Därför ser vi mycket norrsken just nu

Förra året var det mycket norrsken och i år, 2025, väntas det bli ännu mer. Orsaken är att solen är inne i en period av stor aktivitet och solstormar. Det kallas solfläckscykeln och den brukar vara i cirka 11 år. Det är tidsperioden från det att antalet solfläckar når sitt maximum till det når sitt minimum. Ju fler solfläckar desto större aktivitet på solen.

– 2025 börjar en period med solmaxima som sedan minskar fram till 2030 och vänder till nästa solmaxima kring 2035, säger Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

En stor mängd solfläckar innebär fler solstormar, ett slags kraftiga energiutbrott av snabba partiklar och strålning. När de träffar jorden och tar sig in genom atmosfären krockar de med atomer och molekyler som finns där. Vid krockarna bildas ett ljus, det som kallas norrsken.

– Det är fantastiskt vackert, jag slutar aldrig att fascineras av norrsken. Det är också ett sätt för oss att kunna se rymdvädret. Norrskenet är vårt fönster mot universum, säger han.

Svårt se norrsken i städer

2025 är det extra stor chans att få se det uppflammande ljusfenomenet. Urban Brändström har märkt hur intresset för norrsken har ökat , så mycket att han i perioder får ha mobilen på ljudlöst för att han inte hinner svara på alla frågor.

Men som ”norrskensnörd” välkomnar han intresset och att allt fler, även i södra Sverige, får chansen att se norrsken nu när solens aktivitet har ökat de senaste åren.

– Många beger sig i väg till mörka platser på landsbygden, utanför städerna där all belysning gör det svårare att se norrskenet. Det som vi kallar ljusföroreningar, säger han. 

Norrskenets olika färgnyanser

För en maximal upplevelse av norrskenet bör ens ögon vara inställda på mörkerseende, det tar cirka 20-30 minuter för ögat att ställa om. Då har man störst chans att se norrskenets alla nyanser, från rött i de yttersta kanterna till grönt och blåviolett.

Två tidpunkter på året är de bästa för norrskensspaning – veckorna före och efter vår- och höstdagjämningen.

– Ja, då syns tydligt små toppar i norrskensaktiviteten, det har med jordens orientering mot solen att göra, säger Urban Brändström.

Det finns också negativa följder av solens aktivitet. Vid kraftiga solstormar kan stora störningar uppstå i elnät, satelliter, GPS-system, radiokommunikation, med mera. Strömavbrott är en vanlig följd.

Norrsken syns nära polerna

Sverige och andra länder som ligger nära polerna är generellt sett mer utsatta. Det beror på att jordens magnetfält för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. 

Det är också därför som norrsken mest uppstår kring polerna (på södra halvklotet kallas det sydsken). Stora strålningsutbrott påverkar dock hela jorden då de laddar upp jonosfären.

Urban Brändström är programchef för Kiruna atmosfärs- och geofysiska observatorium, KAGO. Dess huvuduppgift att förse framtidens forskare och samhället med långa obrutna tidsserier av mätdata från atmosfären och rymden närmast jorden. Det innebär bland annat att han fotograferar hela himlavalvet varje kväll året om.

Ökad sårbarhet

Han hoppas att ökad kunskap om solstormar och solfläckar ska leda till bättre varningssystem. I dag kan det ta allt från tre dygn till en halv dag för en kraftig solstorm att nå jorden och riskera att slå ut känslig och viktig elektronisk utrustning. 

– Ju mer beroende vi blir av elektronik och digital kommunikation desto mer sårbart blir samhället. Så det är viktigt med ökad kunskap, säger Urban Brändström.