Krönika2025 är kooperationens år Låt oss använda kooperationens år till att sätta fokus på att utveckla framtida samverkan. Min övertygelse är att även om många lantbruksföretag i sig blir större så kommer samverkan för att nå marknader eller att kapa kostnader alltid att behövas, skriver Paul Christensson.
KrönikaVem är det mest synd om?Jag börjar allt mer gilla idén att styra pengarna till de bönder som har mest behov. Frågan är bara vem som det är mest ”synd om” och hur resurserna ska fördelas. Vår nutidshistoria visar att det är lättare för vissa grupper än andra att få samhällets empati, skriver Peter Borring.
KrönikaAllt är föränderligt i skogen Julen står för dörren och sällan är väl skogen så väl representerad i var mans hem som nu. Jag funderar på om gemene man tänker eller reflekterar något kring den där granen som har köpts. Vart den kommer från, hur den är odlad samt hur mycket Co² den har bundit, skriver Marit Bohlin.
KrönikaDags för fasta spelregler för svenskt skogsbrukSituationen för svenska skogsägare blir allt osäkrare. Idag är det ingen självklarhet att man får nyttja sin skogsresurs och risken för att man inte ersätts om man hindras är överhängande, det skriver Anders Pettersson.
KrönikaLåt 2025 bli äganderättens årRätten att bruka sin mark och samhällets önskan att bevara naturvärden, behöver inte vara ett motsatsförhållande. Men frågorna hamnar ofta i konflikt, särskilt när stelbenta regelverk ska tillämpas, skriver Palle Borgström.
KrönikaSkogsägare borde lägga sin energi där den ger störst effekt Det är nog få som gör vågen efter att klimatmötet i Baku avslutats. När inte världens nationer lyckats enas om åtgärder för att klara 1,5 procent-målet eller ens 2 procent-målet, faller ansvaret tyngre på delstater, regioner, branscher, kommuner och massan av individer, skriver Kerstin Dafnäs.
KrönikaSkördefesten får folk att uppleva lantbruk med alla sinnen Genom att låta människor känna, smaka och diskutera lantbruket växer deras engagemang. Detta sammanhang är viktigt för att få genomslag för våra frågor och skapa en grund för framtida stöd och medvetenhet kring lantbrukets betydelse i samhället, skriver Roger Gustafsson.
KrönikaOm att spränga glastak och att åka glashissFler män, och kvinnor, behöver få upp ögonen på hur de och deras organisation bygger glastak. För det är glastaken som gör att det för varje år blir allt färre kvinnor som äger allt färre och mindre fastigheter i förhållande till männen, skriver Susanne Öberg.
KrönikaGör den danska modellen europeiskAtt investera i solceller och en eldriven gårdstraktor innebär en trygghet då gårdens motståndskraft ökar, plus att det känns bra både för ekonomin och klimatet att köra fossilfritt, skriver Gustaf Svenungsson.
KrönikaGrundläggande värden behöver återerövrasVi måste ha en tydlig ersättningsrätt när vi hindras från normalt skogsbruk. Det som står i Sveriges grundlag att ”när pågående markanvändning avsevärt försvåras, skall ersättning utgå” måste respekteras, skriver Paul Christensson.
KrönikaSå kan svenskt lantbruk inspireras av amerikansk stolthetVi är duktiga på att visa stolthet över våra gårdar även i Sverige, men jag skulle önska att vi inspirerades mer av amerikanerna. Inte minst i att beskriva de framgångar man kan nå som lantbruksföretagare, det skriver Katarina Wolf.
KrönikaBörja planera för deklarationen nu innan årskiftetEn verksamhet med skog betyder oftast ett mycket ojämnt inflöde av inkomst. Det är därför viktigt att se till att fördela skogsinkomst på de sätt som finns tillbuds. Det kan finnas oerhört mycket skatt att spara, skriver Helena Löthgren.
KrönikaObegripliga beslut över markägarens huvud Beskedet från staten är att allt ska bevaras, ersättning för detta får du inte men du kan få ett straff om du inte lyder. Det låter overkligt, men så är det för skogsägare i dag, skriver Palle Borgström.
KrönikaKvalitet lönar sig inte när vinsten ligger i substitutOm det bara är volymer vi vill ha, och det kommer nog att behövas stora sådana, är det då någon mening med gallringar som kan ge ett lågt netto och skaderisker i ett förändrat klimat?
KrönikaBrett politiskt stöd för kooperationFå länder har tagit till sig kooperation så brett som Sverige. Idag kan hela 20 procent av den svenska ekonomin härröras till kooperativa företag, skriver Anna Tibblin.
KrönikaDen gröna omställningen pågår dygnet runtIbland säger vi att vi inte ser skogen för alla träd. Kan det också gälla den gröna omställningen? Vi har i Sverige en fungerande grön omställning som ständigt pågår mitt framför ögonen på oss, men vi glömmer bort att berätta om den, skriver Torgny Persson.
KrönikaRobusta system den allra viktigaste beredskapsfråganI teknikens spår kommer också krånglet. Traktorer som står still på grund av diffusa felkoder, dygnet runt risken för larm från mjölkrobotar, fodersystem som slutar att fungera och ingen backup som gör det möjligt att fodra manuellt, skriver Ida Frankenberg.
KrönikaVi måste se helheten med biologisk mångfaldFN-mötet om hur vi ska uppnå målen kring den biologiska mångfalden är viktigt – men det gäller att åtgärderna anpassas till våra olika verkligheter, skriver Paul Christensson.
KrönikaVad är ett drägligt arbetsliv för en lantbruksföretagare?Lantbrukets hållbarhet är ständigt på tapeten men en viktig aspekt glöms bort – människan bakom. Bonden. För det är en sak att ha råd att arbeta mot hållbarhet och en annan att ha tid och ork att göra det, skriver Katarina Wolf.
KrönikaGlöm inte tillväxtfasen i viltdebatten Om 20 år så har kanske älgen helt gjort reträtt från södra delen av landet på grund av värmen. Med det sagt så behöver förvaltningen av våra viltstammar följa efter och ändra sig efter förutsättningarna ute i verkligheten, skriver Marit Bohlin.
