”Bor Trafikverket under en sten?”
Det är frågan som ställdes på årets Landsbygdsriksdag. Och det kan man ju verkligen undra. Jag vet inte om du följt med i den här galenskapen? Där förslaget från Trafikverket är att montera ner 25 000 ljuspunkter (vägbelysning, alltså) i byar där det enligt myndigheten ”inte bor någon” eller ”inte är samhällsekonomiskt försvarbart”.
Men glädjande nog ska de inte försvinna – utan det ska sättas upp nya fina ljuspunkter på andra platser – där de behövs (läs städer). Jag har följt denna fråga under en längre tid. Jag har pratat om mörkläggningen av landsbygderna, för döva öron. Så, plötsligt uppmärksammar SVT:s program ”Uppdrag granskning” frågan och plötsligt vaknar Trafikverket till liv. Den ansvariga ber om ursäkt att man ”inte informerat tillräckligt, inte haft dialog med berörda”. Första frågan man måste ställa är ska det verkligen behövas att ett nationellt tv-program uppmärksammar frågan för att man ska få gehör? Den andra frågan är hur man i hela friden har kommit på denna idé?
Malin Rönnblom är forskare vid Umeå och Karlstads universitet och är dessutom den som ställde den lite ohövliga frågan på Landsbygdsriksdagen, och hon menar att det finns en stark urban norm som sitter hårt i våra undermedvetna. Det gör att det är ”självklart” att det ska finnas gatubelysning i våra städer — på gator, cykelbanor och parkeringar. Medan det är lika ”självklart” att det kan släckas ner väglysen i byar där det enligt måtten ”bor för lite folk”.
Det här skapar ju påtagligen en känsla av att inte vara betydelsefull – att inte räknas. Och så länge samhället bara använder mått som ”samhällsekonomiskt” och räknar densitet på befolkning kommer våra landsbygder alltid stå med Svarte Petter. Det är för övrigt inte potthålen i vägen som är en trafikfara utan att det är för långt mellan vägbelysningsstolparna – och lösningen blir då att mörklägga vägen helt och hållet. Med byvägar utan cykel- och gångbanor, där kommuner säger att barnen måste gå ut till stora vägen för att få åka med skolbussen. Ja, kan man bli annat än förbannad?
Nåväl, Trafikverket ber om ursäkt efter tv-programmet. Säger att man ska ha mer information, mer dialog och mer samarbete. Jag vet precis vad det egentligen betyder. Det betyder att kommunen eller byn själva ska ta hand om vägbelysningen. För samhället/staten har inte råd. De prioriterar annat. Det som är viktigt. Kommuner som redan går på knäna ska ta hand om fler väglysen. Betala notan. Jag känner igen resonemanget från när jag var kommunalråd och polisen kom och knackade på. De skulle stänga polisstationen i tätorten och ville ha ”samverkan” – det vill säga att kommunen skulle ta ett större ansvar när de sjappade. Eller som med återvinningen – vi kan inte ha ett nationellt system längre – vi låter kommunerna ta hand om det. Eller: vi stänger Arbetsförmedlingen - det blir kommunens problem om fler hamnar utanför arbetsmarknaden. Och så vidare.
Det är det här som systematiskt sker under en täckmantel av ”samarbete”. Samarbete betyder – ni får fixa det själva när vi sticker härifrån. Så nej, Trafikverket. Lösningen är inte ”samarbete och dialog”. Lösningen är att ni reparerar, underhåller och återinvesterar även i de vägbelysningsstolpar som finns i våra byar. De är lika viktiga som alla andra.
Låt det lysa – i hela landet.
