Urban Laurin skriver på Land.se den 6 december att landsbygden tycks vara bortglömd i den forskningspolitiska proposition som regeringen nyligen lämnat till riksdagen.
Eftersom propositionen är ny så får man ha förståelse för att Laurin vid en första genomgång kan ha missat att propositionen i allra högsta grad innehåller för landsbygden viktiga perspektiv och satsningar.
Föreslår insatser
Jag ska därför kort nämna några av de insatser som föreslås.
Exempelvis att Forskningsrådet för miljö och areella näringar (Formas) får ett betydande ekonomiskt tillskott på 350 miljoner kronor till 2020. 100 miljoner kronor av dessa medel går oavkortat till ett så kallat samverkansprogram inom cirkulär och biobaserad ekonomi.
Bra förutsättningar
I propositionen kan man läsa att regeringen ser att Sverige har goda förutsättningar för att ställa om till en biobaserad ekonomi och öka värdeskapandet från biobaserade näringar, det vill säga skogsbruk, jordbruk, fiske- och vattenbruk.
Forskning i samverkan med näringslivet och offentlig sektor på lokal, regional och nationell nivå betonas. Regeringen pekar på att livsmedelskedjan är en central del, vilket kräver en systemtäckande forsknings- och innovationssatsning inom livsmedelsområdet.
Betydelse för skogsindustrin
Även inom området nya material inrättas för övrigt ett samverkansprogram, vilket är av stor betydelse för skogsindustrin.
Satsningen på nya material stöds också av forskningsinfrastrukturerna synkrotonljuskällan Max IV och europeiska spallationskällan European Spallation Source (ESS) som var för sig, och gemensamt, kommer att ge tillgång till världsledande utrustning för att studera material.
Gör särskild satsning
Regeringen gör en särskild satsning på 40 miljoner kronor för att underlätta industrins tillgång till dessa infrastrukturer.
Regeringen förstärker även de så kallade industriforskningsinstituten (RISE) med 100 miljoner kronor: I propositionen ges exempel på områden där Rise-gruppen har betydande kompetens i dag eller kan spela en mer framträdande roll i framtiden, bland annat digitalisering och hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion.
Höjda anslag
Till sist ska man inte glömma att regeringen prioriterar höjda basanslag till universitet och högskolor i hela landet, vilka ges ökade anslag på 1,3 miljarder kronor.
Den förra regeringens ensidiga satsningar på de stora universiteten har bytts till en politik som också ger ökade forskningsmedel till de mindre högskolor som finns runt om i hela landet.
Nära kontakt
Det möjliggör att stora delar av samhället kan ha en nära kontakt med avancerad forskning och rekrytera högt kvalificerad personal – det vill säga även de utanför de äldre universitetsstäderna.
Kanske finns det också skäl att påminna om att Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kommer att få sin beskärda del av höjningen av basanslagen.
Har inte glömt
Sammanfattningsvis får man nog säga att den forskningspolitiska propositionen verkligen inte glömt landsbygden. Propositionen kan säkert granskas på många sätt, men visst finns där ett tydligt landsbygdsperspektiv!
Thomas Strand, riksdagsledamot (S), Utbildningsutskottet
Thomas Strand
