Den behöver lösningar. Förändringar som stärker kompetensförsörjningen måste komma på plats inför nästa års avelssäsong. Det skriver LRF Häst tillsammans med flera branschorganisationer i en debattartikel i Land Lantbruk. Foto: Mari Nälsén

Svensk hästavel befinner sig i ett allvarligt läge. Antalet betäckta ston och födda föl minskar samtidigt som seminverksamheterna blir färre, antalet seminveterinärer minskar och avstånden till anläggningarna ökar. Sverige behöver en livskraftig hästavel och en konkurrenskraftig hästnäring. Vi kan inte fortsätta att identifiera problemen utan att genomföra de förändringar som krävs för att lösa dem. Hästnäringen är en viktig intäktskälla i svenskt lantbruk och bidrar till företagande, sysselsättning och utveckling på landsbygden. Utan en konkurrenskraftig svensk avel minskar tillgången på svenskfödda hästar, vilket påverkar hela värdekedjan. När den statliga rapporten SOU 2025:58 föreslår att särskilt utbildad personal ska kunna utföra ultraljudsundersökningar vid seminering och dräktighetskontroller möts förslaget av ett kraftfullt nej från vissa remissinstanser. De menar att uppgiften även fortsättningsvis ska vara förbehållen veterinärer och lyfter utbildning av fler seminveterinärer samt ökad användning av hormonbehandling som alternativ.

Det är en hållning som förvånar oss. Djurvälfärd och säkerhet måste alltid stå i centrum, men debatten måste utgå från verkligheten. Problemet är inte brist på vidareutbildning utan brist på tillgängliga veterinärer. Stuterier och seminstationer i hela landet vittnar om stora rekryteringssvårigheter och en successivt minskande tillgång på kompetens. Att säga nej till förändring är inte ett försvar av djurvälfärden. Det är ett försvar av ett system som allt färre kan använda. Rektalisering och ultraljudsundersökning är kvalificerade moment som innebär risker för stoet. Förslaget handlar därför inte om att vem som helst ska utföra dessa uppgifter, utan om särskilt utbildad och kvalitetssäkrad personal som arbetar inom ett tydligt regelverk. Veterinärer får inte den kompetens som krävs för hästreproduktion genom veterinärutbildningen, utan genom en kortare kompletterande fortbildning. Om en sådan fortbildning anses tillräcklig för veterinärer är det svårt att se varför andra yrkesutövare med lång praktisk erfarenhet av reproduktion och stuteriverksamhet, efter specialiserad utbildning och kvalitetssäkring, inte skulle kunna utföra samma moment inom ett tydligt regelverk.

Valet beskrivs ofta som antingen veterinär eller lekman. Men verkligheten erbjuder fler alternativ. I många delar av samhället fördelas arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier utifrån utbildning, erfarenhet och ansvar. Det finns ingen anledning att på förhand utesluta att samma princip kan tillämpas inom delar av hästaveln. Vi reagerar också på att ökad användning av hormonbehandling lyfts fram som en lösning. Svensk hästavel bör utvecklas utifrån långsiktig hållbarhet, god djurvälfärd och sund reproduktion. Inte genom att göra friska djur mer beroende av medicinska behandlingar för att kompensera för brister i systemet.

Svensk hästavel behöver inte fler beskrivningar av problemen. Den behöver lösningar. Förändringar som stärker kompetensförsörjningen måste komma på plats inför nästa års avelssäsong. Om Sverige vill ha fler svenskfödda hästar, fler livskraftiga hästföretag och en stark hästnäring måste alla berörda aktörer vara beredda att se helheten. I det ingår att pröva nya lösningar och ibland lämna gamla arbetssätt bakom sig. Att säga nej till varje förändring är ingen strategi. 

Ska svensk hästavel ha en framtid måste vi gemensamt våga ta de steg som krävs för att nå dit.

Viktoria Östlund

Ordförande LRF Häst

Ove Conradsson

Ordförande Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen

Aja Blomberg-Andersson

Ordförande Swedish Warmblood Association

Anders Källström

Ordförande Svensk Travsport

Niclas Dahlqvist

Ordförande Svenska Islandshästförbundet Avel

Anna-Lena Berg

Ordförande Svenska Islandshästförbundet

Karolina Lagerlund

Vd Hästnäringens Nationella Stiftelse

Johan Eriksson

Ordförande Svenska Hingsthållare

Eva Netterberg

Ordförande Ridskolornas Riksorganisation

Björn Nilsson

Ordförande Svensk Galopp

Marita Arvidsson

Ordförande Travklubben Sleipner

Kåre Gustafsson

Ordförande Brukshästorganisationernas samarbetskommitté och Svenska Hästavelsförbundet

Logga in för att reagera på artikeln.

Vad tycker du?

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.