För att testa vilket ekonomiskt ansvar som staten har för sina försenade stödutbetalningar har LRF börjat driva ett pilotmål för en nötköttsuppfödare i Östergötland.
”Kan vi inte ta hem stöden är det bara att lägga av”
Ärendet följs med intresse av andra i samma situation. Det rör sig ofta om lantbruk med betesdrift som måste ha miljöersättningarna för att kunna motivera verksamheten ekonomiskt.
– Firman omsätter en miljon kronor i månaden exklusive moms och EU-stöden är vårt netto. Vi har två anställda året om och kan vi inte ta hem stöden är det bara att lägga av. Köttet betalar det inte, säger Arne Andreae.
Vi rör oss på historisk lantbruksmark för det var här på Degebergs säteri utanför Lidköping som Edward Nonnen 1834 startade Skandinaviens första lantbruksinstitut.
När Arne Andreae 2007 förvärvade egendomen var en stor del av naturbetesmarkerna igenvuxna medan vallarna närmast gårdscentrat låg i EU-träda. Han bestämde sig tidigt för att försöka återskapa forna tiders miljö.
– Under ett år gjorde vi 27 000 kubikmeter flis på 150 hektar. Det gick iväg en långtradare med flis varje vardag under hela det året. Vi satte sammanlagt 5 000 stolpar och stängslade med tre trådar, berättar Arne Andreae.
”Miljöstöden borde komma först”
Resultatet talar för sig självt. De cirka 300 nötkreaturen betar mestadels i en fantastisk miljö med lövskog och med Vänerns vatten blänkande i bakgrunden.
FAKTA: Arnes försenade stöd
Försenat EU-stöd 2015-2918: 1 123 054 kronor.
Dröjsmålsränta på fordran enligt §2 Räntelagen: 31 302 kronor.
Dröjsmålsränta på fordran enligt §6 Räntelagen: 158 698 kronor.
Det finns emellertid några rejäla baksidor. Länsstyrelsens kontroller resulterar i stort sett varje år i sanktionsavgifter på 80 000–160 000 kronor för felräknade djur eller tappade öronbrickor. Dessutom har de försenade stöden varit en följetong.
– Det sägs att 98 procent får stöden i tid, men jag tillhör alltid de andra två procenten. I stället för att komma sist borde miljöstöden rimligen komma först. Det är ju vi med betesdjur som håller landskapen öppna och ökar den biologiska mångfalden, säger Arne Andreae.
Fick sälja skog när torken brann
Situationen blev akut när säteriets tork brann under skörden för fem år sedan. Arne fick ut cirka 10 miljoner kronor på försäkringen, men byggde den nya för 22 miljoner. Han anser sig ha förlorat cirka 2 miljoner kronor på skaderegleringen.
– Jag löste det med att sälja en tomt till en av mina hyresgäster, sälja skog i förväg och genom att ta förskott på spannmålen, konstaterar han.
Arne Andreae tar del av Land Lantbruks beräkningar av hur mycket han skulle få i kompensation om ”LRF vann framgång i kravet på att Jordbruksverket skulle vara skyldigt att betala dröjsmålsränta.
”Tänk om jag inte hade betalat skatten i tid”
Beroende på vilken paragraf i Räntelagen som skulle komma att tillämpas handlar det om 31 300 kronor respektive 158 700 kronor.
– Med alla de bekymmer som förseningarna inneburit för mig borde summan vara högre. Tänk bara tanken att jag på motsvarande sätt inte hade betalat skatten i tid. Då hade det slutat med exekutiv auktion, säger Arne Andreae.
