Sommaren har ännu en gång visat hur sårbart vårt matsystem har blivit. Extremhetta har förstört skördar runt om i Europa och spannmålspriserna väntas stiga. För svenska lantbrukare innebär det ännu större osäkerhet. För konsumenterna innebär det dyrare mat. Det borde förena oss. Konflikten går inte mellan bönder, konsumenter och miljö. Den handlar om ett matsystem där bönder pressas av låga producentpriser, konsumenter av höga matpriser och naturen av kortsiktiga krav på produktionen. Livsmedelsberedskap kräver ett ömsesidigt ansvar: bönder som kan producera god mat och vårda marken och ett samhälle som ger dem långsiktiga villkor att göra det.
Därför har vi i Matupproret, tillsammans med forskare och lantbrukare, tagit fram tre politiska krav som ska göra det lättare att producera och välja mat som är bra för människor, natur och framtida generationer:
- Staten ska se till att bra mat blir billigare än dålig mat genom en matskatteväxling. Ekologisk mat bör bli billigare samtidigt som sockersötade drycker och godis beskattas högre. Men billigare bra mat för konsumenten måste gå hand i hand med bättre villkor och bättre betalt till producenten. WHO rekommenderar sådana styrmedel och över 100 länder har någon form av skatt på sockersötade drycker. Danmark har beslutat att sänka momsen på mat och ta bort den helt på frukt och grönt.
- Regionerna ska använda offentliga miljöer, som sjukhus och kollektivtrafik, för att främja hälsa i stället för att göra reklam för produkter som bidrar till ohälsa.
- Kommunerna ska skydda mer odlingsmark och använda den offentliga upphandlingen för att stärka lokal och hållbar matproduktion.
Det handlar inte om att peka finger åt enskilda bönder. Enskilda lantbrukare kan inte lösa strukturella problem på egen hand. Det handlar om att förändra spelregler som i dag alltför ofta pressar producentpriser och gör det svårt att investera i långsiktig beredskap. Många svenska lantbrukare arbetar redan målmedvetet med jordhälsa, kretslopp, betesdrift och biologisk mångfald. Men om omställningen ska bli möjlig i större skala måste politiken göra hållbar produktion ekonomiskt möjlig och samtidigt ge bonden en större del av matens värde.
Matupprorets förslag är inte radikala. Men att fortsätta som om ingenting har hänt – trots att klimatförändringarna redan påverkar skördarna och det osäkra omvärldsläget kräver mycket starkare beredskap – det är radikalt.
Matupprorets krav har tagits fram i samråd med både ett forskarråd och ett bonderåd och ligger nära den utveckling vi redan ser i många andra länder. Vi hoppas att fler, också inom lantbruket, vill vara med i samtalet om hur Sverige kan bygga ett matsystem som ger bättre folkhälsa, starkare beredskap och långsiktigt hållbara villkor för dem som producerar maten så att alla får tillgång till god och näringsrik mat – nu och i framtiden.
Olga Grönvall Lund
Grundare och generalsekreterare Matupproret
Tatjana Boric-Persson
Initiativtagare Matupproret, Rebellmammorna
Fotnot: Matupproret är en kampanj som drivs av organisationen Reformaten tillsammans med rörelsen Rebellmammorna.
