
Ett par läderboots är parkerade intill bokhyllan med rapporter och branschtidningar. På skrivbordet står en kaffekopp med traktormotiv. Arbetsrummet är under avveckling.
– Ursäkta röran, säger John Widegren.
I höst byter han politiken mot lantbruket på heltid när han efter åtta år lämnar rollen som riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna. Det återstår att se om någon ny lantbrukare väljs in i höst – eller om en lång svensk tradition bryts.
Från bondestånd till enstaka ledamöter
Under flera hundra år, från ståndsriksdagens tid fram till mitten av 1900-talet, var runt en fjärdedel av ledamöterna bönder. En andel som därefter har sjunkit stadigt. Den senaste mandatperioden är det enstaka ledamöter som har titulerat sig som lantbrukare. Av dem är det endast John Widegren som har sin huvudinkomst från ett aktivt produktionslantbruk.
Lantbruket utanför Ödeshög med 300 dikor i betesdrift, 330 hektar växtodling och 850 hektar skog driver han med hustrun Sarah Hamilton-Widegren. De senaste åren har hon dragit ett tyngre lass hemma.
– Mina praktiska timmar har såklart varit väldigt lidande men tillsammans har vi lyckats rodda det under dessa åtta år. Hade jag inte haft min Sarah hade jag inte kunnat vara här. Inte en chans.

Kan få en efterträdare
Efter lantmästarstudierna på Alnarp gick vägen till riksdagen via uppdrag inom kommunpolitiken och Moderaternas länsförbund. Han valdes in i riksdagen 2018 när Andreas Norlén blev talman men har suttit på eget mandat sedan förra valet.
Något liknande kan vänta Magdalena Hermelin som är en av lantbrukarna med bäst chans att väljas in i höst. Hon står på fjärde plats på Moderaternas lista i Östergötland och kan ta plats i riksdagen om Andreas Norlén åter blir talman eller går vidare till andra uppdrag efter valet.
Men frågan sträcker sig längre än enskilda namn. Vad händer när få riksdagsledamöter har egen erfarenhet av att driva lantbruk?– För att kunna göra bra saker politiskt behöver man ha upplevt jordbruk. Det här är en oro jag har oavsett parti. Ibland hör man resonemang i debatterna som inte går ihop. Det kanske inte är så lätt om man inte har varit där själv, men det är väldigt olyckligt.

Allmänna företagarvillkor kan bara i viss mån översättas till lantbruket enligt John Widegren. Mycket av kunskapen byggs dessutom upp över lång tid och förs vidare mellan generationer.
– Driver jag en restaurang här så är det ungefär som att driva en restaurang där. Men jordbruk har otroligt olika naturliga förutsättningar och just den här helhetsbilden kan vara väldigt svår att förstå.
”Var inte en fet katt”
När färre riksdagsledamöter har en bakgrund inom lantbruk blir det desto viktigare för branschens organisationer att förklara näringens villkor. Men många andra intressen konkurrerar om politikers uppmärksamhet.
– Beroende på vem politikerna träffar får de in olika världsbilder. Därför behöver de som vill att vi ska ha en stark och ökad produktion växla upp. Man får inte vara en fet katt och tro att det löser sig ändå, för det gör det inte.

Mer tydlighet och spets krävs i kontakter med både Regeringskansliet och partierna anser John Widegren. För en bred organisation som LRF handlar det om att omsätta rapporter och kunskapsunderlag i tydliga politiska prioriteringar.
– Politiker är precis som dagens unga – de tröttnar när de läst en sida. Därför behöver du kunna sammanfatta det viktigaste på en sida och gärna få med vad förslaget kostar. Jag tror att det kommer att bli ännu viktigare framåt.
Att färre lantbrukare är politiker på riksnivå är delvis en följd av att lantbrukarkåren i sig har krympt. Från att jordbruket sysselsatte runt 70 procent av befolkningen för 150 år sedan är motsvarande siffra nere på 1,5 procent. Samtidigt har jordbruken växt vilket gör det svårare att kombinera heltidsjordbruk med politiska uppdrag. Parallellt rör sig många väljare längre från lantbrukets och skogsbrukets vardag.
Äganderätt kan bli minoritetsfråga
John Widegren befarar att frågor som länge har varit självklara inom de gröna näringarna kan få svårare att vinna gehör i politiken. Äganderätten är ett exempel.
– Allt färre människor äger en allt större del av landsbygdens mark. Kommer diskussionen om äganderätten att vara lika angelägen i framtiden, eller blir det en fråga för en liten minoritet? Då blir det ännu viktigare för organisationerna att lyfta betydelsen av en stark äganderätt.

På anslagstavlan bakom skrivbordet hänger ett pappersark med rubriken Veckans moderatstjärna. Utmärkelsen fick John Widegren efter att ha bidragit till att ändra den då S-ledda regeringens ståndpunkt inför ett EU-möte om jordbruk. Kombinationen av sakkunskap och förmågan att samla stöd över partigränserna blir enligt honom viktigt för den lantbrukare som eventuellt kommer in i riksdagen i höst.
Efter åtta år med veckopendling till Stockholm väntar både mer arbete i lantbruksföretaget, som har vuxit under riksdagsåren, och mer tid med familjen. Intresset för sport delar han med sonen Carl Robert, 8 år.
– Han har många sporter i gång och till hösten börjar han med ishockey. Då får jag väl bli en hockeyfarsa. Det ser jag fram emot.
John Widegren
Född: 1980
Bakgrund: Lantmästare. Riksdagsledamot för Moderaterna 2018-2026. Landsbygdspolitisk talesperson för M sedan 2019.
Bor: Ödeshög
Familj: Sarah Hamilton-Widegren och sonen Carl-Robert, 8 år.
Lantbruk: Driver företaget Hamilton & Widegren med hustrun Sarah. 300 kalvande dikor (betesdrift), 330 hektar växtodling och 850 hektar skog.
Övrig verksamhet: Sol- och vindkraft, uthyrning av hus, hästverksamhet samt jakt och fiske.




