Sensommaren har en särskild rytm i Sverige och nu återvänder vi sakta från fotbollsnätter, grillkvällar och båtutflykter till arbetsuppgifter, skolstarter och rutiner. Det gäller ju inte bara Sverige, även vårt grannland Norge har haft en spännande och framgångsrik fotbollssommar. Jag besökte Norge under några dagar och övernattade bland annat på Wood Hotel i Brumunddal, ett av världens högsta trähus och ett tydligt exempel på hur högt det går att bygga i trä.
Samtidigt som vi återvänder till skola och arbete går den svenska politiken nu in i sitt mest intensiva tempo. Om en knapp månad, den 13 september, går Sverige till val.
Den politiska debatten har i hög grad präglats av frågor som säkerhet, energi- och självförsörjning. Men även om geopolitiken ger nya fokusområden så finns det en fråga kvar som jag fortfarande ser som högaktuell. Det är frågan om vårt framtida klimat.
Sverige har ett kraftfullt verktyg för klimatarbetet – bokstavligen rotat i vår egen mark. Nämligen skogen. Hela 70 procent av Sverige är täckt av skog.
Men i den politiska diskussionen saknas ofta en central insikt: att skogen i stor utsträckning bidrar till Sveriges klimatbalans. Tack vare skogen och våra skogsprodukter är Sverige nämligen klimatneutralt.
Hur då? Jo, i växande skog binds koldioxid in och lagras i både biomassa och mark. När trä används i produkter fortsätter kolet att lagras. Samtidigt är den svenska skogsindustrin nära nog fossilfri i själva produktionsprocessen – de utsläpp som uppstår kommer till största delen från arbetsmaskiner och transporter.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Den svenska skogsindustrins utsläpp uppgår till omkring fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men inlagringen i skogen är mångdubbelt större – 54 miljoner ton – och ytterligare cirka sex miljoner ton lagras i träbaserade produkter. Det innebär att skogens kolsänka, tillsammans med produkternas, överstiger de inhemska utsläppen. Sveriges territoriella utsläpp uppgår till 47,5 miljoner ton. Men detta lyfts sällan fram i klimatdebatten.
Vän av ordning kan då räcka upp handen och tillägga att vi också måste räkna in det som importeras – där tar vi ju in mer koldioxid i landet. Men dessa utsläpp är mindre än de utsläpp som undviks när svenska biobaserade produkter ersätter fossila alternativ utomlands.
Kolsänkan i svensk skog och dess produkter är alltså väsentligt större än Sveriges inhemska utsläpp. Detta är ett viktigt budskap som politikerna under nästa mandatperiod bör bära med sig till EU – och, ja, till Norge också!
