När det gäller avverkningsanmälningar innebär riksdagens beslut att tiden mellan en avverkningsanmälan och när man får påbörja åtgärden kortas ner från dagens sex veckor till tre veckor. En annan ändring när det gäller avverkningsanmälningar är att den inte längre ska medföra en automatisk samrådsanmälan enligt miljöbalken utan samråd ska bara krävas i de fall som regeringen bestämmer i nya föreskrifter. Samråd ska bara krävas i särskilda fall och det är markägaren som utifrån de nya föreskrifterna ska avgöra om skogsbruksåtgärderna är samrådspliktiga enligt miljöbalken eller inte.
Sekretessbelagt
Beslutet i riksdagen innebär också att markägare ska få tillgång till sekretessbelagd information om artförekomster på sin mark, vilket kan behövas för att markägare ska kunna uppfylla kravet att avgöra om en åtgärd behöver anmälas för samråd.
En annan förändring är att skogsägarens kostnad för att ta fram kunskapsunderlag inför en skogsbruksåtgärd ska begränsas till högst tre procent av värdet på den berörda delen av fastigheten. Staten får ansvar för kostnaderna utöver det.
När det gäller domstolsprocesser innebär riksdagsbeslutet att skogsbruksåtgärder bara ska kunna överklagas till mark- och miljödomstol. Skogsägare slipper också vara part i domstolen när ideella miljöorganisationer överklagar Skogsstyrelsens beslut om skogsbruksåtgärder. Skogsägare behöver alltså inte själva föra sin talan om myndighetens beslut överklagas vid en avverkningsanmälan. Det är i stället Skogsstyrelsen som ska vara motpart.
Ändrad tidsfrist
Tidsfristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ändras så att den ska räknas från den dag då beslutet meddelades.
De beslutade lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2027, förutom bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken bara ska gälla om det framgår av en förordning. Den bestämmelsen ska träda i kraft först den dag som regeringen bestämmer.
