Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Därför älskar vi våra honungsbin

Vad vore vi utan bin? Utsvultna, fattiga och ensamma.

De ger oss mat och gör den biologiska väven starkare.

Människor och honungsbin hör ihop.

 En biodlare tar hand om sina bin genom att ge dem en bostad, mata dem om det behövs och hålla koll på binas hälsa.
En biodlare tar hand om sina bin genom att ge dem en bostad, mata dem om det behövs och hålla koll på binas hälsa. FOTO: TT

Vi skulle inte klara oss utan honungsbina. Bin har framför allt sett till att mata oss i tusentals år genom att pollinera frukter och bär men de har också gett oss honung att söta med.

Förutom det finns det så många orsaker att älska honungsbin. Här är några av dem.

1. Bin matar människor

 Mat från bikupan. Pollen att strö över frukostfilen och honung att söta med.
Mat från bikupan. Pollen att strö över frukostfilen och honung att söta med. FOTO: TT

Honungsbin är den enda insekt som faktiskt gör mat åt människor. Man räknar med att två tredjedelar av allt vi äter är beroende av att det finns bin som pollinerar frukt, bär och oljeväxter.

Människor äter honung men också pollen som bina samlat in. Pollen kan antingen samlas in torrt, när bina just burit hem det, eller plockas ut ur kakan när bina syrat pollenet med lite nektar.

2. Bin är blomtrogna

 Andra insekter arbetar spritt, äter lite här och där. Honungsbin tar en sort i taget och maximerar pollineringen.
Andra insekter arbetar spritt, äter lite här och där. Honungsbin tar en sort i taget och maximerar pollineringen. FOTO: TT

När ett bi hittar blommor som ger pollen eller nektar flyger det tillbaka till bikupan och berättar för de andra. Med en intensiv dans, gärna från flera bin som upptäckt samma källa, övertygar de andra om var de kan hitta riktigt mycket mat.

De lyckliga bina bjuder dessutom sina kamrater på nektar eller pollen så att de känner igen smak och doft när de kommer fram.

När många bin övertygats flyger de mellan blommor av samma art så länge som det finns mat där. Det betyder att blommorna pollineras mer effektivt än av andra typer av insekter.

3. De är många men samtidigt en

 Drottningen passas upp hela tiden och hennes doft skickas runt bland arbetarna. Doftar hon svagt eller misslyckas med att lägga ägg byter de ut henne.
Drottningen passas upp hela tiden och hennes doft skickas runt bland arbetarna. Doftar hon svagt eller misslyckas med att lägga ägg byter de ut henne. FOTO: TT

Varje bisamhälle består av mellan 50 000 och 70 000 individer. Samtidigt är de en enhet, en organism. Tidigare trodde man att det var drottningen som styrde arbetarna i kupan men det fungerar inte så.

I stället är det arbetsbina, de obefruktade honorna, som tillsammans bestämmer om kupan är för trång, om drottningen bör bytas eller om det är dags att bygga celler för årets drönare.

Besluten tas kollektivt, när tillräckligt många bin tycker likadant.

Läs också: Så skapar du biologisk mångfald i din trädgård

4. Bin ser världen annorlunda

 Ett gyckelblomster som vi ser det till vänster. Den högra bilden visar vad biet ser med mörk teckning där nektarn finns.
Ett gyckelblomster som vi ser det till vänster. Den högra bilden visar vad biet ser med mörk teckning där nektarn finns. FOTO: Wiki Commons

Honungsbin kan se UV-ljus, något som många blommor använder för att peka mot platsen i mitten av blomman där nektarn finns. Mörkare fält och streck kan visa precis var det är bäst att landa. Bina ser precis var de ska slå ner medan människor bara ser en enfärgad blomma.

5. Har du tur hör du drottningar ropa

 Kvar, kvar, tutar den nya drottningen inne i sin cell innan hon kryper ut.
Kvar, kvar, tutar den nya drottningen inne i sin cell innan hon kryper ut. FOTO: TT

När arbetsbin inte är nöjda med sin drottning gör de speciella drottningceller där ägget matas med det mest näringsrika kupan bjuder.

När en ny drottning ska kläckas gör den gamla drottningen bäst i att flyga i väg, annars blir hon ihjälstungen av den smidiga efterträdaren. Den äldre drottningen tar med sig sitt följe i en svärm.

Hon blir förvarnad. När den nya drottningen är på väg ut ur sin cell tutar hon och den gamla drottningen svarar. Drottningens röst i cellen blir dovare av vaxbygget. Därför brukar man säga att drottningen i cellen ropar ”kvar, kvar” medan den flyende ropar ”ut, ut”.

Läs också: Så bygger du en bikupa

6. Bin är experter på navigation

 Drönaren känns igen på sin trubbiga bakkropp och på de stora ögonen.
Drönaren känns igen på sin trubbiga bakkropp och på de stora ögonen. FOTO: TT

Bin kan hitta ut till en matkälla men också tillbaka till sin kupa med hjälp av ett navigationssystem som bygger på solens läge. Deras förmåga att hitta rätt kan räcka ända upp till två kilometer från kupan.

Dessutom är drönarna experter på att hitta unga drottningar att para sig med. Trots att de just fötts kan drönarna hitta till någon av de stadiga parningsplatser som finns i landskapet. År efter år möts drottningar och drönare på en given plats cirka 20 meter upp i luften och ingen vet hur de nyfödda drönarna hittar vägen.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Upptäck nya platser med

Läs artiklar i säsong

Till toppen