LedareNu vill regeringen ha med EU på Skogssveriges sida Den stora elefanten i rummet är såklart artskyddet och ersättningsfrågan kopplad till det. Varför gör regeringen det så komplicerat för sig i den nya skogsutredningen? Intrång i markanvändandet ska självklart ersättas. Det skriver Anna Nilsson.
LedareNytt EU-förslag om genteknik kan bli ett hattrick Förslaget om nya genomiska tekniker få EU att lämna baksätet och ta ett steg framåt på den globala livsmedelsmarknaden. Som grädde på moset kan det dessutom leda till något så sällsynt som en vinst för såväl miljö och klimat som lantbrukare. Det skriver Samuel Bäckelin.
LedareArtskyddsärenden leder inte till vägblockader I Sverige pågår inte några vilda protester trots att enskilda skogsägare genom beslut i artskyddsärende i praktiken får sin skog beslagtagen av staten. Detta sker trots att grundlagen har ett skydd för äganderätten. Det skriver Knut Persson.
LedareKrigsretoriken måste gå i takt med beslutstempotNu krävs snabba konkreta beslut om den svenska beredskapsförmågan under ett kris- eller krigshot inte ska förbli retoriskt skrämsel. Tomma lador ekar mest. Det skriver Anna Nilsson.
LedareTa vara på möjligheten från ovanEU vill använda fjärranalys för att utvärdera skogsbruket, vilket väcker frågetecken. För den enskilde skogsägaren är det viktigt att få kontroll över tekniken. Det skriver Pär Fornling.
LedareTa EU-böndernas missnöje på allvarDet lär dröja innan Stockholms gator proppas igen av traktorer, men i stället för att låta missnöjet ta fäste så bör även svenska beslutsfattare följa utvecklingen i Tyskland noga, och agera i tid. Det skriver Anna Nilsson.
LedareTydliga spelregler krävs för skogens tillväxtmål Det finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.
LedareDödläget för växtskyddet måste brytas Den politiska processen i EU har hamnat i en återvändsgränd. Det gör att det kemiska växtskyddets framtid i EU är mycket oviss för stunden. Det skriver Samuel Bäckelin.
LedareSmart att klimatanpassa skogsbruksplanenAtt klimatanpassa skogsbruksplanen kan vara ett smart drag. Hellre framsynta förslag från skogsägarrörelsens rötter än tvingande lagstiftning från ovan. Det skriver Anna Nilsson.
LedareHöj kraven på offentlig matDet borde vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka ska serveras den mest kvalitativa maten – den svenska och lokala. Det skriver Sara Adlers.
LedareMånga delar - men ingen helhetDe nya skogsutredningarna måste anpassas för att hänga ihop och inte minst fogas till lappverket från 30 års resa. Dessutom saknas komponenter. Det skriver Pär Fornling.
LedareFårnäringen ska resa sig stolt i vargdebatten EU-kommissionen vill nu ändra på vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till "skyddad". Kursändringen i EUs vargpolitik är på tiden. Det skriver Anna Nilsson.
LedareDagens gamer kan vara framtidens skogsmaskinsförareFrågan är vem av de skogsbrukets stora branschaktörer som blir först med att ge sig ut för att rekrytera inom e-sporten. Det skriver Anna Nilsson.
LedareFrämst behövs matproducenter – inte miljöhjältar För att klara framtidens livsmedelsförsörjning krävs i första hand engagemang från studenter för att producera mat, inte att vara en så kallad "miljöhjälte". Det skriver Ester Hertegård.
LedareKriget skapar ett helt nytt läge på virkesmarknaden Framåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.
LedareFamiljen Hyttsten ger artskyddet kropp och själ Hur lätt ska man kunna offra ett livsverk? Lantbrukare är en art som ännu inte har rödlistats. Det skriver Anna Nilsson.
LedareMärkligt olika synsätt på nya trädslagMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.
LedareAlla bör dela på omställningsnotanProblemet är inte att det saknas insikt, kunskap eller vilja inom lantbrukssektorn att ställa om. Att leva med och av jord, grödor och djur ger en smärtsam medvetenhet om vad konsekvenserna av ett förändrat klimat innebär. Problemet stavas bristande lönsamhet. De skriver Anna Nilsson.
LedareSå här kan Sverige komma in i EU-matchenI Sverige saknas oftast både tid, struktur och resurser för att kunna göra ordentliga konsekvensanalyser. Bristfälligt eller obefintligt underlag riskerar att göra det otydligt i förhandlingar i EU-parlamentet och för våra lagstiftare i riksdagen. Det skriver Anna Nilsson.
LedareDe storskaliga jordbruksföretagens sårbarhetNär jordbruksföretagen blir färre i antal men större till storleken minskar marginalerna i Sveriges livsmedelssystem om eller när något oförutsett inträffar. Det skriver Sara Adlers.
