Stenhammardagen har arrangerats sedan 2005 och kungen är själv med och tar fram programmet för dagen i samarbete med SLU. Årets tema låg helt rätt i tiden med tanke på arbetet med ökad svensk självförsörjning: Hur ökar vi nötköttsproduktionen?
– Man följer debatten i media om vad som är aktuellt, så därav varierar temat lite grann. Vi har hållit på i 20 år så vi har hunnit med ganska många ämnen under årens lopp. Men det kommer nya spörsmål, så det finns alltid någonting att diskutera, säger kung Carl XVI Gustaf när han möter Land Lantbruk i slutet av dagen.
I sin inledning betonade kungen att svenskt nötkött redan ligger i framkant vad gäller låga utsläpp av klimatgaser per kilo producerat kött. Han efterlyste också rättvisa spelregler och affärsmodeller som gör att kalkylen går ihop.
Blir en slant över i kassan
För Stenhammars gods går det bra och det blir även något över i kassan, för att citera en av formuleringarna i inledningsanförandet. Bolaget som driver verksamheten ägs av kungen privat och omsätter cirka 20 miljoner kronor med ett årligt överskott på 3–4 procent.
Stallet där förmiddagens föreläsningar hölls är vid den här tiden på året helt tomt på djur. De 280 dikorna, deras kalvar och även avelstjurarna befinner sig ute på sommarbete. Simmental och angus dominerar och till två tredjedelar handlar det om korsningskalvar som går under benämningen singus.
Godset har 450 hektar betesmark varav en stor andel har höga miljövärden. Därutöver odlas vall på 250 hektar och spannmål, lika andelar rågvete och korn, på 150 hektar.
– Arronderingen är urusel så huvudfokus i odlingen ligger på vallen. Vi är väldigt beroende av stöden för våra naturbetesmarker, de utgör en stor del av omsättningen för en dikoproduktion. Andelen är så stor att man nästan inte vill nämna den. Vi är också Krav-certifierade så det finns även ekologisk ersättning, berättar driftledare Per Rudengren.
Listan över kvalificerade föreläsare var lång men budskapet var ändå relativt samstämmigt. Svensk nötköttsproduktion håller sakta på att vända uppåt även om det råder delade meningar om huruvida Jordbruksverkets målsättning på 65 procent självförsörjning till 2035 är realistisk.
Vill att branschen sätter mål
– Jag tror det är viktigt att inte bara vi som myndighet sätter mål, utan att även branschen kliver fram och gör det. Vi ser ändå ett par positiva tendenser. Ansökningarna om förprövningar av djurstallar ökar och vi har högsta mjölkproduktionen på tio år, säger Anna Olofsson, generaldirektör för Jordbruksverket.
Göran Niléhn, inköpsdirektör på Scan Sverige, framhöll att många andra länder i Europa är avundsjuka på förutsättningarna i Sverige. Den uttalade politiska målsättningen är att öka produktionen, det finns förutsättningar i form av natur och vatten samtidigt som merparten av konsumenterna köper de något dyrare inhemska varorna.
Svensk nötvision, ett gemensamt projekt som drivs av Ica och KLS, har i år gett ett tillskott på cirka 1 000 kvigor. Samtidigt försvann runt 18 000 djur efter torkåret 2018 så det finns fortfarande ett tapp att ta igen. Eric Jaeger, chef för färskvaror på Ica, ser en möjlighet i den rådande konsumenttrenden som efterfrågar mer protein.
Kungen nickade instämmande
Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, ville spetsa till diskussionen och efterlyste ett tydligare ställningstagande från akademin, då i första hand SLU, med att i den offentliga debatten förklara att kon inte är den klimatbov som den ofta framställs som. Responsen från övriga deltagare uteblev dock.
Vad kung Carl XVI Gustaf tycker i den typen av frågor får man gissa sig till, men att döma av hur ofta kungen nickade gillande under Hans Agnés korta inlägg går det åtminstone att ana sig till hans uppfattning.
– Kungen är hela tiden med på styrelsemötena i bolaget som driver Stenhammars gods och är väldigt intresserad av verksamheten och har många synpunkter. Han spenderar en hel del tid här ute, framför allt under perioden oktober till april. Det kungen vurmar allra mest för är utan tvekan naturbetesmarkerna, säger Per Rudengren.
Eftermiddagen tillbringades också med olika anhalter i en av de intilliggande beteshagarna. Den talare som fångade största intresset var Nils Eld, som tillsammans med sin kompanjon Joel Andersson driver en snabbt växande dikoproduktion utanför Örebro. Till slut klev även kungen in som utfrågare:
– Hur många stall har du egentligen sammanlagt?
Rådfrågade om lupinerna
Kungen ville också ha handfasta råd från Johan Ahnström, rådgivare om biologisk mångfald på Jordbruksverket, när det gällde vad godset ska göra åt lupinerna.
– Det finns inget annat än att plocka blommorna. Det är ett jättejobb, jag vet, men det är enda lösningen, blev svaret.
Fler i kungafamiljen på plats
Prins Carl Philip deltog som åhörare under delar av dagen och vid lunch visade sig även drottning Silvia. På Land Lantbruks fråga vad kungen tog med sig från årets Stenhammardag var det framför allt den ungdomliga entusiasm som han tycker sig skönja i branschen.
– Det verkar som det finns en ny generation som vill växla upp och starta företag med köttproduktion eller mjölkbesättningar. Det är klart att man måste tänka till noggrant innan, det är stora investeringar och ett långsiktigt arbete. Men det är underbart att det finns sådana som vill hjälpa till och bidra till Sveriges självförsörjning. Det ska de känna sig stolta över, säger kung Carl XVI Gustaf.
Läs mer: Kungen: Hade velat bli lantbrukare
