Replik på debattinlägget: ”SGU borde prioritera vatten framför kalkstensbrytning”
Frågan om hur kalkstensutvinningen på Gotland kan påverka grundvattnet är angelägen och väcker starkt engagemang. Det är fullt begripligt. På en ö, med så speciell geologi och så stort grundvattenberoende, är det såklart helt avgörande att vattenförsörjningen för befolkningen, näringslivet och hela samhällets funktionalitet inte äventyras.
Samtidigt behöver debatten vila på fakta och en korrekt beskrivning av hur svensk statsförvaltning och tillståndsprövning faktiskt fungerar. Så är inte fallet i den debattartikel som publicerades i Land Lantbruk den 11 maj. I den framförs påståenden som ger en missvisande bild av de uppdrag och ansvarsområden som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har. Det gäller inte minst den bild som målas upp av att myndigheten prioriterar mineralutvinning framför grundvatten.
Just Gotland är ett av de områden där SGU arbetar som mest intensivt med grundvattenfrågor. Förutom att vi löpande stöttar regionen och länsstyrelsen i frågor som rör öns vattenförsörjning, har vi det senaste decenniet kraftigt byggt ut både övervakningen och kartläggningen av öns olika grundvattenmagasin för att ta reda på var det finns bättre eller sämre grundvattenresurser.
SGU har flera viktiga samhällsuppdrag som syftar till att se till att Sveriges naturresurser värnas och används på ett ansvarsfullt sätt i samhällsutvecklingen. Myndigheten bidrar med expertkunskap både när det kommer till Sveriges grundvattenresurser och möjligheterna för en långsiktigt hållbar självförsörjning av metaller och mineral. Det är inte en motsättning. Tvärtom är det en styrka att vi utifrån en samlad och gedigen geologisk expertis kan belysa förutsättningarna vad gäller Sveriges berg, jord och grundvatten.
I debattartikeln står det klart att det även finns behov av ett förtydligande av hur Sveriges riksintressesystem fungerar. Utpekandet av riksintressen syftar till att säkerställa att nationellt viktiga naturresurser och samhällsintressen inte successivt byggs bort eller omöjliggörs genom enskilda beslut. Som en av tolv riksintressemyndigheter är det SGU:s ansvar att identifiera geologiskt värdefulla fyndigheter och områden av betydelse för landets råmaterialförsörjning. Det innebär inte att vi beslutar om brytning ska tillåtas – den prövningen sker senare i flera olika beslutsinstanser och beaktar en hel rad aspekter så som miljö, vatten, naturvärden och andra samhällsintressen.
Genom skribenternas beskrivning av kalkstensbrytningen på Gotland får läsaren lätt en felaktig bild av hur svensk miljöprövning fungerar. I själva verket är mineralutvinning i Sverige en hårt reglerad verksamhet med strikta krav på skydd för människors hälsa, natur och miljö. När det gäller Gotland har SGU:s grundvattenexperter noggrant satt sig in i frågan och konsekvent pekat på behovet av omfattande skyddsåtgärder för att undvika, eller så långt möjligt minimera, negativ påverkan på grundvattnet.
Samtidigt behöver Sverige säkerställa tillgången till viktiga råmaterial för flera ändamål. Kvalitativ kalksten är inte bara avgörande för vår stålindustri och för cementproduktion till byggsektorn, utan även ur ett beredskaps- och totalförsvarsperspektiv. I dag finns inga kända alternativa svenska fyndigheter med motsvarande egenskaper för dessa användningsområden, och trenden visar dessutom att Sveriges importberoende av kalksten ökar.
Utifrån senare års geopolitiska situation har Sverige och Europa blivit alltmer medvetna om riskerna med det växande beroendet av utomeuropeiska länders produktion av strategiska råmaterial. Att i ett sådant läge försvåra en inhemsk utvinning av till exempel kalksten är inte ansvarsfullt och innebär heller inte att behoven försvinner. I praktiken betyder det bara att produktion, miljöpåverkan och beroenden flyttas till andra länder – med högre kostnader och större otrygghet i leveranskedjorna som följd. Många europeiska länder är dessutom redan nära sin maximala produktionskapacitet.
Frågan om kalkstensutvinning på Gotland handlar därför ytterst om hur Sverige ska kunna fortsätta att säkerställa och kombinera ett starkt miljöskydd med behovet av ökad självförsörjning av råmaterial för byggande, infrastruktur och försörjningsberedskap. SGU:s uppgift i detta är att bidra med de geologiska underlag som krävs för att samhället ska kunna fatta långsiktiga och välgrundade beslut. Både när det gäller vårt grundvatten och vår framtida försörjningstrygghet.
Anette Madsen, generaldirektör SGU
